Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

När började man äta risgrynsgröt till jul?

av

Kort svar: Risgrynsgröt har ätits som julmat sedan mitten på 1800-talet.

Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Förmodligen har traditionen förkristna rötter, men då inte i form av risgrynsgröt som vi tänker idag. Så här beskrivs äldre tiders julgröt av Richard Tellström:

Den kunde kokas på korngryn, men för att göra den festligare än vardagsgröten smaksattes den med peppar och kanel och ovanpå kunde man ringla en sträng av sirap eller så gjordes en grop i mitten med en rejäl klick smör.

Ordet risgrynsgröt finns belagt på svenska redan 1764, då i Franz Joachim von Akens Hus- och rese-apotheque. Dock skulle det dröja ytterligare ungefär ett sekel innan risgrynsgröten började leta sig in som julmat. Enligt en notis i Stockholms Dagblad 1842 serverades då ”risgrynsgröt hvarje helgedags afton”

Ett av de tidigare beläggen där risgrynsgröt förknippas med julafton är en text med rubriken ”Rim till 1847 års julgröt” där en versrad lyder ”men ändå mer äta mig af risgrynsgröt wäl mätt”

Vid ungefär samma tid finns en text om julafton 1854 att läsa i Öresundsposten:

Julafton, med dess lutfisk och risgrynsgröt, dess öfverraskningar och dramatiska effekter, dess julklappar och dess poesi.

Tidningen Barometern publicerade 1853 en vers där olika aspekter av julaftonen avhandlas. Då skriver man ”O risgrynsgröt, som dig på bordet visar/ Hvad du är rar! Jag prisar dig med skäl”.

När man sedan läser vidare om julmaten under andra halvan av 1800-talet är risgrynsgröten en given komponent, vilket bl.a. detta citat från Borås Tidning 1869 visar.

Julaftonen, denna barnens stora högtidsfest, är således nu inne. Upp från den stolta konungaborgen ända ned till lägsta hydda klappa i dag många tusende små barnahjertan längtansfullt efter aftonen och glänsa de oskuldsfulla lifliga ögonen förhoppningsfullt i förwäntan på qwällen med dess julljus och granar, dess julklappar och namnam, dess, för vårt land nationella, risgrynsgröt och lutfisk

Så risgrynsgröten är att betrakta som helt etablerad som julmat under andra halvan av 1800-talet. När julmaten under förra seklet formas till en måltid som är lika i alla samhällsklasser och samma var du än bor i landet brukade man oftast dela upp maten i ett smörgåsbord med ex. julskinka, sill och julkorvar mitt på dagen och sedan en aftonmåltid med lutfisk och risgrynsgröt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-19

Källor och litteratur:

Stockholms Dagblad 1842-12-28

Västerviks Veckoblad 1847-12-24

Barometern 1854-12-23

Öresundsposten 1854-12-27

”Så smakar vår julmat av minnen och traditioner” gp.se 2020-11-29

”risgrynsgröt” SAOB 1959

Profilbild för Okänd

När kom traditionen med fula jultröjor till Sverige?

av

Kort svar: Att klä sig i jultröjor med fula motiv är en tradition som kom till Sverige under 2010-talet.

Att klä sig i jultröjor med fula motiv har etablerat sig som en tradition i Sverige. Särskilt vanligt verkar det vara på julfester, men det förekommer också på själva julaftonsfirandet.

Som många andra nutida traditioner (ex. halloween och black friday) kommer traditionen att klä sig i jultröjor från USA. Sitt stora genombrott fick den i och med filmen Bridget Jones dagbok från 2001. Där klär sig karaktären Mark Darcy (spelad av Colin Firth) i just en sådan tröja. Visserligen har fula jultröjor funnits tidigare, men det är genom filmen som de stora genomslaget kommer.

Ur filmen Bridget Jones dagbok (2001)

Det dröjer ytterligare något årtionden innan den fula jultröjor kommer till Sverige. Upsala Nya Tidning
skriver om jultröjan i ett reportage från USA 2004:

Varje år tar hon fram sin växande kollektion av tröjor med julmotiv; hon har 18 stycken vid det här laget och varje år köper hon en ny. Från och med första december, och varje dag fram till nyårsafton, klär hon sig i ett färgglatt plagg med applicerade eller tryckta mönster av tomtar, renar, snögubbar eller julgranar.

I Sverige slog den fula jultröjan igenom något årtionde efter filmen. Dagens Nyheter har inför julen 2013 en liten notis med rubriken ”Allt fler män bär jultröjor” och samma år skriver Fokus:

Ju fulare desto bättre, är det som gäller för julens trendplagg.

Det är också nu som fula jultröjans dag lanseras. År 2017 skriver Susanne Ljung i Dagens Nyheter:

En amerikansk jultrend på tvärs mot den goda smaken är på väg in i de svenska stugorna – den fula jultröjan. Snart sitter den på en människa nära dig. Det började som ett skämt, men har blivit en industri.

Jultröjor är ingen särskilt stark tradition i Sverige, men i en undersökning från Presentbolaget så uppger 11 procent i gruppen 18-34 år att de har fula jultröjor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-17, uppdaterad 2023-12-15

Källor:

Upsala Nya Tidning 2004-12-22

Dagens Nyheter 2013-11-29

Fokus 2013-12

Dagens Nyheter 2017-12-23

”Did ‘Bridget Jones’ start the Ugly Christmas Sweater craze?” USA Today

Profilbild för Okänd

Vad är långkål?

av

Kort svar: Långkål är grönkål som kokats i skinkspad och sedan med grädde och smaksatts med sirap.

Den svenska julmaten har en stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet, men det finns några inslag av grönsaker även bland de äldre rätter. Bland grönsaksrätterna är den sydsvenska specialiteten långkål värd att nämna.

Grönkålsodling 1900-tal

Långkål är känt som julmat sedan åtminstone mitten av 1800-talet. I Peter Möllers Ordbok öfver halländska landskaps-målet från 1858 kan man läsa:

Något senare (1890) kan man Höganäs Tidning läsa:

Sedan köttet upptagits ur grytan kokades i spadet långkål, som var en nödvändig jularätt i hvarje hem

När långkål nämns som julmat i tidningar under slutet av 1800-talet är det övervägande skånska tidningar som skriver om rätten, men det finns en spridning även i andra delar av landet.

Äldre tiders recept på långkål har som gemensam nämnare att kålen kokas i skinkspad och sedan steks. Dock finns det sällan något om vare sig grädde eller sirap. I ett recept från 1876 beskriver Johanna Lindström från Halmstad hur långkålen ska tillagas och då ska den först förvällas i skinkspad och sedan kokas i smör för att sist brynas.

Ett av de första beläggen i KB:s tidningsdatabas för att ”halländsk långkål” ska ha grädde och sirap är från julen 1940. Det är också nu, under mitten av 1900-talet som det blir allt vanligare att benämna långkålen just som halländsk.

Numera är det helt självklart, om man tittar på recept, att långkål ska kokas i skinkspad och sedan stuvas med grädde och smaksättas med sirap.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-16

Källor:

Mäller, Peter (1858) Ordbok öfver halländska landskaps-målet

Höganäs Tidning 1890-12-22

SvD 1917-09-02

SvD 1938-01-23

SvD 1940-12-13

Grimbeck, Lars och Stefan Gustafsson (2009) Jul i Halland

Profilbild för Okänd

När startade ”pepparkakans dag”?

av

Kort svar: Pepparkakans dag instiftades av tillverkaren Annas den 9 december 2006.

Pepparkakor har varit en del av julen sedan 1800-talet, även om vi har ätit pepparkakor betydligt längre tid i Sverige. En av de största tillverkarna av pepparkakor är varumärket Annas som numera ägs av det belgiska familjeföretaget Lotus Bakerie.

Inför december 2006 valde Annas att instifta ”pepparkakans dag”. Valet av datum föll på den 9 december eftersom det är ”Anna-dagen” då man ska lägga lutfisken i blöt och göra något med julölen. Annas utlyste tävlingen ”Sveriges snällaste person” och lät allmänheten står för nomineringarna. Vinnaren presenterades på just ”pepparkakans dag” den 9 december. Så här skrev Metro i december 2006.

Den 9 december firas Pepparkakans dag för första gången.

Sedan dess uppmärksammas ”pepparkakans dag” flitigt på sociala medier, även om det förekommer en felaktig uppgift om att det var redan 1996 som dagen instiftades. Det stämmer alltså inte.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-09

Källor:

Metro – Göteborg 2006-12-01

Metro – 2006-09-20

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1991?

av

Kort svar: Arne Weise var julvärd 1991, men tanken från början var att man skulle banda Marianne Moll som julvärd

Genom åren har många olika personer varit julvärd i SVT på julafton. Den första personen som går att bekräfta som julvärd är Ragna Nyblom som fungerade som tv-hallåa på julafton 1961. Arne Weise är den person suttit som julvärd flest gånger.

Under de första åren på 1980-talet var Weise värd, men på julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Han delade uppdraget med den ordinarie presentatören Per Öhnell som tog vid klockan sex. Björne gjorde det så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget. Då tillsammans med Johan Sandström.

Inför julen 1991 hade SVT planerat att banda det årets julvärd. Så här skrev SvD 19 december 1991:

Utan kontakter med TV-chefen Sam Nilsson väljer man att i smyg videobanda både julaftonens programvärd Marianne Moll och nyårsaftonens rutinerade TV-man Lennart Swahn. Bandningen skedde under tisdagen och onsdagen.

Kritiken blev dock för stor för SVT och direkt i anslutning till avslöjandet så backade man och ringde upp Arne Weise mitt i natten för att övertala honom att komma ner till studion på julafton och vara julvärd i direktsändning.

Så julen 1991 var det återigen Arne Weise som tände ljuset precis före Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul startade 15.00.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-08

Källor:

SvD 1991-12-19

SvD 1991-12-20

Profilbild för Okänd

När började man med julkort i Sverige?

av

Kort svar: De första beläggen för julkort i svenska tidningar är från 1875, men då är det engelska julkort som avses. Det är på 1880-talet det börjar skickas i Sverige.

Enligt Postmuseum så skickades det första julkortet i England 1843 av Henry Cole. Därför är det fullt rimligt att de första annonserna 1875 för julkort i Sverige hänvisade till ”Engelska julkort”. När traditionen beskrivs i Jönköpingsposten detta år skriver man:

En annan egendomlighet är den allmänna vanan att skicka alla sina vänner ”Christmas Card” (julkort) ifrån de på 2 penny till 5 sh och 1 p. inlagda med perlemor och finaste emaljmålning.

När julkort beskrivs i tidningarna under andra halvan av 1870-talet så är det uteslutande med referens till julkort som en engelsk tradition. Det är först i början av 1880-talet som det börjar skrivas om julkort i svenska tidningar utan att det refereras till England.

Julkort från 1891

En viktig milstolpe för julkorten och framgångarna i Sverige var när Axel Eliassons konstförlag 1895 anlitade Jenny Nyström att måla julkort. Så här rapporterade Dagens Nyheter:

Julkort i färgtryck med till största delen allegoriska framställningar, af Jenny Nyström, ha utsändts af Axel Eliassons konstförlag i Stockholm. Trycket, som väl knappast göra anspråk på någon konstnärlig pregel, är ganska tilltalande och motiven nätta. Korten böra för sin prisbillighets skull kunna påräkna en talrik köparkrets.

Jenny Nyström hade redan 1881 illustrerat Viktor Rydbergs dikt Tomten. Hon kom sedan under de sista åren på 1800-talet och flera årtionden på 1900-talet att skapa bilden av den svenska jultomten.

Julkorten kom senare att kompletteras med såväl påskkort som pingstkort och sedan tidigare fanns även nyårskort. En viktig skillnad var att på jul- och nyårskort fick man skriva en kortare hälsning om max fem ord något som var strikt förbjudet på både påsk- och pingstkort fram till 1925.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-06

Källor:

Jönköpingsposten 1875-01-27

GHT 1875-12-01

GHT 1880-01-02

DN 1895-12-17

Våra julkort-arkiv – Postmuseum

Profilbild för Okänd

När började man med senap till julskinkan?

av

Kort svar: Senapen fanns med redan när julskinkan blev en del av julmaten på slutet av 1800-talet.

Julskinkan har länge varit det viktigaste för de flesta svenskar på julbordet. Som julmat populariserades skinkan under slutet av 1800-talet. Det var när borgerligheten under sitt julfirande, i nationalromantikens namn, skulle återuppväcka gamla bondeseder som idén med julskinka. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.

Redan under slutet av 1800-talet, när julskinkan alltså var relativt ny som julmat, finns senap med som ett tillbehör. Så här beskrivs julmaten i SvD 1884:

Idag får ej dukas middagsbord i salen – nej, i köket på gammal svensk julsed, med dopp i grytan, med skinka och senap och extra julöl. Åh, vad det smakar

I Göteborgs Aftonblad annonserar t.ex. Winborgs 1894 att deras senap passar till ”grishufvud och julskinka”.

I Aftonbladet finns följande citat med i en lördagsföljetong 1900:

senap och skinka äro som man och hustru… gutår på halfvan… lycka till god jul och godt slut på året.

Slutsatsen måste alltså bli att senapen finns med som ett tillbehör till julskinkan redan från början.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-20

Källor:

SvD 1884-12-22

Göteborgs Aftonblad 1894-12-19

Aftonbladet 1900-04-28

Profilbild för Okänd

När är domssöndagen?

av

Kort svar: Domssöndagen infaller söndagen före första advent vilket är söndagen mellan 20 och 26 november.

Kyrkoåret, till skillnad från det borgerliga året, börjar den första söndagen i advent. Det betyder att söndagen före första advent är den sista söndagen i kyrkoåret. Den sista söndagen på kyrkoåret kallas för domssöndagen och så här beskrivs den av Svenska kyrkan:

Domssöndagen handlar om att tiden är begränsad, men också om framtiden och om Guds rike. Domssöndagstiden är en tid för eftertanke. Kyrkoårets texter handlar om hur vi människor behöver ansvara för hur vi lever våra liv. Vi blir påminda om döden.

Med domssöndagen avslutas också den trefaldighetstid som inletts i och med trefaldighetssöndagen. Eftersom domssöndagen är den sista söndagen på kyrkoåret så kan den infalla mellan 20 och 26 november, alltså en vecka före första advent.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-20

Källa: Kyrkoårets texter – Domsöndagen

Domsöndagen – Svenska kyrkan

Profilbild för Okänd

Hur kom fars dag till Sverige?

av

Kort svar: Det var Stockholms Herrekiperingsförening som i november 1932 lanserades fars dag i Sverige.

Fars dag började uppmärksammas under 1910-talet i USA. Det var amerikanskan Sonora Dodd hylla sin far som tidigt blivit änkeman och ensam uppfostrat sex barn. Hon var med och arrangera det första kända fars dags-firandet i juni 1910.

Affisch till det första fars dags-firandet 1932.

Till Sverige kom fars dag under 1932. Det var i november 1932 som de första annonserna för att handla slipsar och liknande till ”far” dyker upp i tidningarna. Att fars dag lanserades var en mycket medveten kampanj. Så här skriver Orsi Husz och Klara Arnberg:

Initiativtagaren för lanseringen i Sverige var den då nybildade Stockholms Herrekiperingsförening. De valde dock en annan dag och istället för i juni som i USA, förlades Fars dag i Sverige till andra söndagen i november, eftersom det annars var ”en tyst tid inom affärslivet”

Under hösten 1932 hade Svenska Kommittén för Fars dag bildats och de arbetade med att ”främja dagen genom samordning av fönsterskyltningar och annonsering. Personer som deltog i kommittén var bland andra reklammannen Tom Björklund, då försäljningsdirektör hos NK och Harald Rosenberg, dekorationschef och direktörsassistent, sedermera direktör på MEA.

Fars dag har dock aldrig fått något starkt genomslag i Sverige och har genom åren varit i skuggan av mors dag som är populärare. Så här skriver organisationen Svensk Handel:

Fars dag kan inte riktigt mäta sig med julen som är överlägset viktigast, inte heller med påsk, midsommar eller nyår men hamnar strax därefter, precis efter Mors dag, när svenska handlare rangordnar dem. 

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-19

Litteratur:

Far i fönstret. Kommersiell konstruktion av kön och den nya mannen i 1930-talets skyltfönster av Orsi Husz och Klara Arnberg i Carlsson K. & Lennartsson R. (2021). Bakom stadens kulisser: Genus och gränser i Stockholm 1800 – 2000.

”Fars dag” svenskhandel.se, 2022-11-09 

Profilbild för Okänd

Varför serveras kaffe med dopp till luciafirandet?

av

Kort svar: En viktig orsak till att luciafirandet förknippas med kaffe och fika beror på att nykterhetsrörelsen introducerade detta som ett alternativ till brännvin och öl under slutet av 1800-talet.

Luciafirande har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det har egentligen aldrig varit helgonet Lucia som varit i fokus. Istället firade man att 13 december inföll i anslutning till vintersolståndet, alltså när det är som mörkast på året.

Under den katolska medeltiden var lucianatten det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit sju frukostar under natten (fråga mig inte hur man orkade med det). I anslutning till detta fanns det givetvis också inslag av öl och brännvin.

Än mer öl och brännvin blev det under de 1700- och 1800-talen. I västra Sverige blev det en tradition att lussa natten till 13 december. Man klädde då ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Lucia på Kafé

Så här kan man läsa i Lidköpings Allehanda 1879:

Här i Vestergotland och flera andra landskap har ”Lusse” sedan forntiden firats med en egen festlighet. Kl 3 à 4 på morgonen väkas de sovande af en vitklädd flicka med ett brinnande ljus på hufvudet och undfängas med de håfvor som hon på en bricka medför, såsom kaffe med dopp eller brännvin och öl.

Det utbredda supandet gjorde att nykterister började organisera sig i nykterhetsrörelser under slutet av 1800-talet. Målet var helt enkelt att minska supandet och en del i detta var att skapa alternativa mötesplatser. Om nykterhetsrörelsen och lucia skriver man från Skansens håll:

Kyrkan och även nykterhetsrörelsen firade från början inte Lucia, men man upptäckte efterhand att man kunde förhindra fest och bus genom att ta in firandet i sina lokaler. Då togs alkoholen bort och det serverade istället kaffe med dopp.

Tidningen Förposten rapporterar om ett sådant firande 1886:

Till och med våra vänner godtemplarna göra Luciafester, med dervid bjudes bara the eller kaffe med dopp och lika roligt har de för det naturligtvis.

Ytterligare ett exempel är annonsen från I.O.G.T. från 1890 där det bjuds just på ”kaffe med dopp”

Men att nykterhetsorganisationer organiserade nyktra luciafiranden med ”kaffe och dopp” utrotade givetvis inte superiet. Dagens Nyheter skriver t.ex. 1894:

På sina trakter hör också brännvin till traktering åt männen, som med en daglig ”gök” stärka sig till dagens arbete.

Under det tidiga 1900-talet stärkte nykterhetsrörelsen sina positioner och från slutet av första världskriget infördes starka restriktioner på svenskars alkoholkonsumtion, bl.a. motboken och receptkrav för att få köpa starköl. Med dessa förändringar av den svenska alkoholpolitiken blev ”kaffe med dopp” (ex. en lussekatt) rådande under luciafirande, åtminstone under första halvan av 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-17

Källor:

Lidköpings Allehanda 1879-12-13

Förposten 1886-12-11

Förposten 1890-12-13

Dagens Nyheter 1894-12-14

”Lucia – en tradition i förändring” digitaltmuseum.se (läst 2022-11-07)