Första gången som Disney bestämde att klipp ur en av deras nya långfilmer skulle visas var när Djungelboken hade haft premiär 1969. Nästa gång man gjorde på det viset var två år senare. Inför julen 1971 tog man bort Djungelboken och ersatte den med ett klipp från Aristocats som hade Sverigepremiär 3 december 1971. Dagens Nyheter skriver dagen före julafton 1971:
Alldeles nya för året ett par avsnitt ur den senaste Disneyfilmen ”Aristocats”. Den elaka betjänten som satt ut kattmamman Duchess och hennes barn för att sno åt sig arvet från Madame, upptäcker att hon har glömt kattkorgen, sin hatt och sitt paraply ut i naturen.
Sedan visades Aristocats vid vissa tillfällen under de kommande åren.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11
Bara fyra år därefter kom ytterligare en svensk text med luciatema. Den här gången hette författare Arvid Rosén (1895-1973).Rosén, som föddes i Göteborg, var bl.a. lärare, senare rektor, och författare. Roséns text var medvetet ålderdomlig. Första versen lyder så här:
Natten går tunga fjät runt gård och stuva kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva ||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus Sankta Lucia, Sankta Lucia :||
Det är flera ord i texten som inte är helt självklara för en nutida läsare, bl.a. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.
”Natten går tunga fjät”, eller ”Sancta Lucia” som den egentligen heter, publicerades i boken Sångboken som var ett försök av Frans Erlanson, Felix Körling och Axel Fr. Österberg att få till en ”föryngring av skolans sångrepertoar. Boken fanns till försäljning i ”vid varje bokhandel eller direkt från Åhlén & Åkerlunds förlag” från hösten 1928.
S. 57 i Sångboken (1928)
Som sång nummer 59 finns ”Sancta Lucia” med text av Arvid Rosén och melodin står som ”Napolitansk folkvisa”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11
Källor:
Erlanson, Körling och Österberg (1928) Sångboken Åhlén & Åkerlunds förlag: Stockholm
En traditionell gåsamiddag, som alltså äts på Mårtensafton, ska innehålla svartsoppa, stekt gås och äppelkaka. Både svartsoppan och äppelkakan introduceras senare än själva gåsen. Svartsoppan, som tillagas på bl.a. buljong och gåsblod ska ha börjat användas vid Mårtensfirande i mitten av 1800-talet i Stockholm. Haage skriver:
I skånsk högreståndsmiljö var svartsoppan en vardagsrätt medan de skånska bönderna åt den som festmat, dock inte på Mårten utan oftare vid jul eller på bröllop.
Enligt flitigt förekommande uppgifter ska den ”moderna” gåsamiddagen med svartsoppa, gås och äppelkaka skapats på restaurang Piperska muren i Stockholm på 1850-talet. Men åtminstone svartsoppan introducerades tidigare och i en annan stad. Gefleborgs Läns Tidning har redan 1845 en middag med ”Gås och Svartsoppa” på mårtensdagarna.
På Djurgårdsbrunn serverat stekt gås med svartsoppa på Mårtensafton 1848 och under 1850-talet blir det fler och fler annonser, både för restauranger och för butiker, om svartsoppa i anslutning till Mårten.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-06
Kort svar: Firandet av Gustav Adolfsdagen (6 november) började i samband med tvåhundraårsminnet av kungen död 1832, men ökade i omfattning under andra halvan av 1800-talet.
Att 6 november är flaggdag beror på att det var på detta datum som kung Gustav II Adolf dog i samband med slaget vid Lützen 1632. Förutom allmän flaggning så är speciella Gustav Adolfsbakelser sedan slutet av 1800-talet knutna till firandet.
Kungen dog 1632, men det var först tvåhundra år senare som hans dödsdag började få uppmärksamhet i offentligheten. Om man läser tidningar från perioden före 1832 så var det i princip inga som uppmärksammade kungens dödsdag i början av november. I samband med jubileumsåret 1832 märker man dock stor skillnad.
Ifrån huvudstaden rapporterade Stockholms Dagblad hur torget med kungens namn skulle lysas upp och hur man vidtog särskilda försiktighetsåtgärder för att begränsa hur många som kunde besöka torget. Också i Göteborg uppmärksammades minnet av kungen med en ”sekularfest” där lektorn vid Kongl. Gymnasium talade inför ”stadens invånare av båda könen”.
Firande vid statyn i Göteborg i mitten av 1800-talet
Det hölls också särskilda gudstjänster till kungens minne i Domkyrkan och Garnisonskyrkan. Det finns vidare rapporter från andra städer i landet att kungens död uppmärksammades 6 november 1832.
Under åren som följer på tvåhundraårsjubileet finns det enstaka rapporter om firande i tidningarna. År 1846 rapporterar Hudikswalls Weckoblad att den 6 november ”förflöt utan all pomp och ståt” och året därpå skriver Dagligt allehanda om hur ”flera vackra sånger /../ afsjöngos” av gymnasieungdomar med anledning av kungens dödsdag. I Uppsala firade man 1851 dödsdagen ”på vanligt sätt” med sång vid Obelisken i Odinslund och 1853 var det också sång i Riddarholmskyrkan. Aftonbladet skrev:
En talrik menniskomassa hade samlats att deltaga i den enkla minnesfesten och åhöra de vackra sångerna.
Den 18 november 1854, något försenat, invigdes Gustav II Adolfs staty i Göteborg. Nästföljande år var det ett omfattande firande i anslutning till statyn. Så här rapporterar GHT
Samtliga elever vid läroverket, med rektor i spetsen, aftågade i procession från gymnasiehuset till torget och bildade en krets kring statyn under det sångerna utfördes. En talrik samling åskådare hade infunnit sig.
På kvällen ska torget ha varit ”helt och hållet uppfyllt av människor”. Även följande år förekom det just sång kring statyn på kungens dödsdag och i Stockholm förekom det sång i Riddarholmskyrkan. En av de första dokumenterade festerna i Göteborg i anslutning till Gustav II Adolfs dödsdag genomfördes 1880 av Göteborgs Gymnastik-Sällskap. Först ordnade man ett fackeltåg och senare på kvällen bjöd man in till ”en enkel fest”.
När det är dags för tvåhundrafemtioårsjubileum år 1882 märker man tydligt att intresset för 6 november ökade i Göteborg På Stora teatern satte man upp en ”festföreställning till firandet af 250:de årsdagen av Konung Gustaf II Adolfs död”, nya skrifter om kungen publicerades och de vanliga ritualerna med sång och facklor kring statyn förekom. I tidningen Reform finns en mycket målande beskrivning av kommersen kring Gustaf Adolfsdagen:
Det är märkvärdigt hvad menniskorna äro uppfinningsrika, när det gäller egna fördelar. Hvart man kom dagarne före och efter festdagen, såg man blott ”Gustaf Adolfs-varor”. Gustaf Adolfs handskar, kragar, man schetter, rosetter, spetsar, band och plymer, ja, man såg till och med Gustaf Adolfs tårtor och Gustaf Adolfs karameller. Ville man i bokhandeln ha skrifmaterialier, fick man papper, kuvert, bläck och pennor, allt ”Gustaf Adolfs”, och kom man in i en frukthandel, möttes man af den frågan: skall det vara Gustaf Adolfs-granater? På restaurationerna serverades Gustaf Adolfs soppa, på kaféerna Gustaf Adolfs chokolade och i cigarrbutikerna skyltades med Gustaf Adolfs cigarrer.
I de flesta folkskolor uppmärksammade man dagen med föredrag av olika slag och det var mycket folk som samlades kring statyn. En insändare yrkade 1891 på att gasdekorationen kring statyn skulle tändas tidigare på kvällen så att ”barn kan se och njuta av densamma, innan deras tid kommer då de skola gå till sängs”.
Det är också på 1890-talet som det börjar annonseras om Gustaf Adolfs-tårtor och bakelser. För att ytterligare förstärka firandet brände fyrverkaren C.R. Hansson av ”ett stort och briljant fyrverkeri” med ”Gustaf II Adolfsstatyn i briljanteld” som slutpjäs 1894. Samma år rapporterade GHT om att firandet ”syntes ha större omfång än vanligt”.
När firandet gick in i ett nytt sekel så började det också förekomma fler och fler annonser om t.ex. kavajer till Gustaf Adolfsdagen och särskilda vykort. GHT skriver 1901 att:
Stadens affärer hade tagit tillfället i akt att skylta och i de stora butiksfönstren å hufvudgatorna strålade i rik belysning och erbjödo brokiga och omväxlande skådespel för ögonen. Trängseln utanför en stor del af dem visade att aftonen var väl vald för en exposition.
Kungens dödsdag var också med när det började flaggas på vissa flaggdagar under 1800-talet. Dock skulle det dröja ända till 1982 innan Gustac Adolfsdagen blev officiell flaggdag och då hade firandet minskat avsevärt i omfattning.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-06)
En av traditionerna som är knutna till 6 november är den bakelse som bär kungens namn. Det äldsta belägget som jag funnit där det annonseras om Gustav Adolfs-bakelser är från Göteborgs Aftonblad där det inför 6 november 1892 finns annonser om ”Gustaf Adolfs bakelser” på Nya Konditoriet.
Göteborgs Aftonblad 1892-11-05
Två år senare (1894) annonseras om ”Gustaf Adolfs-tårtor och bakelse” hos Alf Malmborg Konditori och Café. Samma år annonseras det även i Dagens nyheter om ”Gustaf Adolfs-bakelser” där de beskrivs som en ”nyhet”. Även året därefter annonseras det om bakelser. Dock finns ingen info om utseendet.
Annons i Göteborgs Aftonblad 1894
Något år tidigare (1891) annonseras det i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning om:
Gustaf Adolfs Tårtor med konung Gustaf II Adolfs bröstbild för säljas à 15 öre st. den 5 och 6 November uti Gonditori de Suisse, 45 Södra Hamngatan 45.
Det är nog inte orimligt att anta att bakelserna, liksom tårtorna, pryddes med kungens bröstbild. Ett ännu tidigare belägg för hur Gustav II Adolf använts av konditorier är från 1854 där konditor Rubenson i Göteborg inför julen tillverkat:
små konstverk i sitt slag, som t.ex. små afbildningar af Gustaf-Adolfs-statyen, medaljonger, innehållande kopior af kända genremålningar, utförda i chokolad och socker,
Det som beskrivs i GHT är egentligen inte en bakelse, men möjligen en föregångare till den chokladbit med kungens ansikte som nutida bakelser pryds av.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-06)
Även svensk television var tidiga med att sända midnattsmässor. Midnattsmässan är faktiskt det äldsta programmet i Sveriges Televisions utbud under julhelgen. Med hjälp från Eurovisionens började man sända midnattsmässa redan på julafton 1958.
Den första direktsända midnattsmässan var dock inte från Peterskyrkan med påven som det är numera, utan då sända man från Mont St Michel i Normandie vid gränsen till Bretagne i norra Frankrike.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05
Första gången som en midnattsmässa sändes i svensk radio var vid midnatt på julaftonen 1945. Från 24.00 till omkring 1.15 sändes ”Katolsk midnattsmässa från S:ta Eugenia kyrka”. Programmet var, enligt radiotablån, som följer:
Församlingssång. Stilla natt, Julevangelium, Predikan och midnattsbön av kyrkoherde Richard Wehner. Församlingssång: O, kommen I trogna. Stilla mässa med motetter. Consecration. Under nattvardsgången Pastorale ur Händels Messias (stråkorkester). Slutsång: O, du saliga.
Reaktionerna i SvD var positiva:
Ett särskilt stämningsfullt inslag i julaftonprogrammet var den katolska midnattsmässa, som för första gången utsändes i svensk radio från S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Anmälaren avlyssnade den på ort och ställe för att även få den visuella bilden, och det må framhållas, att gudstjänsten stämde sinnet till andakt i hög grad. Kyrkoherden i församlingen Richard Wehner höll en till formen glänsande och till innehållet inspirerad predikan, som speglade en allmänmänsklig och ekumenisk tankegång.
Kort svar: Laxen blir först en del av restaurangernas julbord på 1970-talet. Julmat i hemmet på julafton börjar laxen bli på 1990-talet.
Även om julmaten är tydligt köttdominerad med skinka, korvarna, köttbullarna, pastejerna och dylikt så finns det gott om fisk. Förutom den givna inlagda sillen så är det fisk i Janssons frestelsen och numera är har olika sorters lax en given plats på många julbord, särskilt restaurangernas.
Men om man läser Köksalmanackan och kokböcker från 1900-talet så förekommer lax nästan aldrig som inslag i julmaten. Visserligen finns det annonser från mitten av seklet då lax är en av väldigt många saker (bl.a. renstek, flatrökt ål, fårfiol och gåsbröst) som man kan köpa till jul.
Det är egentligen först i början av 1970-talet som laxen, oftast i form av ”gravad lax”, börjar dyka upp på restaurangernas kommersiella julbord. Ett exempel är Cosmopolites julbord 1972:
Under det fortsatta 1970-talet är laxen i olika varianter vanligt förekommande i annonser för julbord i december. Så småningom smyger sig laxen in även på de privata julborden. I en SvD-artikel från 1990 står det om fisken på julbordet:
Många olika slags strömming och sill, ansjovis, lax, ål och lutfisk förstås.
Restaurangskolans julbord 1991 ska vara ett ”ganska traditionellt och gammaldags julbord” och då ”har lax förstås också sin självklara plats på julbordet”. Året därefter skriver DN att ”laxen är på snabb frammarsch” som julmat, tillsammans med bl.a. köttbullar och prinskorv som båda blev del av julbordet under 1970- respektive 1980-talet.
Kort svar: De äldsta annonserna för kokt julskinka finns från 1930-talet, men genomslaget kommer först på 1990-talet.
Julskinka har ätits vid jul sedan slutet av 1800-talet och är för många den viktigaste rätten på julbordet. Det vanligaste var att man kokade sin skinka själv innan man griljerade den. Men redan på 1930-talet börjar det dyka upp annonser där man kan köpa ”kokt julskinka” i butiker, men annonserna är fåtaliga hela vägen fram till 1990-talet.
I Dagens Nyheter 1994 skriver man en notis med rubriken ”Populärt med färdigkokt julskinka”:
De färdigkokta julskinkorna som bara behöver griljeras hemma har blivit en succé. Scan, som är en av de stora skinkproducenterna, räknar med att 10 procent av deras julskinkor kommer att levereras kokta till butiken. De kokta skinkorna, som började säljas för ett par år sedan kokas i en plastpåse som fungerar som emballage i butiken. I påsen finns då förutom den benfria skinkan även det spad som bildats under kokningen.
Till julen 1998 så var ”hälften av försäljningen färdigkokt julskinka i vissa butiker” och inför julen 2004 konstaterade Ica att ”köpa en färdigkokt julskinka börjar bli allt vanligare”.
Högtider och traditioner 