Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

När firades nationaldagen 6 juni första gången?

av

Kort svar: Första gången som 6 juni firades som nationaldag i Sverige var på Skansen 1893 även om det då kallades för nationalfest.

Under slutet av 1800-talet fanns det flera olika alternativ till dagar som skulle kunna bli en svensk nationaldag. Bland de dagar som nämndes var bl.a. midsommardagen och Gustav II Adolfs dödsdag. Även 6 juni, den dag då Gustav Vasa valdes till kung 1523 och regeringsformen antogs 1809, fanns med bland förslagen.

Klipp Skansen. Nationalfest 6.6.1894. ”Nationalfesten å Skansen den 6 juni.”

År 1893 skulle Skansen, som hade öppnat två år tidigare, ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När den planerade invigningen skulle genomföras 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:

Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.

Vårfesten fick därför skjutas fram och startade istället 1 juni. Arthur Hazelius, Skansens grundare, valde då att istället försöka få en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till tisdag 6 juni. I annonsen skrev man:

Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).

Så här beskrevs nationalfesten dagen efter i SvD:

[Stockholmarna] strömmade i tusental dit ut till Skansens höjder, der i skötet af den härligaste natur med bilderna får vårt lands alla trakter, strödda rundt om i parken, verkligen allt förenade sig att ge festen den vackraste och värdigaste pregel den kunde få.

Därefter fortsatte man att fira 6 juni som nationaldag kommande år och 1916 blev dagen också ”svenska flaggans dag”. Det skulle dock dröja till 2005 innan 6 juni också blev röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-31

Källor: SvD 1893-05-31

SvD 1893-06-06

SvD 1893-06-07

Profilbild för Okänd

När firades svenska flaggans dag första gången?

av

Kort svar: Första gången som ”svenska flaggans dag” firades i Sverige var den 6 juni 1916.

Sedan 2005 är Sveriges nationaldag (6 juni) en röd dag på bekostnad av annandag pingst. I Nordiska familjebok från 1913 går det dock att läsa följande:

Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni

Att det just var 6 juni som föreslogs som nationaldag beror på att Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, lagt fram detta datum juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum.

Skansen skulle ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”. 

Svd 1893-06-05

Att man också började kalla 6 juni för ”svenska flaggans dag” skulle det dock dröja ytterligare år för. Faktum är att första gången som en dag kallas ”svenska flaggans dag” är 1 november 1905 då unionen med Norge upplöstes, men det är inget varaktigt. Istället är det till 6 juni 1916 som det börjar planeras för större festligheter.

På initiativ från grosshandlare Nils Ljunggren, som hösten 1915 förfärats av att ingen tog av hatten för den svenska flaggan, bildades en kommitté för ”svenska flaggans dag”. Man valde 6 juni som dag eftersom det fanns många historiska händelser – Gustav Vasas kröning och regeringsformen 1809 främst – knutna till detta datum.

Den första svenska flaggans dag, den 6 juni 1916, firades med flaggning runt om i landets städer och på de flesta regementen. På Stockholms stadion hyllades den svenska flaggans bl.a. i närvaro av det svenska kungaparet och på Skansen hade man en militärkonsert. Under följande år hade man firandet av svenska flaggans dag i Stockholm först på Stadion på dagen och på Skansen när kvällen kom.

Under mellankrigstiden och särskilt efter andra världskriget så koncentrerades firandet till Stadion, men blev också mindre i omfattning. Den dåliga publikuppslutningen gjorde att man 1963 valde att förlägga hela firandet till Skansen.

När sedan lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag och 2005 blev 6 juni också röd dag på bekostnad av annandag pingst.

Källor: SvD 1916-04-07

SvD 1916-06-07

SvD 1963-05-14

Profilbild för Okänd

När började man fira mors dag i USA?

av

Kort svar: Det första officiella mors dags-firandet i USA hölls den 10 maj 1908.

Initiativet till mors dags-firandet i USA togs av lärarinnan Anna Jarvis i början av 1900-talet. Den 10 maj 1908 firades en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek i St Andrew’s Methodist Church i Grafton, West Virginia. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).

Jarvis drev sedan en kampanj för att får Mors dag till att bli en amerikansk nationell helgdag. Delstaten West Virginia utropade Mors dag som helgdag 1910, och resten av delstaterna följde sedan snabbt efter

Den 10 maj 1913 antog den amerikanska kongressen en resolution som uppmanade alla federala regeringstjänstemän att bära en vit nejlika dagen därpå för att hedra Mors dag. I maj året därefter antog kongressen en lag som gjorde andra söndagen i maj till Mors dag. President Woodrow Wilson förklarade sedan den 10 maj som den första nationella mors dag i USA.

Därefter har mors dag alltid firats den andra söndagen i maj i USA. Till Sverige kom sedan dagen 1919 men då valde man sista söndagen i maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-29

Litteratur: 

Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Profilbild för Okänd

När är trefaldighetssöndagen?

av

Kort svar: Trefaldighetssöndagen eller heliga trefaldighets dag infaller söndagen efter pingstdagen vilket innebär att den kan vara från 17 maj till 20 juni.

När pingstdagen har varit är de söndagar som direkt förknippas med påskens berättelser över och nästföljande söndag kallas för trefaldighetssöndagen. Med trefaldighetssöndagen inleds det som kallas trefaldighetstiden som löper hela veckan till domssöndagen som är söndagen direkt före första advent.

Almanacka med Trefaldighetssöndagen

Så här förklarar Svenska kyrkan trefaldighetstiden:

Trefaldighetstiden är veckorna mellan pingst och domssöndagen i november. Trefaldighetstiden handlar om att lära känna Gud och växa som människa. /../ På Heliga trefaldighets dag firar vi treenigheten, att Gud är en men samtidigt tre: Gud, Jesus och den heliga anden. 

Eftersom trefaldighetssöndagen är beroende av pingstdagen som i sin tur är beroende av påskdagen så kan trefaldighetssöndagen infalla som tidigast den 17 maj och som senast 20 juni, alltså 56 dagar efter påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-26

Källor: ”Heliga trefaldighets dag” svenskakyrkan.se (läst 2022-05-06)

Profilbild för Okänd

Vad händer på Urbanusdagen den 25 maj?

av

Kort svar: I vissa delar av landet räknades Urbanusdagen den 25 maj som den första sommardagen.

I den svenska traditionen finns det gott om dagar som på olika sätt markerar övergången mellan olika årstider. Det finns t.ex. flera dagar som räknas som ”första sommardagen”. En av dessa är 25 maj som sedan 1901 har Urban som namnsdag. Från medeltiden fram till år 1901 var det den äldre namnformen, Urbanus, som gällde. Att det var just Urbanus beror på påven Urban I blev helgonförklarad just detta datum.

I de södra delarna av landet har Urbanusdagen ibland kallats den första sommardagen och följande minnesregel återges av Svensson (s. 105):

Urban, Vilhelmina och Beda,
de tre skola sommaren leda

När sommaren började så skulle man vara färdig med allt vårbruk, t.ex. skriver man 1881 att ”nästa onsdag är Urbanusdagen då såningen bör vara verkställd”.

Källor: Nya Wermlandstidningen1881-05-24

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

När började man ha gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen?

av

Kort svar: Att anordna gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen är en tradition som går tillbaka till slutet av 1800-talet.

En gökotta är en ”tidig picknick en vårmorgon” som genomförs någon gång efter gökdagen. Ordet gökotta började användas 1869, men då var det olika dagar på våren t.ex. trefaldighetssöndagen som man syftade på.

Första gången som det anordnades gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen var, åtminstone vad jag funnit i arkiven, torsdagen 3 juni 1886 i bl.a. Arboga, Eksjö och Motala.

Så här skriver Nordiska museet om gökottans utveckling:

Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.

Under 1900-talet anslöt sig övriga folkrörelser, som frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen, till traditionen att anordna gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen. För nykterhetsrörelsen passade det utmärkt då man från 1920-talet började fira folknykterhetens dag på samma datum.

Även idag förekommer gökottor, bl.a. inom Svenska kyrkan regi. Så här beskrivs det av Folkrörelsearkivet för Uppsala län:

I våra dagar innebär gökotta  helt enkelt en picknick i det gröna en tidig vårmorgon, i kristna sammanhang hålls dock ofta gudstjänst.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Arboga Tidning 1886-05-28

”Kristi himmelsfärdsdagen” Nordiska museet (läst 2022-05-22)

”Gökotta – en folkrörelsetradition” Folkrörelsearkivet för Uppsala län 2017-05-02

Profilbild för Okänd

När är folknykterhetens dag?

av

Kort svar: Folknykterhetens dag infaller på Kristi himmelsfärdsdagen, så alltså mellan 30 april och 3 juni.

Under slutet av 1800-talet var drickande av brännvin ett stort samhällsproblem i Sverige. Ur kampen mot superiet växte nykterhetsrörelsen under seklet fram som en av de svenska folkrörelserna. Redan 1893 började man tala om en dag för folknykterheten och den första anordnades, med namnet ”nykterhetsfolkets dag” anordnades söndag den 13 augusti 1893 i Kristinehamn.

Målet var att anordna ”Nykterhetsfolkets dag” en söndag varje sommar. Dock var nykterhetsrörelsen i slutet av 1800-talet splittrad i en absolutistisk (”godtämplarne och Sveriges blåbandsförening”) och en mer moderat (”Svenska nykterhetsförbundet”) falang. Det var svårt att enas om en specifik dag att uppmärksamma folknykterheten.

Eftersom nykterhetsrörelsen i Göteborg sedan 1920 firat nykterhetsfolkets dag på Kristi himmelsfärdsdag kom det några år senare ett förslag om att just Kristi himmelsfärdsdagen skulle bli nykterhetsfolkets dag i hela landet som det varit i Göteborg ”sedan många år tillbaka”. Så på Kristi himmelsfärdsdagen 21 maj 1925 hölls den första landsomfattande Nykterhetsfolkets dag med över 500 möten runt om i landet.

Att det blev Kristi himmelsfärdsdag berodde troligen dels på att det var en helgdag och att folk därmed var lediga och dels på att det inte fanns så många traditioner, förutom gökotta, fiske och eldar, knutna till dagen.

Nykterhetsfolkets dag fortsatte att firas med demonstrationer, möten och tal på Kristi himmelsfärdsdagen. År 1946 bytte man sedan man på dagen till ”Folknykterhetens dag” för att fokusera på att det skulle vara en dag för ”folknykterhet” (alltså nykterhet hos hela befolkningen) snarare än ”nykterhetsfolket” (alltså de aktiva i nykterhetsrörelsen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Kristinehamnstidningen 1893-08-10

Reformatorn 1925-03-05

Profilbild för Okänd

Vilken dag är gökdagen?

av

Kort svar: Gökdagen är i folktron den dag göken ska höras gala första gången (25 april, 29 april eller 6 maj)

Göken har i svensk folktro varit viktig för att spå framtiden. Man kunde genom att iaktta riktningen varifrån göken gol enligt principen ”Södergök är dödergök, Norrgök är sorggök; Östergök är tröstergök, Vestergök är bäster gök.”

Den första dagen man kunde höra göken gala kallades för ”gökdagen”. Enligt Saob var gökdagen antingen i slutet av april eller i början av maj:

(folkligt i vissa trakter, förr) eg.: den dag då göken först höres gala; visst datum under den tid då göken börjar gala; ofta: den 25 april, äv.: den 29 april o. den 6 maj.

Kristi himmelsfärdagen infaller ju strax efter gökdagen då den kan vara från 30 april till 3 juni och således är det inte så märkligt att man under slutet av 1800-talet växte fram en tradition att gå gökotta just på ”den heliga torsdagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-25

Källor: ”gökdagen” Saob (1929)

”Göken, äggen och samlingen” Göteborgs naturhistoriska museum, 2017-04-12

Profilbild för Okänd

Var i Sverige eldade man Kristi himmelsfärdseldar?

av

Kort svar: Eldar på Kristi himmelsfärdsdagen är känt från sydöstra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland.

Förr var det vanligt i Sverige att elda i samband med årshögtider. I boken Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige skriver Julius Ejdestam om valborgsmässoeldar, midsommareldar, Peregrinuseldarna, påskeldar samt eldar samband med Kristi himmelsfärd.

Kristi himmelsfärdsdagen infaller alltid på en torsdag, den fyrtionde efter påsk, vilket gör att den kan vara så tidig som 30 april och så sen som 3 juni. Det finns historiskt en hel del traditioner knutna till Kristi himmelsfärd, bl.a. just eldar.

Historiskt har eldar på Kristi himmelsfärdsdagen förekommit i några separata områden – sydöstra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Profilbild för Okänd

Hur firade man Krist himmelsfärdsdag i Sverige förr?

av

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firades förr som den första sommardagen med bl.a. metning, gökotta och Kristi himmelsfärdseldar.

Kristi himmelsfärdsdagen infaller den fyrtionde dagen efter påsk, alltid på en torsdag, och har firats i Sverige sedan landet blev kristet. Eftersom datumet för Kristi himmelsfärdsdagen är beroende av påsken så kan den infalla från 30 april till 3 juni.

Numera är Kristi himmelsfärdsdagen en helgdag som inte uppmärksammas i någon större utsträckning, men längre tillbaka i tiden fanns det flera olika traditioner kopplade till dagen. Det religiösa inslaget, kopplar till att Jesus for upp till himlen, har varit sparsamma. Snarare har det firats som en ledig dag och det var förr vanligt att ungdomar ”i stora flockar ställde färden till någon grannkyrka”. Från Småland berättas att:

På 1840-talet var det så mycket främmat folk vid Vislanda kyrka på Helig torsdag så icke allenast kyrkan var överfylld med folk utan hela kyrkogården sockenstugugården och långt ut i Lindås hage. De sade att denna kyrkodag liknade en marknadsdag

Dagen räknades också ibland som första sommardagen, även om den har det epitetet i konkurrens med flera andra dagar bl.a. Tiburtius och första maj. Då det var första sommardagen kunde man från och med nu som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.

Kristi himmelsfärdsdagen har också kallar för ”första metardagen” eftersom man nu kunde påbörja sommarmetet. Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:

Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.

Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.

En annan tradition som numera är helt försvunnen är Kristi himmelsfärdseldar som förekom i sydvästra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.

När arbetarrörelsen växte fram under slutet av 1800-talet blev det vanligt att man anordnade gökottor, ”tidig picknick en vårmorgon”, på Kristi himmelsfärdsdagen. Så här skriver Nordiska museet:

Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor:

”Kristi himmelsfärdsdagen” Nordiska museet (läst 2022-05-22)

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma