Profilbild för Okänd

När började man med julkort i Sverige?

Kort svar: De första beläggen för julkort i svenska tidningar är från 1875, men då är det engelska julkort som avses. Det är på 1880-talet det börjar skickas i Sverige.

Enligt Postmuseum så skickades det första julkortet i England 1843 av Henry Cole. Därför är det fullt rimligt att de första annonserna 1875 för julkort i Sverige hänvisade till ”Engelska julkort”. När traditionen beskrivs i Jönköpingsposten detta år skriver man:

En annan egendomlighet är den allmänna vanan att skicka alla sina vänner ”Christmas Card” (julkort) ifrån de på 2 penny till 5 sh och 1 p. inlagda med perlemor och finaste emaljmålning.

När julkort beskrivs i tidningarna under andra halvan av 1870-talet så är det uteslutande med referens till julkort som en engelsk tradition. Det är först i början av 1880-talet som det börjar skrivas om julkort i svenska tidningar utan att det refereras till England.

Julkort från 1891

En viktig milstolpe för julkorten och framgångarna i Sverige var när Axel Eliassons konstförlag 1895 anlitade Jenny Nyström att måla julkort. Så här rapporterade Dagens Nyheter:

Julkort i färgtryck med till största delen allegoriska framställningar, af Jenny Nyström, ha utsändts af Axel Eliassons konstförlag i Stockholm. Trycket, som väl knappast göra anspråk på någon konstnärlig pregel, är ganska tilltalande och motiven nätta. Korten böra för sin prisbillighets skull kunna påräkna en talrik köparkrets.

Jenny Nyström hade redan 1881 illustrerat Viktor Rydbergs dikt Tomten. Hon kom sedan under de sista åren på 1800-talet och flera årtionden på 1900-talet att skapa bilden av den svenska jultomten.

Julkorten kom senare att kompletteras med såväl påskkort som pingstkort och sedan tidigare fanns även nyårskort. En viktig skillnad var att på jul- och nyårskort fick man skriva en kortare hälsning om max fem ord något som var strikt förbjudet på både påsk- och pingstkort fram till 1925.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-06

Källor:

Jönköpingsposten 1875-01-27

GHT 1875-12-01

GHT 1880-01-02

DN 1895-12-17

Våra julkort-arkiv – Postmuseum

Profilbild för Okänd

När började man med senap till julskinkan?

Kort svar: Senapen fanns med redan när julskinkan blev en del av julmaten på slutet av 1800-talet.

Julskinkan har länge varit det viktigaste för de flesta svenskar på julbordet. Som julmat populariserades skinkan under slutet av 1800-talet. Det var när borgerligheten under sitt julfirande, i nationalromantikens namn, skulle återuppväcka gamla bondeseder som idén med julskinka. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.

Redan under slutet av 1800-talet, när julskinkan alltså var relativt ny som julmat, finns senap med som ett tillbehör. Så här beskrivs julmaten i SvD 1884:

Idag får ej dukas middagsbord i salen – nej, i köket på gammal svensk julsed, med dopp i grytan, med skinka och senap och extra julöl. Åh, vad det smakar

I Göteborgs Aftonblad annonserar t.ex. Winborgs 1894 att deras senap passar till ”grishufvud och julskinka”.

I Aftonbladet finns följande citat med i en lördagsföljetong 1900:

senap och skinka äro som man och hustru… gutår på halfvan… lycka till god jul och godt slut på året.

Slutsatsen måste alltså bli att senapen finns med som ett tillbehör till julskinkan redan från början.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-20

Källor:

SvD 1884-12-22

Göteborgs Aftonblad 1894-12-19

Aftonbladet 1900-04-28

Profilbild för Okänd

När är domssöndagen?

Kort svar: Domssöndagen infaller söndagen före första advent vilket är söndagen mellan 20 och 26 november.

Kyrkoåret, till skillnad från det borgerliga året, börjar den första söndagen i advent. Det betyder att söndagen före första advent är den sista söndagen i kyrkoåret. Den sista söndagen på kyrkoåret kallas för domssöndagen och så här beskrivs den av Svenska kyrkan:

Domssöndagen handlar om att tiden är begränsad, men också om framtiden och om Guds rike. Domssöndagstiden är en tid för eftertanke. Kyrkoårets texter handlar om hur vi människor behöver ansvara för hur vi lever våra liv. Vi blir påminda om döden.

Med domssöndagen avslutas också den trefaldighetstid som inletts i och med trefaldighetssöndagen. Eftersom domssöndagen är den sista söndagen på kyrkoåret så kan den infalla mellan 20 och 26 november, alltså en vecka före första advent.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-20

Källa: Kyrkoårets texter – Domsöndagen

Domsöndagen – Svenska kyrkan

Profilbild för Okänd

Hur kom fars dag till Sverige?

Kort svar: Det var Stockholms Herrekiperingsförening som i november 1932 lanserades fars dag i Sverige.

Fars dag började uppmärksammas under 1910-talet i USA. Det var amerikanskan Sonora Dodd hylla sin far som tidigt blivit änkeman och ensam uppfostrat sex barn. Hon var med och arrangera det första kända fars dags-firandet i juni 1910.

Affisch till det första fars dags-firandet 1932.

Till Sverige kom fars dag under 1932. Det var i november 1932 som de första annonserna för att handla slipsar och liknande till ”far” dyker upp i tidningarna. Att fars dag lanserades var en mycket medveten kampanj. Så här skriver Orsi Husz och Klara Arnberg:

Initiativtagaren för lanseringen i Sverige var den då nybildade Stockholms Herrekiperingsförening. De valde dock en annan dag och istället för i juni som i USA, förlades Fars dag i Sverige till andra söndagen i november, eftersom det annars var ”en tyst tid inom affärslivet”

Under hösten 1932 hade Svenska Kommittén för Fars dag bildats och de arbetade med att ”främja dagen genom samordning av fönsterskyltningar och annonsering. Personer som deltog i kommittén var bland andra reklammannen Tom Björklund, då försäljningsdirektör hos NK och Harald Rosenberg, dekorationschef och direktörsassistent, sedermera direktör på MEA.

Fars dag har dock aldrig fått något starkt genomslag i Sverige och har genom åren varit i skuggan av mors dag som är populärare. Så här skriver organisationen Svensk Handel:

Fars dag kan inte riktigt mäta sig med julen som är överlägset viktigast, inte heller med påsk, midsommar eller nyår men hamnar strax därefter, precis efter Mors dag, när svenska handlare rangordnar dem. 

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-19

Litteratur:

Far i fönstret. Kommersiell konstruktion av kön och den nya mannen i 1930-talets skyltfönster av Orsi Husz och Klara Arnberg i Carlsson K. & Lennartsson R. (2021). Bakom stadens kulisser: Genus och gränser i Stockholm 1800 – 2000.

”Fars dag” svenskhandel.se, 2022-11-09 

Profilbild för Okänd

Varför serveras kaffe med dopp till luciafirandet?

Kort svar: En viktig orsak till att luciafirandet förknippas med kaffe och fika beror på att nykterhetsrörelsen introducerade detta som ett alternativ till brännvin och öl under slutet av 1800-talet.

Luciafirande har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det har egentligen aldrig varit helgonet Lucia som varit i fokus. Istället firade man att 13 december inföll i anslutning till vintersolståndet, alltså när det är som mörkast på året.

Under den katolska medeltiden var lucianatten det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit sju frukostar under natten (fråga mig inte hur man orkade med det). I anslutning till detta fanns det givetvis också inslag av öl och brännvin.

Än mer öl och brännvin blev det under de 1700- och 1800-talen. I västra Sverige blev det en tradition att lussa natten till 13 december. Man klädde då ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Lucia på Kafé

Så här kan man läsa i Lidköpings Allehanda 1879:

Här i Vestergotland och flera andra landskap har ”Lusse” sedan forntiden firats med en egen festlighet. Kl 3 à 4 på morgonen väkas de sovande af en vitklädd flicka med ett brinnande ljus på hufvudet och undfängas med de håfvor som hon på en bricka medför, såsom kaffe med dopp eller brännvin och öl.

Det utbredda supandet gjorde att nykterister började organisera sig i nykterhetsrörelser under slutet av 1800-talet. Målet var helt enkelt att minska supandet och en del i detta var att skapa alternativa mötesplatser. Om nykterhetsrörelsen och lucia skriver man från Skansens håll:

Kyrkan och även nykterhetsrörelsen firade från början inte Lucia, men man upptäckte efterhand att man kunde förhindra fest och bus genom att ta in firandet i sina lokaler. Då togs alkoholen bort och det serverade istället kaffe med dopp.

Tidningen Förposten rapporterar om ett sådant firande 1886:

Till och med våra vänner godtemplarna göra Luciafester, med dervid bjudes bara the eller kaffe med dopp och lika roligt har de för det naturligtvis.

Ytterligare ett exempel är annonsen från I.O.G.T. från 1890 där det bjuds just på ”kaffe med dopp”

Men att nykterhetsorganisationer organiserade nyktra luciafiranden med ”kaffe och dopp” utrotade givetvis inte superiet. Dagens Nyheter skriver t.ex. 1894:

På sina trakter hör också brännvin till traktering åt männen, som med en daglig ”gök” stärka sig till dagens arbete.

Under det tidiga 1900-talet stärkte nykterhetsrörelsen sina positioner och från slutet av första världskriget infördes starka restriktioner på svenskars alkoholkonsumtion, bl.a. motboken och receptkrav för att få köpa starköl. Med dessa förändringar av den svenska alkoholpolitiken blev ”kaffe med dopp” (ex. en lussekatt) rådande under luciafirande, åtminstone under första halvan av 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-17

Källor:

Lidköpings Allehanda 1879-12-13

Förposten 1886-12-11

Förposten 1890-12-13

Dagens Nyheter 1894-12-14

”Lucia – en tradition i förändring” digitaltmuseum.se (läst 2022-11-07)

Profilbild för Okänd

När sändes valborgsmässofirande i teve första gången?

Kort svar: Första gången som teve sände valborgsmässofirande var 30 april 1958.

Valborgsmässoafton infaller 30 april och räknas på många platser som vinterns sista dag. Traditioner kring valborgsmässoafton går att spåra till medeltiden. Men i de två stora studentstäderna – Lund och Uppsala – har firandet av valborgsmässoafton utvecklats med helt egna typer av traditioner och firanden. Den första radiosändningen från ett valborgsmässofirande var 1925. Året därefter kunde man höra sång från valborgsmässofirandet i Uppsala första gången.

När teve lanserades i Sverige på 1950-talet var man snabb med att även där inkludera valborgsmässofirande. Redan 1957 sände man ”Sista april på Säby gård” där bl.a. Moa Martinsson deltog och talade för våren. Året därefter var sändningen 30 april mer omfattande och inkluderade att ”Uppsalastudenterna hälsar våren”, ”vårliga stämningsbilder” och ”allmänna sångens valborgsmässobal i Rikssalen på Uppsala slott”

Teve-tablån 30 april 1958

Valborgsmässoafton 1959 verkar teve inte sänt något firande. Men 1960 var det dags igen, det året från Skansen i Stockholm. Därefter sände TV återkommande valborgsmässofirande från olika städer (dock ej 1966, 1970, 1971, 1972, 1974). År 1975 sände TV2 en valborgskonsert med ”tradjazz, swing, gluntar, studentsångare och många, många gamla kända melodier”

Källor:

SvD 1957-04-30

SvD 1958-04-30

SvD 1959-04-30

SvD 1960-04-30

SvD 1975-04-30

Profilbild för Okänd

När sändes valborgsmässofirande i radio första gången?

Kort svar: Första gången som radio sände direkt från valborgsmässofirande var 30 april 1925. Året därefter kunde man höra sång från valborgsmässofirandet i Uppsala första gången.

Valborgsmässoafton infaller 30 april och räknas på många platser som vinterns sista dag. Traditioner kring valborgsmässoafton går att spåra till medeltiden. Men i de två stora studentstäderna – Lund och Uppsala – har firandet av valborgsmässoafton utvecklats med helt egna typer av traditioner och firanden. Där kallas dagen dessutom snarare ”sista (Uppsala) /siste (Lund) april” än valborg.

”Sista april”-firande i Odinslund, Uppsala cirka 1905.
Fotograf: Ossian Wallin

Radio kom till Sverige under 1920-talets första år och redan på valborgsmässoafton 1925 sändes ett ”kort valborgsmässotal till ungdomen av ordföranden för Stockholms studentkår kand. Sigurd Lindman”. Året därefter var sändningen på valborgsmässoafton en timme lång och från studentstaden Uppsala. SvD refererade dagen efter

Den av Radiotjänst på fredagen anordnade utsändningen av den mera officiella delen av det traditionella Valborgsmässofirandet Uppsala fick ett synnerligen lyckat förlopp. /../ Utsändningen började programenligt kl. 9 e. m. med Gunillaklockans toner, som kallade till samling på Slottsbacken. Så hördes de allmänna sången och studentkårens ordförandes hälsningstal till våren

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-12

Källor:

SvD 1925-04-30

SvD 1926-05-01

Profilbild för Okänd

Vilket år sändes Aristocats första gången på julafton?

Kort svar: Första gången som Aristocats sändes på julafton i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” var julen 1971.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats på svensk teve. De första sju åren var det samma kortfilmer som visades, bl.a. Jultomtens verkstad, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Men 1967 bestämde man att byta ut tre av filmerna och ersatte dem med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt. 

Första gången som Disney bestämde att klipp ur en av deras nya långfilmer skulle visas var när Djungelboken hade haft premiär 1969. Nästa gång man gjorde på det viset var två år senare. Inför julen 1971 tog man bort Djungelboken och ersatte den med ett klipp från Aristocats som hade Sverigepremiär 3 december 1971. Dagens Nyheter skriver dagen före julafton 1971:

Alldeles nya för året ett par avsnitt ur den senaste Disneyfilmen ”Aristocats”. Den elaka betjänten som satt ut kattmamman Duchess och hennes barn för att sno åt sig arvet från Madame, upptäcker att hon har glömt kattkorgen, sin hatt och sitt paraply ut i naturen.

Sedan visades Aristocats vid vissa tillfällen under de kommande åren.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källa:

DN 1971-12-23

Profilbild för Okänd

När är första advent 2022?

Kort svar: Första söndagen i advent 2022 infaller 27 november.

Advent, som betyder ankomst, är en period om cirka fyra veckor som börjar den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Om julafton infaller på en söndag och alltså är fjärde advent så blir första advent den 3 december och om julafton är på en lördag så blir första advent istället den 27 november. Det betyder att första advent kan infalla både i november och december.

Första advent 1964

Julafton 2022 infaller på en lördag vilket gör att första advent detta år infaller redan 27 november, vilket alltså är så tidigt som det går. Det är från och med detta datum som man kan börja ta fram adventspynt, t.ex. adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Profilbild för Okänd

Vilket år publicerades ”Natten går tunga fjät”?

Kort svar: Luciasången med texten ”Natten går tunga fjät” publicerades första gången hösten 1928.

Luciatåg med tärnor och stjärngossar populariserades i Sverige under 1920-talet, särskilt med Stockholms Dagblads luciatåg den 13 december 1927. Samtidigt med detta skrevs en handfull svenska texter till den italienska melodin ”Santa Lucia” (som egentligen handlar om en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel). Den första svenska texten på melodin som anknöt till det svenska luciafirandet och som fortfarande sjungs idag skrev Sigrid Elmblad 1924.

Bara fyra år därefter kom ytterligare en svensk text med luciatema. Den här gången hette författare Arvid Rosén (1895-1973). Rosén, som föddes i Göteborg, var bl.a. lärare, senare rektor, och författare. Roséns text var medvetet ålderdomlig. Första versen lyder så här:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord i texten som inte är helt självklara för en nutida läsare, bl.a. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

”Natten går tunga fjät”, eller ”Sancta Lucia” som den egentligen heter, publicerades i boken Sångboken som var ett försök av Frans Erlanson, Felix Körling och Axel Fr. Österberg att få till en ”föryngring av skolans sångrepertoar. Boken fanns till försäljning i ”vid varje bokhandel eller direkt från Åhlén & Åkerlunds förlag” från hösten 1928.

S. 57 i Sångboken (1928)

Som sång nummer 59 finns ”Sancta Lucia” med text av Arvid Rosén och melodin står som ”Napolitansk folkvisa”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källor:

Erlanson, Körling och Österberg (1928) Sångboken Åhlén & Åkerlunds förlag: Stockholm

SvD 1928-09-01

”Julsångens skapare – Arvid Rosén”