Kort svar: Eldar på Kristi himmelsfärdsdagen är känt från sydöstra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland.
Förr var det vanligt i Sverige att elda i samband med årshögtider. I boken Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige skriver Julius Ejdestam om valborgsmässoeldar, midsommareldar, Peregrinuseldarna, påskeldar samt eldar samband med Kristi himmelsfärd.
Historiskt har eldar på Kristi himmelsfärdsdagen förekommit i några separata områden – sydöstra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25
Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2
Numera är Kristi himmelsfärdsdagen en helgdag som inte uppmärksammas i någon större utsträckning, men längre tillbaka i tiden fanns det flera olika traditioner kopplade till dagen. Det religiösa inslaget, kopplar till att Jesus for upp till himlen, har varit sparsamma. Snarare har det firats som en ledig dag och det var förr vanligt att ungdomar ”i stora flockar ställde färden till någon grannkyrka”. Från Småland berättas att:
På 1840-talet var det så mycket främmat folk vid Vislanda kyrka på Helig torsdag så icke allenast kyrkan var överfylld med folk utan hela kyrkogården sockenstugugården och långt ut i Lindås hage. De sade att denna kyrkodag liknade en marknadsdag
Dagen räknades också ibland som första sommardagen, även om den har det epitetet i konkurrens med flera andra dagar bl.a. Tiburtius och första maj. Då det var första sommardagen kunde man från och med nu som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.
Kristi himmelsfärdsdagen har också kallar för ”första metardagen” eftersom man nu kunde påbörja sommarmetet. Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:
Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.
Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.
En annan tradition som numera är helt försvunnen är Kristi himmelsfärdseldar som förekom i sydvästra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.
När arbetarrörelsen växte fram under slutet av 1800-talet blev det vanligt att man anordnade gökottor, ”tidig picknick en vårmorgon”, på Kristi himmelsfärdsdagen. Så här skriver Nordiska museet:
Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25
Kort svar: Färskpotatis har saluförts i Sverige sedan åtminstone första halvan av 1800-talet.
Färskpotatis är numera en central del av midsommaraftonens meny, tillsammans med sill och gräddfil. Att erbjuda färskpotatis till försäljning finns belagt i tidningsannonser sedan första halvan av 1800-talet.
Jönköpingsbladet 31 mars 1866
Peter Olausson har på bloggen Faktoider letat efter annonser om färskpotatis i anslutning till midsommar och konstaterar:
1800-talets tidningar är fulla av annonser och meddelanden om färsk potatis, även långt före midsommar — inte sällan långt före midsommar. Och även om man inte braskade med rubriker då som nu så får man inget intryck av att färskpotatis i maj, april eller ännu tidigare var något märkvärdigt.
Färskpotatis har alltså saluförts i Sverige sedan 1800-talet och då har det också varit försäljning långt före midsommarhelgen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2022-05-12)
Påsken är sedan en högtid som egentligen pågår till och med pingstdagen även om själva påskhelgen slutar på annandag påsk. Därför brukar en del ta bort påskpyntet redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut:
I dag är det den andra påsksöndagen och sista dagen i påskoktaven. Det innebär att det är sista dagen man firar påsk för fullt. I kväll får man ta bort påskpyntet, men då påsken enligt kyrkoåret pågår länge ännu, kan man också ha kvar det några veckor till
Påskpyntet ska således tas bort tidigast andra söndagen i påsktiden, alltså söndagen direkt efter påskdagen. Man kan dock ha kvar påskpyntet i åtminstone ett par veckor även därefter.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-24
Kort svar: Påskhelgen börjar på långfredagen. Ibland räknar man även med skärtorsdagen i själva påskhelgen.
Påskhelgen är den viktigaste under det kristna kyrkoåret. Under dessa helgdagar firas minnet av Jesus död och uppståndelse och det är därmed en tradition som firats i Sverige sedan kristendomen kom till landet.
Försäljning av påskris
De dagar som är ”röda dagar” i anslutning till påsk är, förutom själva påskdagen, även långfredagen och annandag påsk. Därmed brukar man räkna med att påskhelgen börjar på långfredagen och avslutas i och med annandag påsk.
Före 1772 var även skärtorsdagen och tredje respektive fjärdedag påsk helgdagar. Även om skärtorsdagen inte varit helgdag sedan dess är det inte ovanligt att man jobbar halvdag, eftersom det är dag före helgdag. Därför brukar man ibland räkna in skärtorsdagen i påskhelgen, men det är inte det vanliga.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-12
Kort svar: Ett påskbrev är en målad teckning med påskmotiv som förr överlämnades anonymt till mottagaren under påskhelgen.
En av de traditioner som funnits kring påskhelgen är att dela ut påskbrev. Så här beskrivs traditioner med påskbrev hos ISOF:
Ett påskbrev är en målad teckning, ofta föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv. Ofta skrev man också en vers på breven. Långt in på 1900-talet var det vanligast att överlämna breven anonymt – man skulle smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt.
Traditionen med påskbrev beskrivs oftast som en ”västsvensk” tradition och sammankopplas inte sällan med att ”gå påskkärring” på påskafton. Så här beskrivs traditionen från Värmland under sent 1800-tal:
Det roligaste barnen visste var att rita påskbrev och skicka till varandra – en allmän sedvänja i västra Värmland. Breven föreställde färggranna roliga gubbar. I varje brev lades en karamell och det förseglades med lacksigill. Undra på att påsklördagen motsågs med spänning.
På påskbreven skulle man dessutom skriva någon form av skämtsam vers och rimma på orden ”raka, kvast eller smörjhorn” och avsluta med en signatur som inte var ens riktiga namn.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11
Att kallas veckan för ”stilla veckan” är något som man gjort i Sverige ”sedan senare hälften av 1800-talet” enligt ne.se. Men redan 1839 så kallar en skribent i Skånska Posten veckan för ”stilla veckan” och sedan finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.
Det är dock så att merparten av beläggen är, precis som NE skriver, från andra halvan av 1800-talet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11
Kort svar: Påskveckan är i kyrklig tradition den vecka som börjar på påskdagen och alltså infaller efter påskhelgen. Men i dagligt tal är påskveckan den vecka som infaller före påskhelgen.
Att använda benämningen ”påskveckan” för veckan före påsk är dock något som sanktioneras av de olika svenska ordböckerna från Svenska Akademin:
påskveckan veckan närmast före påskhelgen (SAOL, 2015)
veckan närmast före påsk (SO, 2021)
om veckan närmast före påsk (räknad fr. o. m. palmsöndagen t. o. m. påskaftonen, stundom fr. o. m. måndagen före påsk t. o. m. påskdagen); (SAOB, 1955)
Svenska kyrkan skriver däremot:
Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan.
Och så här skriver Institutet för språk och folkminnen
I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.
Slutsatsen blir alltså att ”påskveckan” i strikt kyrklig mening är som börjar på påskdagen och sedan fortlöper veckan efter påsk, men i dagligt tal så är påskveckan benämning på veckan före påsk.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11
Kort svar: Ordet ”helgskinka” började användas på 1970-talet.
Den viktigaste rätten på svenska julbord är julskinkan. Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades dock i Sverige under mitten av 1900-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar.
En mer modern företeelse är ”helgskinkan”, en kokt skinka som säljs vid andra tidpunkter på året än i december. Begreppet helgskinka började användas i annonser på 1970-talet.
Att leverantörer och butiker använder sig av begreppet ”helgskinka” handlar om att man vill kunna sälja produkten vid fler tillfällen än bara kring jul.
Kort svar: Ett bildägg är ett påskägg med målningar på utsidan som man fyller med godis.
Ägget är den mat som flest svenskar anser vara oumbärlig till påskbordet. Men ägget finns också i form av målade och ihåliga ägg, ofta tillverkade i hårt papper, som man fyller med smågodis på påskafton. Dessa godisägg kallas i butiken ibland för ”bildägg” för att skilja dem från andra typer av påskägg.
Ordet ”bildägg” finns belagt i tidningstext från sent 1960-tal. Exemplet nedan är från Dagens Nyheter påsken 1970:
I början av 2020-talet verkar det enbart vara Ica av de större matvarubutikerna som använder ordet bildägg om denna typ av påskägg.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07
Högtider och traditioner 