Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vilken dag var ”flyttdag” förr?

av

Kort svar: Från början av 1800-talet var det 24 oktober som räknades som flyttdag.

Numera flyttar en genomsnittlig svensk elva gånger under hela sitt liv. Om vi backar två hundra år i den svenska historien var det inte ovanligt att vissa grupper, t.ex. pigor, drängar, statare och smeder flyttade så gott som varje år. Det berodde inte sällan på att man bytte arbetsgivare, men kunde också bero på byta av bostad.

Det svenska samhället var betydligt mer reglerat förr. För att resa inom Sverige var man fram till 1860 tvungen att ha ett inrikespass och flyttandet var organiserat kring en specifik dag. Så här skriver radioprogrammet Släktband:

Den som skulle flytta måste göra det på en särskild dag, den så kallade fardagen. Från 1700-talets början och långt in på 1900-talet fylldes gator och vägar av flyttlass på kärror och vagnar denna dag.

Fram till 1700-talets början låg fardagen eller flyttdagen på olika datum. Men från 1723 bestämde man att fardagen skulle vara densamma över hela landet. Det innebar att alla kontrakt, såväl för arrendatorer,  för anställningar som för hyra av lägenhet skrev med samma slutdatum.

”Oktoberflyttningen i Upsala livlig även i år”, Uppsala 1940

Mickelmäss (29 september) var länge flyttdag, men då den avskaffades som helgdag 1772 flyttade man först fardagen till närmaste söndag och från 1819 till den 24 oktober.

Det var verka vara en udda dag, men i själva verket hade man en vecka på sig att genomföra flytten. Det var en slags semester utan lön, så den dagen brukade med tiden kallas för ”slankveckan”

Stockholm hade dock, troligen p.g.a. sin stora befolkning, två flyttdagar. Dels den som övriga landet hade och dels den 24 april på våren.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-25)

Litteratur:

”Flytt varje år” sverigesradio.se (2011-11-21)

”Vinterbröllop – en gammal svensk tradition” scb.se (2017-07-13)

Profilbild för Okänd

Vem läste ”Ring, klocka, ring” vid millennieskiftet?

av

Kort svar: Margareta Krook läste dikten Nyårsklockan i teve på nyårsafton 1999.

En nyårstradition som började Skansen i slutet av 1800-talet är att en skådespelare läser Nils Edvard Fredins fria översättning av Alfred Tennysons dikt som på svenska ofta kallas ”Ring, klocka, ring”. Den första att läsa dikten från Skansen i radio var Anders de Wahl på nyårsafton 1926. Sista gången var på nyårsafton 1955.

Sedan slutet av 1970-talet har SVT sänt nyårsfirandet från Skansen, på samma sätt som man har sänt Grevinnan och betjänten. Där har olika skådespelare läst ”Ring klocka ring” i samband med tolvslaget. Först ut var Georg Rydeberg som läste dikten mellan 1977 och 1982. Efter hans död blev det Jarl Kulle som läste dikten fram till 1996 och därmed blev den som läst dikten flest gånger i samband med nyårsfirandet.

Jarl Kulle dog 3 oktober 1997 så till nyårsafton detta år var man tvungen att välja en ny skådespelare. Redan den 30 oktober kunde Skansen och Sveriges Television meddela att:

Margaretha Krook blir den första kvinna som deklamerar Tennysons dikt Nyårs klockan från Skansen på nyårsnatten.

Margareta Krook läste sedan dikten på nyårsafton följande fyra år, vilket innebär att det var hon som läste dikten på årtusendets sista nyårsafton.

Margaretha Krook på nyårsafton 1999

Sedan läste Margaretha Krook dikten ytterligare ett år innan hon dog 7 maj 2001. Därefter tog Jan Malmsjö över.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-09)

Källor:

SvD 1997-10-30

Profilbild för Okänd

När är halloween 2022 i Sverige?

av

Kort svar: Halloween infaller alltid den 31 oktober, om man följer traditionen från USA. Det råkar vara på en måndag 2022. Det finns de som väljer att fira halloween antingen på fredagen före alla helgons dag (alltså den fredag 4 november) och de som firar helgen före 31 oktober (alltså 28 eller 29 oktober).

Ordet ”halloween” är en sammandragning av all hallows eve som betyder alla helgons afton. Traditionen kom från USA till Sverige i slutet av förra seklet och har sedan successivt etablerat sig som en svensk hösttradition.

Under de första åren som dagen firades i Sverige blev det ofta förvirring vilket datum halloween skulle firas på. Anledningen var att det ofta sammanblandades med den mer kyrkliga traditionen kring alla helgons dag – att tända gravljus. Det gjordes försök både från handeln och från kyrkan att skilja de två dagarna åt.

Numera räknar handeln med att runt hälften av alla svenskar på något sätt uppmärksammar halloween. I affärer kan du under hela oktober månad se reklam för halloween-inspirerade varor (ex. pumpor) och själva firandet är i Sverige inte längre knutet till ett specifikt datum även om den ”riktiga halloween” är 31 oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-09)

Profilbild för Okänd

Hur länge har alla helgons dag funnits?

av

Kort svar: Allhelgonadagen eller alla helgons dag har firats den 1 november i katolska kyrkan sedan 800-talet. Till Sverige kom dagen med kristendomen på 1100-talet.

Firandet av helgon i dem katolska kyrkan har sitt ursprung i firandet av kristna martyrers dödsdag. Från 300-talet finns det belägg för att fester firats till minne av alla kristna martyrer på olika platser i den kristna världen oftast på datum nära påsk och pingst.

Helgon

Troligen var det påven Bonifacius IV som på 600-talet bestämde att firandet av ”alla helgons dag” skulle vara ett bestämt datum för hela den kristna kyrkan och man valde då 13 maj. Hur och när dagen sedan flyttas från våren till hösten och 1 november är inte helt klarlagt. Vissa källor menar att det var påven Gregorius III som flyttade dagen på 700-talet, men de flesta menar att det skedde på 800-talet. Mats Rehnberg skriver:

Under påven Gregorius IV [påve 827-844, min anmärkning] överflyttades helgondagen till i november. Ludvig den fromme lät 835 införa högtiden i sitt välde.

Till Sverige kommer allhelgonadagen med kristendomen på 1100-talet och det första belägget finns i Vallentunakalendariet 1198. Under medeltiden firades allhelgonadagen bl.a. med gillen och den behöll sin status som självständig helgdag ända till 1772.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur:

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

”Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

Profilbild för Okänd

Hur firades alla helgons dag förr?

av

Kort svar: Under medeltiden var alla helgons dag en andra rangens helgdag och firades bl.a. med allhelgonagillen. Från 1800-talet finns exempel på hur allhelgonadagen var en festdag för ungdomar. Dessutom var dagen en viktig dag för att spå väder.

Allhelgonadagen 1 november finns inskriven i en av de äldsta svenska skriftliga källorna, Vallentunakalendariet från 1198. Vi vet alltså att dagen var en helgdag alltsedan kristendomen kom till Sverige. Då hade den uppmärksammats inom katolska kyrkan sedan 800-talet. Så här skriver Mats Rehnberg:

Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.

Ett gille är ett ”kalas av folklig karaktär” och just allhelgonagillen kunde man uppleva på flera olika platser runt om i landet. Katarina Harrison Lindbergh skriver att ”den [allhelgonadagen] verkar ändå ha varit betydelsefull i folkdjupet” och man passade även på att idka välgörenhet i anslutning till festandet.

Allhelgonadagen överlevde som självständig helgdag fram till 1772 då den försvann och istället flyttades det kyrkliga firandet till den första söndagen i november. Det finns längre fram i historien exempel på hur firandet av av allhelgonadagen kunde gå ganska vilt till. Ett exempel finns från1854 i Vilhelmina:

allhelgonadagen, häljamäss, var en mycket efterlängtad fest för ungdomen. Icke så att den firades som en kyrklig högtid, utan som en ungdomens helg. Kanske den största på året. /…/

Ett häljamässfirande skedde så, att ungdomarna i byn frågade någon bonde som hade ett stort kök om de fick ha häljamäss hos honom /…/

Flickorna samlade då in av ungdomarna som skulle vara med någon kron för vilken de köpte kaffe, socker och mjöl. Så slog de sig tillsammans och bakade det kaffebröd som behövdes. /…/

Varje pojke skulle dessutom ha med sig minst en liter brännvin och varje pojke och flicka fick bjuda med sig en pojke eller flicka från någon av de närliggande byarna.

Allhelgonadagen kallades också för korvkvällen eftersom årets slakt skulle vara färdig just då.

Gris

Från Härjedalen berättas det om firandet i slutet av 1800-talet:

Korvkvällen firades Allhelgonadagens kväll. Ett par dar före helgamäss klädde två av byns pojkar ut sig i och gick i alla går dar i byn och samlade ”smakkorv” av årets nyberedda korv som hängde på torkning i taket. På Allhelgonadagens kväll samlades så byns ungdom på ett överenskommet ställe för att avsmaka korven. Efteråt blev det förstås lekar och dans och annat ”tröt” hela kvällen.

Det finns också många exempel på hur att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Rovorna är upptagna och skall blastas av. Länsmuseet i Gävleborg.

Allhelgonadagen har också räknats som årets första vinterdag. Så här skriver Svensson om 1 november:

Från Hälsingland och långt ner i södra Sverige har Allhelgonadagen gällt som första vinterdagen. Till den dagen skulle allt utearbete obönhörligen ha upphört för året.

Under 1900-talet blir allhelgonadagen och sedan alla helgons dag istället den dag då man går till gravar och tänder ljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur: Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

”Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01

”helgonmäss” SAOB

Profilbild för Okänd

När började man fira alla helgons dag i Sverige? 

av

Kort svar: Det tidigaste belägget för allhelgonadagen i Sverige är från Vallentunakalendariet 1198.

Att ha en dag för att fira ”alla helgon” i början av november är en tradition som går tillbaka till åtminstone 800-talet och påven Gregorius IV. Tidigare hade en liknande dag funnits under våren. När Sverige blir kristet under 1100-talet följer den kristna kalendern med dess helgdagar med. Allhelgonadagen återfinns för svenskt vidkommande första gången i Vallentunakalendariet år 1198.

Så här skriver Mats Rehnberg:

Den [allhelgonadagen] har räknats till andra klassens helger, alltså i betydelse kommit närmast efter jul, påsk och pingst. Under medeltiden återspeglades helgdagens betydelse genom förekomsten av allhelgonagillen på olika platser.

Även om flertalet helgondagar försvann ur den svenska kalendern i och med reformationen så lyckades faktiskt allhelgonadagen behålla sin status som helgdag fram till 1772 då den avskaffades. Därefter var allhelgonadagen, 1 november, under mer en ett och ett halvt sekel en vanlig dag. Däremot uppmärksammades den första söndagen i november som alla helgons dag och det var till den dagen man knöt det kyrkliga firandet.

Sveriges statskalender / 1877 /

Det var först 1953 som man återgav dagen sin forna status som självständig röd dag, men då som ”alla helgons dag” och placerad på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-09

Litteratur: Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Profilbild för Okänd

När började Blossa med årsgångsglögg?

av

Kort svar: Inför julen 2003 lanserade Blossa sin första årgångsglögg som då hade smaken ”Pomerans”.

Glögg är varmt och kryddat vin tillrätt med socker och ibland någon form sprit. Själva ordet ”ordet ”glögg” kommer av glödga som betyder just ”värma upp”. Att man kryddade vinet dels för att dölja dålig smak och dels för att det ansågs hälsobringande är känt sedan antiken. Dock dyker uttrycket ”glödgat vin” upp i skriven form på svenska första gången i början av 1600-talet.

Formen ”glögg” började användas under 1800-talet och det är i slutet av detta sekel som glöggen blir en juldryck eftersom socker och sprit blev billigare och mer lättillgängligt under just 1800-talet. Från 1917 så tillverkade det nybildade Aktiebolaget Spritcentralen (senare AB Vin & Spritcentralen) all glögg i Sverige.

Blossa är sedan 1993 ett varumärke för glögg som numera ägs av statliga finska Altia och det är den glögg som säljer mest i Sverige. Till julen 2003 lanserade Blossa konceptet ”årgångsglögg”, första året med smaken pomerans. Varje år kommer det en ny smak av deras glögg och den säljs bara under just den säsongen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-09-22

Litteratur: ”Så blir en årgångsglögg till.” folkofolk.se (läst 2022-09-22)

Profilbild för Okänd

Vilken dag är sjusovardagen?

av

Kort svar: Sjusovardagen infaller alltid 27 juli, men är sedan 1901 inte en dag i svenska almanackor.

En sjusovare är en ”person som sover länge på morgonen”. Ordet kommer från en legend om sju kristna män som under en förföljelse blev inmurade i en grotta och där glömdes bort i två sekel. På 400-talet ska de ha kommit ut efter att ha sovit i över tvåhundra år.

Helgondagen för dessa sju män infaller den 27 juli och dagen var utmärkt i svenska almanackor som ”7 sofvare” fram till 1901. Dessutom fanns skrockfulla föreställningar om dagen som t.ex. att den som sov länge på sjusovardagen skulle sova i sju månader eller att om det regnade på dagen skulle det regna de kommande sju veckorna.

Att folk skulle sova bort dagen var liksom ihållande regn något som en bonde i skördetid, vilket det ju är i slutet av juli, inte ville se.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-07-27

Källor: ”sjusovare” Saob (läst 2022-07-27)

”Sjusovardagen” Nordiska museet (läst 2022-07-27)

Profilbild för Okänd

Hur länge har vi firat midsommar i Sverige?

av

Kort svar: Vi vet inte hur länge midsommar har firats i Sverige, men troligen går det långt tillbaka i tiden då det är den ljusaste tiden på året.

Midsommarhelgen infaller sedan 1953 alltid på just en helg, innan dess så var midsommardagen alltid på Johannes döparens dag den 24 juni. Att man alls firar midsommar i Sverige beror dels på närheten till sommarsolståndet och dels så inföll midsommar vid en tidpunkt på året då man i jordbruket hade ganska lite att göra.

Kopplingen mellan midsommar och det kristna helgonet Johannes döparen gjorde först i och med kristendomens ankomst under den tidiga medeltiden. Men som Institutet för språk och folkminnen skriver:

Vi vet att midsommar firats i Norden sedan medeltiden, men att uppmärksamma solens högsta läge på himlavalvet har antagligen äldre rötter än så.

Att man skriver ”antagligen” är viktigt i sammanhanget, just för att skriftliga källor från förkristna midsommarfirande helt saknas. Nordiska museet går så långt att de kallar påståendet om förkristet midsommarfirande för ”spekulativt”.

Det är inte känt huruvida midsommarfirandet var spritt under förkristen tid eller skulle haft en motsvarighet i en påstådd festlighet kring sommarstolståndet. Midsommarfirandets eventuella förkristna kopplingar är med andra ord spekulativa och källor saknas.

Mai Fossenius är inne på samma linje i sin avhandling från 1951:

Att någon gammal hednisk fest skulle ligga till grund för midsommarfirandet förefaller ej troligt, men däremot har tidpunkten säkerligten även i vårt land redan på ett primitivt stadium, observerats i egenskap av solståndstid.

Att försöka svara på frågan om hur midsommar firades före kristendomen och därmed skriftliga källor kom blir alltså med nödvändighet ett stort mått av gissningar. I tidningen Populär Historia spekulerar man t.ex. i att det förekom rituell öldrickning och blot under vikingatiden.

Det är sannolikt att man på något sätt firade sommarsolståndet, och att gissa att högtiden hade med fruktbarhet att göra ligger nära till hands. Där­emot vet vi inget om hur festen gick till, bortsett från en enstaka antydning i medeltida källor om rituell öldrickning och blot under vikingatiden.

En sak som vi vet med tämligen stor säkerhet är att midsommarstången och sillen med potatisen inte var del av det förkristna firandet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-06-07

Källor: ”Midsommar” Institutet för språk och folkminnen 2020-11-18

”Midsommarafton” Nordiska museet

”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2020-06-18

Fossenius, Mai (1951) Majgren, majträd, majstång : en etnologisk-kulturhistorisk studie Lund:Gleerup

Profilbild för Okänd

När började vi äta jordgubbar på midsommarafton i Sverige?

av

Kort svar: Jordgubbar började bli en del av midsommaraftonens måltid på 1920-talet, men det var först under mitten av 1900-talet som jordgubbarna blev en självklar del av midsommarmåltiden.

Jordgubben är ett resultat av växtförädling under mitten av 1700-talet. Dock förekommer ordet ”jordgubbe” tidigare i svenska skrifter, men då är det smultron som åsyftas. Till Sverige kom den moderna jordgubben under slutet av 1700-talet, men det skulle dröja ytterligare drygt hundra år innan den blev en given del av midsommarmaten.

”85 liter jordgubbar på givmild kolonilott”, Uppsala 1944

Ett tidigt belägg där man föreslår jordgubbar som efterrätt till midsommar, detta är dock på midsommardagen, är 1923.

Jordgubbar med tjockt vispad grädde är ju en idealisk midsommarefterrätt. Men är middagen lätt /../ så är en färsk krusbärstårta med gul pösig vaniljsås någonting som ej är att förakta.

1925 annonserade NK i SvD om midsommarmiddagen och där förekom jordgubbar. Notera dock att sillen och potatisen lyser med sin frånvaro.

Samma år (1925) skriver SvD om tre huvudingredienser som stockholmarna ej vill sakna på sitt midsommarbord och det är ”färsk lax, färsk potatis och jordgubbar”. Sedan återkommer jordgubbar då och då när det ska föreslås vilken mat som ska ätas på midsommarafton. Dock är det inte den enda efterrätten som föreslås, 1927 är det t.ex. ”äppelpaj” som NK har som föreslag som efterrätt till midsommarmiddagen.

Under 1930-talet blir jordgubbar mer och mer den dominerande efterrätten på midsommarbordet. När Norrmalms livsmedel i en annons inför midsommar 1937 ska beskriva ”helgens traditionella middag” så är det ”kall inkokt lax med dill, majonnäs, färsk potatis och till dessert jordgubbar”. Dock ska det påpekas att det förekom mängder av annonser om midsommarmat under 1930-talet där jordgubbarna helt saknades.

Inför midsommar 1945 fick jordgubbar vara med bland de ”fem stora” ihop med färskpotatis, matjessill, kyckling och lax.

I en text i SvD 1950 var jordgubbar ”något man måste ha till midsommar”. Och sedan mitten av 1900-talet är jordgubbar ett etablerat och givet inslag på det svenska midsommarbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-06-07

(Tack till Peter Olausson för hjälp med research)

Källor: ”Hur länge har vi haft jordgubbar?” SvD 2016-02-02

SvD 1923-06-23

SvD 1925-06-23

SvD 1927-06-19

SvD 1937-06-22

SvD 1950-06-23