Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vilka år visades ”Piff och Puff i hönsgården” på julafton?

av

Kort svar: ”Piff och Puff i hönsgården” visades som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” mellan 1971 och 1981.

Sedan 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats på svensk teve varje julafton och det är fortfarande ett av de mest populära programmen.

Genom åren har flertalet inslag kommit och gott. De enda tre som varit med hela vägen från start till idag är Jultomtens verkstad, Lady och Lufsen samt Snövit. Piff och Puff är idag mest förknippade med inslaget Plutos julgran som varit ett fast inslag sedan 1983. Dock förekom de två jordekorrarna redan tidigare. Dels var Plutos julgran med 1967 och 1968, dels fanns det ett inslag som hette Skandal hönsgården.

Skandal i hönsgården eller Piff och Puff i hönsgården är en kort film som kom 1951 och har originaltiteln Chicken in the Rough. När den skulle visas första gången på svensk teve, julafton 1971, fanns det dock inte någon introduktion av Benjamin Syrsa som passade. Därför tog man introt från Plutos julgran och lät Bengt Feldreichs lektorsdubbning ligga över när Benjamin Syrsa och Piff och Puff pratar om hur de ska visa en film om hur de bar in granen.

Skandal i hönsgården visades sedan som en del av julaftonspaketet till och med julen 1981 då den ersattes av Musses husvagn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-18

Källor: ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” Magic Movies

Profilbild för Okänd

När kom den första julgranen?

av

Kort svar: Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen. Det finns hypoteser om en julgran i Tallinn 1441 och en i Riga 1510. Med säkerhet kan vi säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.

Julgranen är, tillsammans med jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det stora genomslaget för julgranen i Sverige kom under det tidiga 1900-talet men dess historia går mycket längre tillbaka än så. Så här skriver författaren Maria Flinck i boken Granna granen – julgransprydnader från 1870 till 1930:

Seden att dekorera julträd uppstod i Mellaneuropa [på 1400-talet], delar av det som idag är Österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike. De tidigaste kända julträden är de som hantverkarna i skråna ställde i sina samlingsrum på 1400-talet.

Julträd måste inte vara just en gran och det är inte heller säkert om eller i så fall hur man dekorerade dessa träd. I Baltikum har de två huvudstäderna Tallinn och Riga under 2000-talet börjat bråka om vem som var först med en julgran.

For six successive seasons, Riga and Tallinn — the capitals of Latvia and Estonia — have waged a feud over which was the site of the world’s first decorated Christmas tree. Riga says it was first, in 1510. Tallinn claims a much earlier event, in 1441.

Historikern Juri Kuuskemaa menar att julträdet i Tallinn med säkerhet var en gran. Just den här typen av lokalpatriotiska inlagor som hävdar att den egna staden var först med något ska man dock givetvis ta med en stor nypa salt.

Enligt en annan legend som fått stor spridning så skulle det varit Martin Luther som på julafton 1536 gått i skogen och där sett en gran som han tog hem, klädde i ljus och satte på ett bord.

Att Martin Luther skulle ha uppfunnit julgranen går dock att betrakta som en ren legend. Däremot spelade tyska protestanter under 1500-talet en viktig roll i spridandet av julgranen som symbol. Så här skriver Jan-Öjvind Swahn:

Både lutheraner och kalvinister betonade helgfirandets karaktär av familjefest i motsats till katolikernas mera offentliga processioner och skådespel o.s.v, och i hemmiljön blev den pyntade julgranen en estetisk, väldoftande och högtidlig julsymbol.

Från 1500-talet finns det också en rad beskrivningar av klädda julgranar från framförallt Tyskland, t.ex. från Bremen 1570 då med dekorationer som ”äpplen, nötter, dadlar, kringlor och pappersblommor”. Swahn igen:

Att man i Freiburg och i det på den tiden tyska Strasbourg på var sin sida om Rhen hade prydnadsjulgranar i början av 1500-talet är väl dokumenterat.

Det äldsta belägget för en klädd julgran i Sverige är från 1741, men det skulle dröja ytterligare nästa tvåhundra år innan julgranen fick bred spridning i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-17

Källor:

”Who Tossed On the First Tinsel? Two Baltic Capitals Disagree” nytimes.com 2016-12-22

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Profilbild för Okänd

När blev Janssons frestelse julmat?

av

Kort svar: Janssons frestelse etablerar sig som julmat på 1960-talet, men finns med redan från åren efter andra världskriget.

Det är under de senaste dryga hundra åren som den ”traditionella julmaten” har formats. Om man tittar på de populäraste rätterna på julbordet så är det huvudsakligen maträtter som blivit julmat under slutet av 1800- och en bit in på 1900-talet. Julskinkan kan vi spåra till det sena 1800-talet och den inlagda sillen till det tidiga 1900-talet.

En rätt som ofta tillhör de populäraste rätterna är ansjovisgratängen Janssons frestelse som vi känner sedan 1920-talet. Så här beskrivs den av mathistorikern Richard Tellström:

Janssons frestelse är en äldre maträtt känd sedan åtminstone 1840-talet under namnet ansjovisgratäng men den tillhörde på den tiden vickningsrätterna.

Men även om maträtten Janssons frestelse i olika former är minst hundra år gammal så kan vi inte räkna den till den äldre julmaten. Inte ens om vi med äldre menar ”runt hundra år gammal”.

När Svenska Dagbladet 1924 presenterar förslag till julmat på julafton är det:

pressylta, julkorv och skinka samt rödbetor och potatis. Lutfisk med potatis, gröna ärter och vit sås. Julgröt med mjölk. Klenäter och mandelformer med sylt.

Äldre rätter som julkorv och pressylta finns med, men ingenstans under julhelgen 1924 finns vare sig Janssons frestelse eller ansjovisgratäng med som förslag. Inte heller 1925 ser man några spår av rätten, men den inlagda sillen dyker nu upp.

Smör, bröd, ost, inlagd sill, rökt leverkorv, pressylta med rödbetor. Spenatomelette. ”Dopp i grytan”. Julskinka, fläskkorv, grynkorv och salt oxbringa, bruna bönor och potatispuré, senap. Julöl. Klenäter med klarbärskompott.

Det första belägget som jag (med hjälp av Richard Tellström) funnit där Janssons frestelse associeras med julmat är annonser för NK direkt efter andra världskriget. Både inför julen 1946 och julen 1947 så finns frestelsen med i uppräkningar av julmat. Men på en meny från 1947 föreslår man Janssons frestelse som lunch under trettonhelgen och ”diverse julmat” till middag.

SvD 1947-01-03

Men efter de första beläggen direkt efter kriget så saknas Janssons frestelse under 1950-talet som julmat. Jag har sökt i DN:s och SvD:s digitala arkiv för december månad under samtliga år från kriget och inte hittat det minsta spår förrän 1960-talet. I en notis om ”svensk julmat” i Brasilien skriver SvD 1962:

Han har redan börjat rusta för årets dopp i gryta och brasilianarna tingar bord långt i förväg till julsupén, där de i hettan c:a 30 grader varmt gladeligen äter sådana kaloririka saker som Janssons frestelse, köttbullar och bruna bönor

Under andra halvan av 1960-talet förekommer Janssons frestelse ofta som rätt till julbordet. Exempelvis i tidningen Feminas julmatsbilaga 1966. Där räknar man upp olika recept på just julmat, bl.a. sillsallad och inlagd sill, hemlagade leverpastejer, revbensspjäll, lutfisk, julskinka samt även Janssons frestelse. Även SvD har på julafton 1965 med Janssons frestelse i en artikel som diskuterar hur nyttig julmaten är.

När man sedan tittar på olika förslag på julmiddagar under slutet av 1960-talet och 1970-talet så förekommer Janssons frestelse inte sällan i uppräkningarna. Och redan 1978 kunde man få Janssons frestelse och köttbullar på ett ”gammaldags julbord” i Stockholm.

Annons i SvD 1978-12-11

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (uppdaterad 2023-04-01)

Källor: ”Historien om tio julmatsfavoriter” taffel.se 2015-12-07

SvD 1924-12-21

SvD 1946-12-20

SvD 1962-12-09

SvD 1965-12-24

SvD 1966-12-05

SvD 1978-12-11

Profilbild för Okänd

Vilket år skrevs ”Jul, jul, strålande jul”?

av

Kort svar: ”Jul, jul, strålande jul” skrevs första gången 1920 men omarbetades för kör 1940.

Kring december i allmänhet och julhelgen i synnerhet finns det mängder av musik. Allt från äldre tiders julpsalmer som ”Nu tändas tusen juleljus” och ”Gläns över sjö och strand” till modernare popmusik som ”Tänd ett ljus” med Triad.

En av mest inkomstbringande jullåtarna, som finns i mängder av inspelningar, är ”Jul, jul, strålande jul”. Enligt en vanligt förekommande uppgift så skrevs den 1921 av Gustav Nordqvist (musik) och Edvard Evers (text).

Dock finns det belägg redan från julen 1920 att ”Jul, jul, strålande jul” ska ha framförts på julottor i Stockholm. Så här skriver SvD:

Två julottor hållas i år i Adolf Fredriks kyrka. /../ Dessutom sjunges av kören Gustav Nordqvists ”Jul, jul, strålande jul” samt av en gosskör ”Stilla natt, heliga natt”

Sedan dröjde det knappt två decennier innan den omarbetad för kör 1940.

Annons 1921 för ”Jul, jul, strålande jul” i DN

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-12

Källa: SvD 1920-12-18

Dagens Nyheter 1921-12-18

SMDB ”Jul, jul, strålande jul”

Profilbild för Okänd

Vilket år kom ”Nu tändas tusen juleljus”?

av

Kort svar: Den första tryckta versionen av julsången ”Nu tändas tusen juleljus” kom 1899.

Julen är den högtid som mest förknippas med olika sånger. Det är allt från relativt modern popmusik, t.ex. ”Tänd ett ljus” med Triad eller ”Mer jul” med Adolphson och Falk till äldre melodier med religiöst innehåll som ”Stilla natt” och ”Gläns över sjö och strand”.

En av de mest populära melodierna i den senare kategorin är ”Nu tändas tusen juleljus”. Både text och musik skrevs av Emmy Köhler i slutet av 1800-talet. Köhler var levde mellan 1858 och 1925 och arbetade som lärare, författare och tonsättare.

Nu tändas tusen juleljus

Hennes mest kända melodi är ”Nu tändas tusen juleljus” och den publicerades i jultidning Korsblomman inför julen 1899. När man 1944 skulle välja ut tjugo stycken ”stamsånger” som alla svenska barn skulle lära sig i skolan ingick ”Nu tändas tusen juleljus” och 1986 togs sången upp i Den svenska psalmboken.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-12

”Mormors julsång i nytt ljus” Sollentuna-journalen nr 8 2006

Profilbild för Okänd

Vilka är julbordets olika turer?

av

Kort svar: På restaurangernas julbord är tanken att man ska äta maten i fem eller sju olika turer. Det är först sillen, därefter kall fisk, sedan kallskuret och därnäst småvarmt. Den sista eller de tre sista turerna är olika typer av efterätter.

Restaurangerna börjad med sin kommersiella julbord runt mellankrigstiden. Den mat som då placeras på julborden är i mångt och mycket inspirerade av smörgåsborden från 1800-talet. Grundtanken är att det ska finnas många olika rätter att välja mellan. Men för att det ska bli en angenäm upplevelse är det viktigt att man äter maten i olika omgångar, s.k. ”turer”.

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Turerna introducerades, vad jag vet, av Tore Wretman i den epokgörande boken Svensk husmanskost från 1967. Där går han igenom smörgåsbordets fem turer och menar att dessa också bör appliceras på julbordet.

Tur 1 – Sill

På den första turen är det olika sorters inlagd sill som står i centrum. En typisk första tallrik kan t.ex. innehålla några bitar senapssill, currysill eller annan inlagd sill. I övrigt kan ta en bit ättiksströmming, lite gräddfil, lite potatis och en bit västerbottensost.

Tur 2 – Fisk

Den andra turens tallrik ska fyllas med olika sorters kall fisk. Då kan det passa med olika sorters lax, ex. gravad, kallrökt eller inkokt. Därtill kan det ätas fiskpaté, skaldjur och ägg.

Tur 3 – Kallskuret

På tallrik nummer tre är det dags för det kalla köttet, t.ex. leverpastej, fårfiol, kalvsylta och olika sorters skinka. Här kan du också lassa på rödbetssallad och liknande. De flesta tar julskinkan med senap på den här turen, men det finns de som sparar den till tur nummer fyra.

Tur 4 – Småvarmt

På den fjärde turen får det varma äntligen komma fram. Då är det Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, grönkål, rödkål, revbensspjäll och sådant.

Tur 5-7 – Ost, kex, efterrätter och godis

Tore Wretmans turlista avslutas med den femte turen som då kan innehålla t.x. fruktsallad, pepparkakor, ris á la Malta och ostar.

De flesta nutida genomgångar av julbordets turer delar dock upp den sista turen i tre olika delar. Den femte turen är då ost och kex, den sjätte ris à la malta, fruktsallad, ostkaka och den sista och sjunde turen är godiset.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-12

Källor: Svensk husmanskost av Tore Wretman (1967)

”En guide till julbordet – sju turer” Pellas inspiration 2017-11-26

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Profilbild för Okänd

Hur länge har uppesittarkväll dagen före julafton förekommit?

av

Kort svar: Att anordna uppesittarkväll dagen före julafton är en tradition som funnits sedan det tidiga 1900-talet.

Före det elektriska ljuset var det vanligt att man under årets mörka månader hade kvällar då familjen och folk på gården samlades för att göra olika sysslor i brasans sken. Då var inte uppesittarkvällarna kopplade specifikt till jul.

Det är under 1900-talets första hälft som uppesittarkvällen specifikt knyts till dan före dopparedan. Så här skriver Nordiska museet:

Uppesittarkvällen kom [ under 1900-talets första hälft] framför allt att förknippas med dagen före jul, som ofta innebar extra mycket sysslor. Då förändras också uppesittarkvällens bestyr mer till att tillhöra kvinnan i huset.

Det äldsta belägget för att ett radioprogram på något vis varit en uppesittarkväll är från 23 december 1929 då radion sänder ”Dan för dan…” mellan 22.00 och 23.00. Tyvärr framgår det inte av tablån vad utsändningen innehåller. Samma programtitel återkommer knappt tio år senare med en lite utförligare beskrivning:

Grammofonmusik och sketch med Sonya under julklappsbestyren.

Utifrån radions tablåer kan man inte se att detta blir en tradition omedelbart. Det finns enstaka belägg för uppesittarkvällar t.ex. 1946 och 1948.

Men dan före dan 1949 började radion sände programmet ”Endast mamma är vaken” timmarna före tolvslaget på kvällen före julafton. Programmet sändes sedan i 25 år. Första gången som en uppesittarkväll visades på svensk teve var dagen före julafton 1956

Det program som numera förknippas tydligast med uppesittarkväll torde vara Bingolotto som sändes första gången 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-26.png
Ur teve-tablån

Efter ett kort mellanspel med Joakim Geigert 1994 var ”Loket” tillbaka 1995. Eftersom 23 december då var en lördag sändes Bingolotto – final på kvällen från 18.30 till 23.00 med paus för Nyheterna. Även om det inte kallades för ”Uppesittarkväll” 1995 så var programmet det i praktiken.

Första gången som Bingolotto sändes som en ren ”uppesittarkväll” var 1996. SvD skrev vid sin TV-tablå:

Frågan vad som är mest uppseendeväckande under den stora TV-kvällen dan före dan – det faktum att Bingolotto för första gången sänds på en måndag eller att Sveriges Television inte bjuder på en traditionell uppesittarkväll?

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-11

”Uppesittarkväll – en föränderlig tradition” Nordiska museet (läst 2021-12-11)

Profilbild för Okänd

När hölls det första dokumenterade Luciafirandet?

av

Kort svar: Det äldsta dokumenterade luciafirandet i Sverige där en kvinna klädd i vitt kommer med ljus i håret är från 1764.

Lucianatten har firats i Sverige sedan lång tid tillbaka. Fram till kalenderreformen 1753 var det årets mörkaste natt och uppmärksammades som sådan. Däremot har helgonet Lucia aldrig haft någon större betydelse för svenskt firande den 13 december.

Under katolsk tid var lucianatten det sista tillfället att äta festmat inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner kring att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Det finns berättelser om allt från tre till sju frukostar under natten. På bondgårdarna försökte man också använda överflödets magi – d.v.s. genom att äta mycket mat under lussenatten skulle man få god tillgång på mat även under resten av året.

Det någorlunda moderna luciafirandet där en kvinnlig luciagestalt med ljus i håret och vit dräkt kommer med kaffe på sängen går att datera till december 1764. Den skånske prästen namn Karl Fredrik Nyman på besök i byn Horn norr om Skövde i Västergötland.

Rätt som jag låg i min bästa sömn, hördes en vocal-musique utanför min dörr, hvaraf jag väcktes. Strax därpå inträdde först ett vitklätt fruntimmer med gördel om livet, liksom en vinge på vardera axeln, stora tända ljus i hwar sin stor silverljusstak, som sattes på bordet, och strax därpå kom en annan med ett litet dukat bord, försett med allehanda kräseliga , äteliga och våta varor, som nedsattes mitt för sängen. Det kallar de Lussebete.

Förutom i Västergötland är det i Värmland och Närke som luciafirandet med ljusdrottning som kommer med frukost på sängen förekommer. Och även då som en sed i de högra klasserna. En av de äldsta avbildningarna av en lucia av modernt snitt är en akvarell av Fritz von Dardel från ett Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848.

Luciafirande på Koberg i Västergötland 1848. Akvarell av Fritz von Dardel.

Under det sena 1800-talet blir luciafirande med lucior, tärnor och stjärngossar vanligare och vanligare bl.a. beroende på Skansens initiativ att fira lucia.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-12-10)

Källa: Strömberg, Håkan (2017) Lucia – den svenskaste av alla traditioner. Carlssons

Profilbild för Okänd

Hur länge har vi ätit julkorv på julbordet?

av

Kort svar: Olika sorters korvar är troligen bland de äldsta rätterna som fortfarande finns kvar på svenska julbord. Däremot är ordet ”julkorv” inte äldre än tidigt 1900-tal.

Ingen högtid i Sverige är så förknippad med specifik mat som julen. För de allra flesta är det viktigt att äta ”traditionell julmat”. De populäraste rätterna på julbordet är dock rätter som inte är mer än drygt hundra år gamla (ex. julskinkan) och i vissa fall är de inte mer än ett halvsekel (ex. köttbullar).

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Vi vet att svenskar åt speciell mat kring julhelgen långt tillbaka i tiden, i vissa fall tusen år. Det som fortfarande är speciellt med julmaten är det är stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet. Mathistoriken Richard Tellström skriver:

Festmat i alla kulturer är alltid en tvärtommat; på tvärs mot vad som serveras på vardagen. Och eftersom det nedsaltade fläsket var det vanliga blev julens fläskkött färskt. Det äldsta proteinet på julbordet är de tjocka revbensspjällen och korvarna.

Korv tillhör alltså den allra äldsta julmaten, vilket också påpekas av Christina Fjellström, professor i måltidsforskning på Uppsala universitet:

Under hednatiden utnyttjades grisens alla delar, och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar.

Så även om korven går långt tillbaka i tiden så kallades den troligen inte för julkorv. De äldsta beläggen för sammansättningen ”julkorv” går inte att hitta före 1900-talets början. SAOB anger Elna Tenows skrift
”Solidar. En lifsfråga för hemmen” från 1907 som första belägg. Och även när man söker på ”julkorv” i KB:s tidningsdatabas är de äldsta beläggen från tidigt 1900-tal.

En tidig annons för bl.a. ”julkorv” i DN 1913-12-12

Idag är den traditionella julkorven inte lika populär som historiskt, däremot har prinskorven under 1900-talet seglat upp som en av de populäraste rätterna på julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor: ”Julaftonsmåltiden – årets enda riktiga mattradition” slu.se 2017-12-20 (läst 2021-11-30)

”Doppet och korven äldst på julbordet” gp.se 2010-12-13 (läst 2021-11-30)

KB:s databas ”julkorv”

Svenska Akademins ordbok, uppslagsord ”korv”

Profilbild för Okänd

Hur många luckor hade ”Teskedsgumman” när den gick som julkalender?

av

Kort svar: När ”Gumman som blev liten som en tesked” gick som julkalender 1967 hade den 22 avsnitt och därmed 22 luckor i kalendern. Men när den repriserades 1976 var det 24 avsnitt respektive luckor.

Sedan 1960 har det varit en återkommande tradition att svensk teve visar en julkalender under december månad. Sedan 1973 börjar julkalendern alltid den 1 december, men innan dess var det alltid på första advent, som ju kan variera från 27 november till 3 december, adventskalender startade.

En av två julkalendrar som repriserats är Gumman som blev liten som en tesked (den andra är Trolltider). Första gången som Teskedsgumman (som den oftare kallas) sändes som adventskalender var 1967. Eftersom första advent detta år inföll 3 december så började kalendern då och innehöll bara 22 avsnitt och den fysiska kalendern hade bara 22 luckor.

Kalendern 1967

När Teskedsgumman skulle repriseras knappt tio år senare uppstod ett problem. Förutom att man bytt namn till ”Julkalendern” så hade teve också bestämt att kalendern skulle börja sändas den 1 december varje år. Därför saknades det två avsnitt. Så här skrev Röster i Radio & TV:

Eftersom TV-teskedsgumman består av 22 avsnitt får vi se två ”vanliga” sagor onsdag 1 och torsdag 2 december. Fredag 3 december börjar Teskedsgumman och fortsätter med ett nytt avsnitt varje dag t o m julafton.

För radions kalender, som var densamma, hade man istället valt att spela in två nya avsnitt med bl.a. Birgitta Andersson. Och på den fysiska kalendern, som öppnades av dockorna Drutten och Jena, hade man lagt till lucka 1 och lucka 2 på en nymålad kalender.

Julkalendern 1976

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor: ”Teskedsgumman” Röster i Radio & TV 1976