Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Hur länge har färskpotatis ätits i Sverige?

av

Kort svar: Färskpotatis har saluförts i Sverige sedan åtminstone första halvan av 1800-talet.

Färskpotatis är numera en central del av midsommaraftonens meny, tillsammans med sill och gräddfil. Att erbjuda färskpotatis till försäljning finns belagt i tidningsannonser sedan första halvan av 1800-talet.

Jönköpingsbladet 31 mars 1866

Peter Olausson har på bloggen Faktoider letat efter annonser om färskpotatis i anslutning till midsommar och konstaterar:

1800-talets tidningar är fulla av annonser och meddelanden om färsk potatis, även långt före midsommar — inte sällan långt före midsommar. Och även om man inte braskade med rubriker då som nu så får man inget intryck av att färskpotatis i maj, april eller ännu tidigare var något märkvärdigt.

Färskpotatis har alltså saluförts i Sverige sedan 1800-talet och då har det också varit försäljning långt före midsommarhelgen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2022-05-12)

Källor: ”1800-talets färskpotatis” faktoider 2021-08-25

Profilbild för Okänd

När ska man ta bort påskpyntet?

av

Kort svar: Påskpyntet kan antingen tas bort vid annandag påsk eller under den söndag som följer på påskdagen (andra söndagen i påsktiden).

Påskpyntet är oftast inte lika omfattande som julpyntet. Det som brukar finnas är påskägg, i form av bildägg, påskkycklingar, påskharar och någon form av påskris. Oftast tas påskpyntet fram under veckan före påskhelgen, den helg som heter ”stilla veckan”.

Påsktuppar

Påsken är sedan en högtid som egentligen pågår till och med pingstdagen även om själva påskhelgen slutar på annandag påsk. Därför brukar en del ta bort påskpyntet redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut:

I dag är det den andra påsksöndagen och sista dagen i påskoktaven. Det innebär att det är sista dagen man firar påsk för fullt. I kväll får man ta bort påskpyntet, men då påsken enligt kyrkoåret pågår länge ännu, kan man också ha kvar det några veckor till

Påskpyntet ska således tas bort tidigast andra söndagen i påsktiden, alltså söndagen direkt efter påskdagen. Man kan dock ha kvar påskpyntet i åtminstone ett par veckor även därefter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-24

Källor: Edward Blom, twitter 2022-04-24

Profilbild för Okänd

När börjar påskhelgen?

av

Kort svar: Påskhelgen börjar på långfredagen. Ibland räknar man även med skärtorsdagen i själva påskhelgen.

Påskhelgen är den viktigaste under det kristna kyrkoåret. Under dessa helgdagar firas minnet av Jesus död och uppståndelse och det är därmed en tradition som firats i Sverige sedan kristendomen kom till landet.

Försäljning av påskris

De dagar som är ”röda dagar” i anslutning till påsk är, förutom själva påskdagen, även långfredagen och annandag påsk. Därmed brukar man räkna med att påskhelgen börjar på långfredagen och avslutas i och med annandag påsk.

Före 1772 var även skärtorsdagen och tredje respektive fjärdedag påsk helgdagar. Även om skärtorsdagen inte varit helgdag sedan dess är det inte ovanligt att man jobbar halvdag, eftersom det är dag före helgdag. Därför brukar man ibland räkna in skärtorsdagen i påskhelgen, men det är inte det vanliga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-12

Källa: ”påskhelg” SO (läst 2022-04-12)

Profilbild för Okänd

Vad är påskbrev?

av

Kort svar: Ett påskbrev är en målad teckning med påskmotiv som förr överlämnades anonymt till mottagaren under påskhelgen.

En av de traditioner som funnits kring påskhelgen är att dela ut påskbrev. Så här beskrivs traditioner med påskbrev hos ISOF:

Ett påskbrev är en målad teckning, ofta föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv. Ofta skrev man också en vers på breven. Långt in på 1900-talet var det vanligast att överlämna breven anonymt – man skulle smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt.

Traditionen med påskbrev beskrivs oftast som en ”västsvensk” tradition och sammankopplas inte sällan med att ”gå påskkärring” på påskafton. Så här beskrivs traditionen från Värmland under sent 1800-tal:

Det roligaste barnen visste var att rita påskbrev och skicka till varandra – en allmän sedvänja i västra Värmland. Breven föreställde färggranna roliga gubbar. I varje brev lades en karamell och det förseglades med lacksigill. Undra på att påsklördagen motsågs med spänning.

På påskbreven skulle man dessutom skriva någon form av skämtsam vers och rimma på orden ”raka, kvast eller smörjhorn” och avsluta med en signatur som inte var ens riktiga namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor: ”Påskbrev” Nordiska museet

”Påskbrev” SAOB

”Påskbrev” ISOF

Profilbild för Okänd

När började veckan före påsk kallas ”stilla veckan”?

av

Kort svar: Benämningen ”stilla veckan” för veckan före påsk går tillbaka till första halvan av 1800-talet.

”Stilla veckan” är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen och som bl.a innehåller dagar som skärtorsdagen och långfredagen. Veckan kallas numera också för påskveckan.

Att kallas veckan för ”stilla veckan” är något som man gjort i Sverige ”sedan senare hälften av 1800-talet” enligt ne.se. Men redan 1839 så kallar en skribent i Skånska Posten veckan för ”stilla veckan” och sedan finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Det är dock så att merparten av beläggen är, precis som NE skriver, från andra halvan av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Profilbild för Okänd

Vilken vecka är påskveckan?

av

Kort svar: Påskveckan är i kyrklig tradition den vecka som börjar på påskdagen och alltså infaller efter påskhelgen. Men i dagligt tal är påskveckan den vecka som infaller före påskhelgen.

En vanlig uppfattning kring påsk är att veckan som leder fram till påsk heter påskveckan. Den veckan (som bl.a. innehåller dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen) heter, åtminstone inom kristna miljöer, i själva verket stilla veckan eller dymmelveckan och är ett namn som använts sedan slutet av 1800-talet.

Almanacka

Att använda benämningen ”påskveckan” för veckan före påsk är dock något som sanktioneras av de olika svenska ordböckerna från Svenska Akademin:

påsk­veckan veckan närmast före påsk­helgen (SAOL, 2015)

veckan närmast före påsk (SO, 2021)

om veckan närmast före påsk (räknad fr. o. m. palmsöndagen t. o. m. påskaftonen, stundom fr. o. m. måndagen före påsk t. o. m. påskdagen); (SAOB, 1955)

Svenska kyrkan skriver däremot:

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan. 

Och så här skriver Institutet för språk och folkminnen

I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.

Slutsatsen blir alltså att ”påskveckan” i strikt kyrklig mening är som börjar på påskdagen och sedan fortlöper veckan efter påsk, men i dagligt tal så är påskveckan benämning på veckan före påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

Svenska Akademins ordböcker

Svenska kyrkan ”Påsk” (läst 2022-04-11)

ISOF ”Påskdagen” (läst 2022-04-11)

Profilbild för Okänd

Hur länge har ordet ”helgskinka” använts?

av

Kort svar: Ordet ”helgskinka” började användas på 1970-talet.

Den viktigaste rätten på svenska julbord är julskinkan. Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades dock i Sverige under mitten av 1900-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. 

En mer modern företeelse är ”helgskinkan”, en kokt skinka som säljs vid andra tidpunkter på året än i december. Begreppet helgskinka började användas i annonser på 1970-talet.

SvD 1976-04-28

Att leverantörer och butiker använder sig av begreppet ”helgskinka” handlar om att man vill kunna sälja produkten vid fler tillfällen än bara kring jul.

Annons för helgskinka 2018

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källa: KB:s tidningsdatabas ”helgskinka”

Profilbild för Okänd

Vad är ett bildägg?

av

Kort svar: Ett bildägg är ett påskägg med målningar på utsidan som man fyller med godis.

Ägget är den mat som flest svenskar anser vara oumbärlig till påskbordet. Men ägget finns också i form av målade och ihåliga ägg, ofta tillverkade i hårt papper, som man fyller med smågodis på påskafton. Dessa godisägg kallas i butiken ibland för ”bildägg” för att skilja dem från andra typer av påskägg.

Ordet ”bildägg” finns belagt i tidningstext från sent 1960-tal. Exemplet nedan är från Dagens Nyheter påsken 1970:

I början av 2020-talet verkar det enbart vara Ica av de större matvarubutikerna som använder ordet bildägg om denna typ av påskägg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källor:

KB:s tidningsdatabas, sökord ”bildägg”

Sökning på ordet ”bildägg” 2022-04-07 på coop.se, ica.se, willys.se samt mathem.se

Profilbild för Okänd

Vad är en ”bebådelse”?

av

Kort svar: Att bebåda innebär att ge före­bud om eller förut­säga något. Det används numera nästan enbart om jungfru Marie bebådelsedag.

En av flera Mariadagar som finns med i det kristna kyrkoåret är jungfru Marie bebådelsedag som infaller 25 mars. Dagen firas till minne av historien i evangelierna då jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.

Att dagen heter bebådelsedagen beror på att ”bebådelse” betyder ungefär ”bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det handlar om att ängeln Gabriel kom med budskapet till Maria att hon var gravid.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-24

Källa: svenska.se ”bebådelse”

Profilbild för Okänd

När lanserades nutellasemlan?

av

Kort svar: De tidigaste beläggen för nutellasemla går att hitta våren 2012.

Semlor eller fastlagsbullar har vi ätit i hundratals år, även om det som idag ses som en ”traditionell semla” har betydligt färre sekel på nacken. Semlor äts traditionellt i anslutning till fettisdagen eller semmeldagen som den också kallas.

Under 2010-talet började det växa fram en rad nya varianter av semlan (även om vaniljsemlan går att datera åtminstone till 1950-talet) ex semmelwrapen. En variant som kanske inte har fått så stor spridning men som ändå syns varje år på sociala medier är nutellasemlan. Ofta innebär det att man byter ut mandelmassan mot nutella.

Namnet Nutella börjar användas 1964 och första belägget som finns i den svenska tidningsdatabasen är från DN 1971 då man kunde få Nutella-choklad på El Sombrero.

De tidigaste beläggen för nutellasemlan är från sociala medier 2012. Två exempel är Alviks matbod som i februari detta år samt Ellen Steens hemmabakade nutellasemlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-02

Källor:

Facebook

KB:s tidningsdatabas