Profilbild för Okänd

När började man äta svartsoppa på Mårten?

Kort svar: Troligen började man äta svartsoppa i anslutning till Mårtensfirandet i mitten av 1800-talet.

Mårten har namnsdag 11 november och har fått sitt namn av helgonet Mårten biskop (alltså Martin av Tours). Till Martins helgondag har det knutits en tradition att äta gås. Själva gåsamiddagen har i Sverige dock placerats på kvällen före – alltså den 10 november.

En traditionell gåsamiddag, som alltså äts på Mårtensafton, ska innehålla svartsoppa, stekt gås och äppelkaka. Både svartsoppan och äppelkakan introduceras senare än själva gåsen. Svartsoppan, som tillagas på bl.a. buljong och gåsblod ska ha börjat användas vid Mårtensfirande i mitten av 1800-talet i Stockholm. Haage skriver:

I skånsk högreståndsmiljö var svartsoppan en vardagsrätt medan de skånska bönderna åt den som festmat, dock inte på Mårten utan oftare vid jul eller på bröllop.

Enligt flitigt förekommande uppgifter ska den ”moderna” gåsamiddagen med svartsoppa, gås och äppelkaka skapats på restaurang Piperska muren i Stockholm på 1850-talet. Men åtminstone svartsoppan introducerades tidigare och i en annan stad. Gefleborgs Läns Tidning har redan 1845 en middag med ”Gås och Svartsoppa” på mårtensdagarna.

På Djurgårdsbrunn serverat stekt gås med svartsoppa på Mårtensafton 1848 och under 1850-talet blir det fler och fler annonser, både för restauranger och för butiker, om svartsoppa i anslutning till Mårten.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-06

Källor:

Gefleborgs Läns Tidning 1845-11-08

Aftonbladet 1848-11-08

Aftonbladet 1855-11-09

Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups: Malmö

”Mårten gås förr och nu” Helena Haage 3 november 2020

Profilbild för Okänd

När började man fira Gustav Adolfsdagen?

Kort svar: Firandet av Gustav Adolfsdagen (6 november) började i samband med tvåhundraårsminnet av kungen död 1832, men ökade i omfattning under andra halvan av 1800-talet.

Att 6 november är flaggdag beror på att det var på detta datum som kung Gustav II Adolf dog i samband med slaget vid Lützen 1632. Förutom allmän flaggning så är speciella Gustav Adolfsbakelser sedan slutet av 1800-talet knutna till firandet.

Kungen dog 1632, men det var först tvåhundra år senare som hans dödsdag började få uppmärksamhet i offentligheten. Om man läser tidningar från perioden före 1832 så var det i princip inga som uppmärksammade kungens dödsdag i början av november. I samband med jubileumsåret 1832 märker man dock stor skillnad.

Ifrån huvudstaden rapporterade Stockholms Dagblad hur torget med kungens namn skulle lysas upp och hur man vidtog särskilda försiktighetsåtgärder för att begränsa hur många som kunde besöka torget. Också i Göteborg uppmärksammades minnet av kungen med en ”sekularfest” där lektorn vid Kongl. Gymnasium talade inför ”stadens invånare av båda könen”.

Firande vid statyn i Göteborg i mitten av 1800-talet

Det hölls också särskilda gudstjänster till kungens minne i Domkyrkan och Garnisonskyrkan. Det finns vidare rapporter från andra städer i landet att kungens död uppmärksammades 6 november 1832.

Under åren som följer på tvåhundraårsjubileet finns det enstaka rapporter om firande i tidningarna. År 1846 rapporterar Hudikswalls Weckoblad att den 6 november ”förflöt utan all pomp och ståt” och året därpå skriver Dagligt allehanda om hur ”flera vackra sånger /../ afsjöngos” av gymnasieungdomar med anledning av kungens dödsdag. I Uppsala firade man 1851 dödsdagen ”på vanligt sätt” med sång vid Obelisken i Odinslund och 1853 var det också sång i Riddarholmskyrkan. Aftonbladet skrev:

En talrik menniskomassa hade samlats att deltaga i den enkla minnesfesten och åhöra de vackra sångerna.

Den 18 november 1854, något försenat, invigdes Gustav II Adolfs staty i Göteborg. Nästföljande år var det ett omfattande firande i anslutning till statyn. Så här rapporterar GHT

Samtliga elever vid läroverket, med rektor i spetsen, aftågade i procession från gymnasiehuset till torget och bildade en krets kring statyn under det sångerna utfördes. En talrik samling åskådare hade infunnit sig.

På kvällen ska torget ha varit ”helt och hållet uppfyllt av människor”. Även följande år förekom det just sång kring statyn på kungens dödsdag och i Stockholm förekom det sång i Riddarholmskyrkan. En av de första dokumenterade festerna i Göteborg i anslutning till Gustav II Adolfs dödsdag genomfördes 1880 av Göteborgs Gymnastik-Sällskap. Först ordnade man ett fackeltåg och senare på kvällen bjöd man in till ”en enkel fest”.

När det är dags för tvåhundrafemtioårsjubileum år 1882 märker man tydligt att intresset för 6 november ökade i Göteborg På Stora teatern satte man upp en ”festföreställning till firandet af 250:de årsdagen av Konung Gustaf II Adolfs död”, nya skrifter om kungen publicerades och de vanliga ritualerna med sång och facklor kring statyn förekom. I tidningen Reform finns en mycket målande beskrivning av kommersen kring Gustaf Adolfsdagen:

Det är märkvärdigt hvad menniskorna äro uppfinningsrika, när det gäller egna fördelar. Hvart man kom dagarne före och efter festdagen, såg man blott ”Gustaf Adolfs-varor”. Gustaf Adolfs handskar, kragar, man schetter, rosetter, spetsar, band och plymer, ja, man såg till och med Gustaf Adolfs tårtor och Gustaf Adolfs karameller. Ville man i bokhandeln ha skrifmaterialier, fick man papper, kuvert, bläck och pennor, allt ”Gustaf Adolfs”, och kom man in i en frukthandel, möttes man af den frågan: skall det vara Gustaf Adolfs-granater? På restaurationerna serverades Gustaf Adolfs soppa, på kaféerna Gustaf Adolfs chokolade och i cigarrbutikerna skyltades med Gustaf Adolfs cigarrer.

I de flesta folkskolor uppmärksammade man dagen med föredrag av olika slag och det var mycket folk som samlades kring statyn. En insändare yrkade 1891 på att gasdekorationen kring statyn skulle tändas tidigare på kvällen så att ”barn kan se och njuta av densamma, innan deras tid kommer då de skola gå till sängs”.

Det är också på 1890-talet som det börjar annonseras om Gustaf Adolfs-tårtor och bakelser. För att ytterligare förstärka firandet brände fyrverkaren C.R. Hansson av ”ett stort och briljant fyrverkeri” med ”Gustaf II Adolfsstatyn i briljanteld” som slutpjäs 1894. Samma år rapporterade GHT om att firandet ”syntes ha större omfång än vanligt”.

När firandet gick in i ett nytt sekel så började det också förekomma fler och fler annonser om t.ex. kavajer till Gustaf Adolfsdagen och särskilda vykort. GHT skriver 1901 att:

Stadens affärer hade tagit tillfället i akt att skylta och i de stora butiksfönstren å hufvudgatorna strålade i rik belysning och erbjödo brokiga och omväxlande skådespel för ögonen. Trängseln utanför en stor del af dem visade att aftonen var väl vald för en exposition.

Kungens dödsdag var också med när det började flaggas på vissa flaggdagar under 1800-talet. Dock skulle det dröja ända till 1982 innan Gustac Adolfsdagen blev officiell flaggdag och då hade firandet minskat avsevärt i omfattning.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-06)

Källor:

Stockholms Dagblad 1832-11-05

Göteborgsposten 1832-11-05

Hudikswalls Weckoblad 1846-11-07

Dagligt Allehanda 1847-11-08

Upsala 1851-11-07

Aftonbladet 1853-11-07

GHT 1855-11-07

GHT 1880-11-05

GHT 1882-11-06

Reform 1882-11-11 (tack till Phaleristic för hjälp med den källan)

GHT 1891-11-07

GHT 1892-11-05

GHT 1894-11-06

GHT 1894-11-07

GHT 1901-11-07

Profilbild för Okänd

När kom de första Gustav Adolfs-bakelserna?

Kort svar: De äldsta beläggen för Gustav Adolfs-bakelser är från slutet av 1800-talet.

Att 6 november är flaggdag beror på att Gustav II Adolf dog just detta datum i Lützen 1632. Firandet av kungens minne startade ordentligt år 1832 vid 200-årsjubileet av hans dödsdag. Främst har traditionen hållits vid liv i Göteborg, en stad som Gustav II Adolf enligt traditionen grundade 1621.

En av traditionerna som är knutna till 6 november är den bakelse som bär kungens namn. Det äldsta belägget som jag funnit där det annonseras om Gustav Adolfs-bakelser är från Göteborgs Aftonblad där det inför 6 november 1892 finns annonser om ”Gustaf Adolfs bakelser” på Nya Konditoriet.

Göteborgs Aftonblad 1892-11-05

Två år senare (1894) annonseras om ”Gustaf Adolfs-tårtor och bakelse” hos Alf Malmborg Konditori och Café. Samma år annonseras det även i Dagens nyheter om ”Gustaf Adolfs-bakelser” där de beskrivs som en ”nyhet”. Även året därefter annonseras det om bakelser. Dock finns ingen info om utseendet.

Annons i Göteborgs Aftonblad 1894

Något år tidigare (1891) annonseras det i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning om:

Gustaf Adolfs Tårtor med konung Gustaf II Adolfs bröstbild för säljas à 15 öre st. den 5 och 6 November uti Gonditori de Suisse, 45 Södra Hamngatan 45.

Det är nog inte orimligt att anta att bakelserna, liksom tårtorna, pryddes med kungens bröstbild. Ett ännu tidigare belägg för hur Gustav II Adolf använts av konditorier är från 1854 där konditor Rubenson i Göteborg inför julen tillverkat:

små konstverk i sitt slag, som t.ex. små afbildningar af Gustaf-Adolfs-statyen, medaljonger, innehållande kopior af kända genremålningar, utförda i chokolad och socker,

Det som beskrivs i GHT är egentligen inte en bakelse, men möjligen en föregångare till den chokladbit med kungens ansikte som nutida bakelser pryds av.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-06)

Källor:

Göteborgs Handels- och sjöfartstidning (1854-12-20)

Göteborgs Aftonblad 1894-11-05

DN (1894-12-07)

Göteborgs Handels- och sjöfartstidning (1891-11-05)

Göteborgs Aftonblad 1892-11-05

Profilbild för Okänd

När sändes den första midnattsmässan i svensk teve?

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk teve sändes på julaftonsnatten 1958.

Traditionen att gå på midnattsmässa började växa fram i Sverige runt tiden för andra världskriget. Det skulle dock dröja länge innan de konkurrerade ut julottorna, men redan 1945 sändes den första midnattsmässan i radio från S:ta Eugenia kyrka.

Även svensk television var tidiga med att sända midnattsmässor. Midnattsmässan är faktiskt det äldsta programmet i Sveriges Televisions utbud under julhelgen. Med hjälp från Eurovisionens började man sända midnattsmässa redan på julafton 1958.

Den första direktsända midnattsmässan var dock inte från Peterskyrkan med påven som det är numera, utan då sända man från Mont St Michel i Normandie vid gränsen till Bretagne i norra Frankrike.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1958-12-24

Profilbild för Okänd

När sändes den första midnattsmässan i svensk radio?

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk radio sändes vid midnatt på julafton 1945.

Länge var julottan på juldagens morgon det viktigaste kyrkobesöket i Sverige, men under slutet av 1900-talet blev istället midnattsmässan populärare. Midnattsmässor har dock förekommit i Sverige sedan åtminstone 1940-talet.

Första gången som en midnattsmässa sändes i svensk radio var vid midnatt på julaftonen 1945. Från 24.00 till omkring 1.15 sändes ”Katolsk midnattsmässa från S:ta Eugenia kyrka”. Programmet var, enligt radiotablån, som följer:

Församlingssång. Stilla natt, Julevangelium, Predikan och midnattsbön av kyrkoherde Richard Wehner. Församlingssång: O, kommen I trogna. Stilla mässa med motetter. Consecration. Under nattvardsgången Pastorale ur Händels Messias (stråkorkester). Slutsång: O, du saliga.

Reaktionerna i SvD var positiva:

Ett särskilt stämningsfullt inslag i julaftonprogrammet var den katolska midnattsmässa, som för första gången utsändes i svensk radio från S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Anmälaren avlyssnade den på ort och ställe för att även få den visuella bilden, och det må framhållas, att gudstjänsten stämde sinnet till andakt i hög grad. Kyrkoherden i församlingen Richard Wehner höll en till formen glänsande och till innehållet inspirerad predikan, som speglade en allmänmänsklig och ekumenisk tankegång.

När teven lanserades i mitten av 1950-talet blev midnattsmässan där ett stående inslag och sedan 1958 har svensk teve sänt midnattsmässor även i teve.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1945-12-24

SvD 1945-12-27

Profilbild för Okänd

När blev lax julmat?

Kort svar: Laxen blir först en del av restaurangernas julbord på 1970-talet. Julmat i hemmet på julafton börjar laxen bli på 1990-talet.

Även om julmaten är tydligt köttdominerad med skinka, korvarna, köttbullarna, pastejerna och dylikt så finns det gott om fisk. Förutom den givna inlagda sillen så är det fisk i Janssons frestelsen och numera är har olika sorters lax en given plats på många julbord, särskilt restaurangernas.

Men om man läser Köksalmanackan och kokböcker från 1900-talet så förekommer lax nästan aldrig som inslag i julmaten. Visserligen finns det annonser från mitten av seklet då lax är en av väldigt många saker (bl.a. renstek, flatrökt ål, fårfiol och gåsbröst) som man kan köpa till jul.

Det är egentligen först i början av 1970-talet som laxen, oftast i form av ”gravad lax”, börjar dyka upp på restaurangernas kommersiella julbord. Ett exempel är Cosmopolites julbord 1972:

Under det fortsatta 1970-talet är laxen i olika varianter vanligt förekommande i annonser för julbord i december. Så småningom smyger sig laxen in även på de privata julborden. I en SvD-artikel från 1990 står det om fisken på julbordet:

Många olika slags strömming och sill, ansjovis, lax, ål och lutfisk förstås.

Restaurangskolans julbord 1991 ska vara ett ”ganska traditionellt och gammaldags julbord” och då ”har lax förstås också sin självklara plats på julbordet”. Året därefter skriver DN att ”laxen är på snabb frammarsch” som julmat, tillsammans med bl.a. köttbullar och prinskorv som båda blev del av julbordet under 1970- respektive 1980-talet.

Så det är under 1990-talet som laxen blir en den av det svenska julbordet och därefter ökar laxens popularitet succesivt under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-04)

Källor:

SvD 1990-12-11

SvD 1991-12-08

Dagens Nyheter 1992-12-10

Profilbild för Okänd

När slog den färdigkokta julskinkan igenom?

Kort svar: De äldsta annonserna för kokt julskinka finns från 1930-talet, men genomslaget kommer först på 1990-talet.

Julskinka har ätits vid jul sedan slutet av 1800-talet och är för många den viktigaste rätten på julbordet. Det vanligaste var att man kokade sin skinka själv innan man griljerade den. Men redan på 1930-talet börjar det dyka upp annonser där man kan köpa ”kokt julskinka” i butiker, men annonserna är fåtaliga hela vägen fram till 1990-talet.

I Dagens Nyheter 1994 skriver man en notis med rubriken ”Populärt med färdigkokt julskinka”:

De färdigkokta julskinkorna som bara behöver griljeras hemma har blivit en succé. Scan, som är en av de stora skinkproducenterna, räknar med att 10 procent av deras julskinkor kommer att levereras kokta till butiken. De kokta skinkorna, som började säljas för ett par år sedan kokas i en plastpåse som fungerar som emballage i butiken. I påsen finns då förutom den benfria skinkan även det spad som bildats under kokningen.

Till julen 1998 så var ”hälften av försäljningen färdigkokt julskinka i vissa butiker” och inför julen 2004 konstaterade Ica att ”köpa en färdigkokt julskinka börjar bli allt vanligare”.

Annons i SvD 1998-12-14

Källor: SvD 1934-12-21

DN 1994-10-11

DN 1999-01-14

DN 2004-12-21

Profilbild för Okänd

När lanserades Blossa som glögg?

Kort svar: Varumärket ”Blossa” registrerades i oktober 1993.

Glögg är en av många drycker som förknippas med julen och det har den gjort sedan slutet av 1800-talet. Från 1917 så tillverkade det nybildade Aktiebolaget Spritcentralen (senare AB Vin & Spritcentralen) all glögg i Sverige. Enligt blossa.com så kom receptet till ”riksglöggen” som den kallades från Grönstedts Vinhandel.

Receptet till Blossa Glögg kommer från 1895 och kommer från Grönstedts Vinhandel i Gamla Stan. När V&S (Vin & Sprit) förvärvade Grönstedts Vinhandel fick man också glöggreceptet. Under monopoltiden producerade V&S olika sorters glögg utifrån detta recept

Varumärket ”Blossa” är dock inte lika gammalt som receptet. Det är först 1993 som det registreras av Vin & Sprit enligt en notis i Dagens Nyheter 19 oktober-

Nyttig vit glögg, om med så dan avses alkholfri (sic!), kommer att finnas till glöggtid, meddelades på gårdagens NoN-sida. Blossa heter den dessutom. Vin & Sprit inkommer frustande med informationstillägg till detta intressanta ärende. Blossa kommer att finnas såväl med som utan alkohol, från 2,2 volymprocent, vilket räknas som inget alls, till 16 volymprocents alkohol.

Och redan till julen 1993 fanns Blossa i flera olika varianter i Systembolagets utbud. En flaska Blossa Röd starkvinsglögg Nr 8516 kostade då 53 kronor.

Inför julen 2003 lanserade Blossa sin första årgångsglögg som då hade smaken ”pomerans”. Varje år kommer det en ny smak av deras glögg och den säljs bara under just den säsongen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Källor:

”Vanliga frågor” blossa.com (läst 2022-11-04)

DN (1993-10-19)

Profilbild för Okänd

Vilket år kom luciasången på svenska första gången?

Kort svar: Av de texter som fortfarande används vid luciafirande så är den äldsta den som skrevs av Sigrid Elmblad och publicerades 1924.

Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi.

Enligt uppgifter, som jag tyvärr inte kunnat bekräfta, så skrevs en svensk text till luciasången 1921 med raderna ”Nu stråla tända ljus uti din krona”. Den texten är dock inte använd i dag.

Det innebär att den första svenska texten som har anknytning till det svenska luciafirandet och som fortfarande används är den som publicerades 1924 av Lundqvist förlag. Texten skrevs av författaren, journalisten och översättaren Sigrid Elmblad knappt två år före hennes död. Så här skriver hon själv i Svenska Dagbladet strax före jul 1924:

Med anledning av M. B:s uppmaning att skriva en Luciasång med svensk stämning i ber jag få meddela att Lundqvist förlag beställt en sådan av mig för några månader sedan. Den är utkommen handeln och är skriven till musiken av den kända italienska Luciavisan.

Bara några år efter Elmblads text skulle Arvid Rosén publicera ytterligare en text bl.a. med den ofta missuppfattade raden ”kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källa: SvD 1924-12-21

Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

Profilbild för Okänd

Vilken dag är allhelgonaafton?

Kort svar: Allhelgonaafton betecknar dagen och kvällen före allhelgonadagen eller alla helgons dag.

Allhelgonadagen har uppmärksammats inom den kristna världen sedan 800-talet och till Sverige kom den med kristendomen på 1100-talet. Dagen före en helgdag får på svenska efterledet ”-afton” som till exempel i julafton, nyårsafton eller midsommarafton. Således är allhelgonaafton dagen före allhelgonadagen eller som det beskrivs i SAOB från 1898:

(numera bl. i historiskt arkaiserande stil) dagen före allhelgonadag. 

Det som komplicerar saken för svensk del är att allhelgonaafton kan användas om två olika datum och historiskt om ytterligare ett.

  • För det första så kan allhelgonaafton syfta på dagen före allhelgonadagen. Då allhelgonadagen alltid infaller 1 november så blir allhelgonaafton således 31 oktober. Det är för övrigt från detta som halloween (all hallows’ eve) kommer.
  • För det andra så kan allhelgonaafton syfta på fredagen som är före det svenska ”alla helgons dag”. Sedan 1953 infaller alla helgons dag (som är en röd dag) på den lördag som är mellan 31 oktober och 6 november, vilket innebär att allhelgonaafton då blir den fredag som infaller mellan 30 oktober och 5 november.
  • En tredje variant är allhelgonaafton historiskt kom att vara den lördag som kommer precis före den första söndagen i november. Orsaken till det var att kyrkan, efter 1772, kom att fira allhelgonadagen på just den första söndagen i november. Då blev allhelgonaafton lördagen precis före.

Ovanstående annons från Nya Wermlandsposten 1863 visar hur kyrkan använde begreppet ”allhelgonaafton” för att beskriva lördagen före den första söndagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-01

Litteratur:

”allhelgonaafton” SAOB