Kort svar: En viktig orsak till att luciafirandet förknippas med kaffe och fika beror på att nykterhetsrörelsen introducerade detta som ett alternativ till brännvin och öl under slutet av 1800-talet.

Luciafirande har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det har egentligen aldrig varit helgonet Lucia som varit i fokus. Istället firade man att 13 december inföll i anslutning till vintersolståndet, alltså när det är som mörkast på året.

Under den katolska medeltiden var lucianatten det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit sju frukostar under natten (fråga mig inte hur man orkade med det). I anslutning till detta fanns det givetvis också inslag av öl och brännvin.

Än mer öl och brännvin blev det under de 1700- och 1800-talen. I västra Sverige blev det en tradition att lussa natten till 13 december. Man klädde då ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Så här kan man läsa i Lidköpings Allehanda 1879:

Här i Vestergotland och flera andra landskap har ”Lusse” sedan forntiden firats med en egen festlighet. Kl 3 à 4 på morgonen väkas de sovande af en vitklädd flicka med ett brinnande ljus på hufvudet och undfängas med de håfvor som hon på en bricka medför, såsom kaffe med dopp eller brännvin och öl.

Det utbredda supandet gjorde att nykterister började organisera sig i nykterhetsrörelser under slutet av 1800-talet. Målet var helt enkelt att minska supandet och en del i detta var att skapa alternativa mötesplatser. Om nykterhetsrörelsen och lucia skriver man från Skansens håll:

Kyrkan och även nykterhetsrörelsen firade från början inte Lucia, men man upptäckte efterhand att man kunde förhindra fest och bus genom att ta in firandet i sina lokaler. Då togs alkoholen bort och det serverade istället kaffe med dopp.

Tidningen Förposten rapporterar om ett sådant firande 1886:

Till och med våra vänner godtemplarna göra Luciafester, med dervid bjudes bara the eller kaffe med dopp och lika roligt har de för det naturligtvis.

Ytterligare ett exempel är annonsen från I.O.G.T. från 1890 där det bjuds just på ”kaffe med dopp”

Men att nykterhetsorganisationer organiserade nyktra luciafiranden med ”kaffe och dopp” utrotade givetvis inte superiet. Dagens Nyheter skriver t.ex. 1894:

På sina trakter hör också brännvin till traktering åt männen, som med en daglig ”gök” stärka sig till dagens arbete.

Under det tidiga 1900-talet stärkte nykterhetsrörelsen sina positioner och från slutet av första världskriget infördes starka restriktioner på svenskars alkoholkonsumtion, bl.a. motboken och receptkrav för att få köpa starköl. Med dessa förändringar av den svenska alkoholpolitiken blev ”kaffe med dopp” (ex. en lussekatt) rådande under luciafirande, åtminstone under första halvan av 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-17

Källor:

Lidköpings Allehanda 1879-12-13

Förposten 1886-12-11

Förposten 1890-12-13

Dagens Nyheter 1894-12-14

”Lucia – en tradition i förändring” digitaltmuseum.se (läst 2022-11-07)