Kort svar: Varumärket ”Blossa” registrerades i oktober 1993.
Glögg är en av många drycker som förknippas med julen och det har den gjort sedan slutet av 1800-talet. Från 1917 så tillverkade det nybildade Aktiebolaget Spritcentralen (senare AB Vin & Spritcentralen) all glögg i Sverige. Enligt blossa.com så kom receptet till ”riksglöggen” som den kallades från Grönstedts Vinhandel.
Receptet till Blossa Glögg kommer från 1895 och kommer från Grönstedts Vinhandel i Gamla Stan. När V&S (Vin & Sprit) förvärvade Grönstedts Vinhandel fick man också glöggreceptet. Under monopoltiden producerade V&S olika sorters glögg utifrån detta recept
Varumärket ”Blossa” är dock inte lika gammalt som receptet. Det är först 1993 som det registreras av Vin & Sprit enligt en notis i Dagens Nyheter 19 oktober-
Nyttig vit glögg, om med så dan avses alkholfri (sic!), kommer att finnas till glöggtid, meddelades på gårdagens NoN-sida. Blossa heter den dessutom. Vin & Sprit inkommer frustande med informationstillägg till detta intressanta ärende. Blossa kommer att finnas såväl med som utan alkohol, från 2,2 volymprocent, vilket räknas som inget alls, till 16 volymprocents alkohol.
Och redan till julen 1993 fanns Blossa i flera olika varianter i Systembolagets utbud. En flaska Blossa Röd starkvinsglögg Nr 8516 kostade då 53 kronor.
Kort svar: Av de texter som fortfarande används vid luciafirande så är den äldsta den som skrevs av Sigrid Elmblad och publicerades 1924.
Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi.
Enligt uppgifter, som jag tyvärr inte kunnat bekräfta, så skrevs en svensk text till luciasången 1921 med raderna ”Nu stråla tända ljus uti din krona”. Den texten är dock inte använd i dag.
Med anledning av M. B:s uppmaning att skriva en Luciasång med svensk stämning i ber jag få meddela att Lundqvist förlag beställt en sådan av mig för några månader sedan. Den är utkommen handeln och är skriven till musiken av den kända italienska Luciavisan.
(numera bl. i historiskt arkaiserande stil) dagen före allhelgonadag.
Det som komplicerar saken för svensk del är att allhelgonaafton kan användas om två olika datum och historiskt om ytterligare ett.
För det första så kan allhelgonaafton syfta på dagen före allhelgonadagen. Då allhelgonadagen alltid infaller 1 november så blir allhelgonaafton således 31 oktober. Det är för övrigt från detta som halloween (all hallows’ eve) kommer.
För det andra så kan allhelgonaafton syfta på fredagen som är före det svenska ”alla helgons dag”. Sedan 1953 infaller alla helgons dag (som är en röd dag) på den lördag som är mellan 31 oktober och 6 november, vilket innebär att allhelgonaafton då blir den fredag som infaller mellan 30 oktober och 5 november.
En tredje variant är allhelgonaafton historiskt kom att vara den lördag som kommer precis före den första söndagen i november. Orsaken till det var att kyrkan, efter 1772, kom att fira allhelgonadagen på just den första söndagen i november. Då blev allhelgonaafton lördagen precis före.
Ovanstående annons från Nya Wermlandsposten 1863 visar hur kyrkan använde begreppet ”allhelgonaafton” för att beskriva lördagen före den första söndagen i november.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-01
Två år senare, 1897, var det debut för skådespelaren Anders de Wahl (född 1869). Så här beskrevs det:
Några minuter före tolf framsade skådespelaren A. de Wahl från Renberget på ett utmärkt sätt Tennyssons vackra dikt ”Nyårsklockan” samtidigt med att klockorna i Håsjöstapeln förkunnade 97:ans försvinnande.
Kort svar:Anders de Wahl läste dikten ”Nyårsklockan” på Skansen 1897, 1906-1914, 1916, 1918-1946 (med undantag för 1925, 1932, 1934, 1939 och 1940) samt möjligen 1902-1904. Mellan 1947 och 1955 kunde man höra Anders de Wall läsa dikten från Radiohuset,
Några minuter före tolf framsade skådespelaren A. de Wahl från Renberget på ett utmärkt sätt Tennyssons vackra dikt ”Nyårsklockan” samtidigt med att klockorna i Håsjöstapeln förkunnade 97:ans försvinnande.
Till nästa nyårsafton hade man kallat in Anders Oscar Eliasson för att läsa dikten. Enligt obekräftade uppgifter ska Anders de Wahl även ha läst dikten 1902-1904, men det finns det inga samtida källor som bekräftar (åtminstone inte som jag har hittat). Men år 1906 vet vi säkert att de Wahl, ”belyst av bågskyttklädda fackelbärare”, läste dikten.
Därefter framträdde Anders de Wahl på Skansen med dikten varje nyårsafton till och med 1914. Han skulle ha läst ”Ring, klocka, ring” även på nyårsafton 1915 men ”blev i sista stund förbjuden av sin läkare” enligt DN. Dock var han tillbaka året efter.
Revolutionsåret 1917 ersattes de Wahl, eftersom han befann sig i Göteborg, tillfälligt av skådespelaren Ivan Hedqvist. Nästa år var de Wahl dock tillbaka på Skansen och skulle så vara fram till 1946, förutom 1925 (då Uno Henning läste), 1932 (då Skansenchefen Andreas Lindblom höll ett tal på Skansen, men de Wahl läste dikten i radio), 1934 (Uno Henning läste på Skansen och de Wahl läste, p.g.a. ”den dävna och dimmiga luften”, dikten i radio), 1939 (Arnold Sjöstrand läste eftersom de Wahl var sjuk) och 1940 (då de Wahl avstod p.g.a. kylan och läste från radiostudion istället). Mellan 1947 och 1955 läste Anders de Wahl dikten i radio även om de sista två nyårsaftnarna var repriser från tidigare inläsningar.
läste i radio, inte på Skansen p.g.a. ”den dävna och dimmiga luften”
1935
läste på Skansen och i radio
1936
läste på Skansen och i radio
1937
läste på Skansen och i radio
1938
läste på Skansen och i radio
1939
de Wah sjuk, läste inte alls
1940
läste i radio, inte på Skansen p.g.a. ”kylan”
1941
läste på Skansen och i radio
1942
läste på Skansen och i radio
1943
läste på Skansen och i radio
1944
läste på Skansen och i radio
1945
läste på Skansen och i radio
1946
läste på Skansen och i radio
1947
läste i radio, inte på Skansen
1948
läste i radio, inte på Skansen
1949
läste i radio, inte på Skansen
1950
läste i radio, inte på Skansen
1951
läste i radio, inte på Skansen
1952
läste i radio, inte på Skansen
1953
läste i radio, inte på Skansen
1954
gammal inspelning användes
1955
gammal inspelning användes
Anders de Wahl läste alltså dikten ”Nyårsklockan” vid 35 (eller 38) tillfällen på Skansen och vid 28 tillfällen i radio, även om de två sista var äldre inspelningar. Sammanlagt blir det runt femtio tillfällen som Anders de Wahl läste dikten ”Nyårsklockan” på nyårsafton i radio och/eller på Skansen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-30
Kort svar: Första gången som Skansens nyårsfirande sändes i radio var på nyårsafton 1926 och då kunde man höra Anders de Wahl läsa dikten ”Nyårsklockan”. Redan 1924 hade det dock i Falun sänts en radiouppläsning av dikten.
Fram till slutet av 1800-talet var nyårsafton en, åtminstone i jämförelse med julen, högtidsdag som inte firades i någon större utsträckning. Viktigare var nyårsvisiterna på nyårsdagen.
Den oftast förekommande uppläsaren av dikten var under de första årtiondena av 1900-talet Anders de Wahl som debuterat på nyårsafton 1897. Han läste de flesta åren på Skansen och skulle också blir den förste att läsa dikten i radio från Skansen. Radio hade börjat sändas på försök i Sverige under 1920-talets första år och redan 1924 kunde man faktiskt, om man befann sig i Falun och hade en radio, lyssna på
Deklamation av ”Nyårsklockorna” jämte anförande av Falu radioklubbs ordförande Th. Sylwan.
Även i Stockholms rundradio lästes det en ”nyårsdikt” 1924 utan att det närmare specificeras vilken. Året därefter sände radio ”ett allvarligt farväl till det gamla året”.
Första gången som radion sände nyårsfirandet på Skansen är nyårsafton 1926 och vid tolvslaget sände man klockringning från Gustav Vasa-kyrkan. Dagens Nyheter rapporterade:
Det är de Wahls uppläsning av Nyårsklockan från Renberget på Skansen som radieras. Under de sista minuterna av 1926 fingo radiolyssnarna vara med om samma sensation som kammarjunker Stjärna och hans gäst.
På radion kunde sedan man höra Anders de Wahl läsa dikten på nyårsafton de flesta åren fram till hans död. Det sista året (1955) var det dock en ”några år gammal inspelning” som man fick höra. Traditionen fördes sedan vidare i teve från 1977.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-30
Kort svar: Kortfilmer med Nalle Puh har förekommit på julafton 1967-1970 och 2011.
Det populäraste programmet på julafton och även det som sänts under flest år är givetvis Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Under de första sex åren var det samma kortfilmer som svenska teve-tittare fick se, bl.a. Jultomtens verkstad, Bambi och Peter Pan. Men 1967 var det dags för ändringar i tablån.
På julafton 1967 hade man tagit bortBambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget och ersatt dem med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt. Av dessa tre var det bara Plutos julgran som blev mer långlivad då den återkom 1983 och sedan visats som en del av programmet. Så här skrev GT om förändringarna:
Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.
Nalle Puh på honungsjakt visades även nästkommande julafton, men ersattes 1969 av Nalle Puh och den stormiga dagen. Denna visades i sin tur också bara under två år.
Kort svar: Första gången som ”Tomten är far till alla barnen” sändes på teve på julafton var år 2001 då den gick på TV1000 Cinema. På TV4 sändes den på julafton första gången 2008.
Filmen, i regi av Kjell Sundvall, hade premiär på bio i november 1999. Första gången som den tevesändes var den 27 november året efter premiären på TV1000 Cinema. Ytterligare en månad senare så visas Tomten är far till alla barnen för första gången på julafton, även nu på TV1000 Cinema.
Teve-tablå med Tomten är far…
Men det är som film på TV4 som Tomten är far till alla barnen har blivit en tradition. Det är 2007 som TV4 visar filmen och då på juldagen kl. 20.00. Året därefter visas filmen samma tid, men på julafton. Därefter dröjer det två år innan den visas igen 2010, men från 2012 så har den sedan visats varje julafton på TV4.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-28)
Inför julen 1999 försökte SVT lansera ett nytt program. Så här beskrivs det i SvD:
På juldagen försöker sig SVT på en ny jultradition – Astrid Lindgrens jul med scener från Pippi Långstrump, Vi på Saltkråkan, Emil i Lönneberga och Ronja Rövardotter.
Klockan halv sju på juldagskvällen sändes så ”Astrid jul – Snuttar ur Astrid Lindgrens filmer” i ett block med rubriken ”Barnprogram”. Under den timme som programmet sändes så visades bl.a. julscener ur Emil i Lönneberga, Pippi Långstrump och Lotta på Bråkmakaregatan.
Under de kommande åren så sändes programmet med viss oregelbundenhet i anslutning till julhelgen och släpptes senare även på DVD. Till julen 2023 gjordes ett helt nytt program baserat på Astrid Lindgrens karraktärer:
Jul med Astrid Lindgren kommer att vara ett återkommande inslag i Sveriges Televisions julutbud från och med julen 2023 och förhoppningen är att programmet ska bli en ny jultradition.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-10-27), uppdaterad 2024-09-04
Kort svar: Numera firas ”alla själars dag” den första söndagen i november. Från slutet av 1700-talet till mitten av 1900-talet firade man alla helgons dag första söndagen i november.
I den nya evangelieboken som Svenska kyrkan antog 1983 kallade man den första söndagen i november för ”Söndagen efter alla helgons dag”. Det diskuterades redan då att kalla dagen för ”alla själars dag” men det skulle dröja till 2003 innan namnet alla själars dag började användas.
Högtider och traditioner 