Profilbild för Okänd

Hur firar man Sten Stures ben (19 januari)?

Kort svar: Den 19 januari finns det sedan 2010 en tradition att man ska kasta kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter gå ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar.

En av väldigt många nyskapade traditioner är ”Sten Stures ben” som firas det datum då riksföreståndare Sten Sture blev dödligt sårad av en kanonkul vid Åsunden 1520. Traditionen skapades av privatpersonerna Niklas Freidwall och Sanna Krantz 2009 och den firades första gången 19 januari 2010. Så här beskrivs traditionen:

Därför uppmanas var och en att ståndsmässigt celebrera den ödesdigra händelsen genom att först kasta ”kanonkulor” – snöbollar – på varandra och därefter äta desamma i form av smarriga chokladbollar

Denna tradition är alltså inte gammal utan skapades till 19 januari 2010 som en kul grej.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

”Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

Profilbild för Okänd

Vilken dag firas Sten Stures ben?

Kort svar: Sten Stures ben firas den 19 januari.

En av väldigt många nyskapade traditioner är ”Sten Stures ben” som skapades av två privatpersoner 2009 och som firades första gången 19 januari 2010. Upplägget är att man kastar kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter går ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar.

Att man valde 19 januari beror på att riksföreståndare Sten Sture sårades dödligt när en kanonkula träffade hans ben vid ”Slaget på Åsundens is” just den 19 januari 1520. Dock har dagen och firandet inga historiska anor utan skapades till den 19 januari 2010.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

”Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

Profilbild för Okänd

Vad är Sten Stures ben 19 januari?

Kort svar: Sten Stures ben (19 januari) är en nyskapad tradition från 2010.

Sten Sture var svensk riksföreståndare 1512 fram till sin död 1520. Han sårades dödligt när en kanonkula träffade hans ben vid ”Slaget på Åsundens is” 19 januari 1520. Nästan femhundra år senare bestämde sig privatpersonerna Niklas Freidwall och Sanna Krantz att skapa en tradition med anknytning till dagen. Niklas Freidwall säger att han och Sanna Krantz kom på idén 2009 och själva firade dagen första gången 2010. Bakgrunden till idén förklarar Freidwall så här:

Att ha något att fira under en grå och trist tid och se om vi kunde sprida och skapa en högtid. Det är en rolig tradition, det är gott med chokladbollar och det är kul att bli kontaktad nästan årligen av folk som du som vill veta mer.

Den nyskapade traditionen är att man ska kasta kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter gå ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar. Sten Stures ben går alltså inte, vilket ofta påstås, flera hundra år tillbaka i den svenska historien. Den skapades 2009 och firades första gången 2010 av två privatpersoner.

Snöbollskastning

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

”Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2023?

Kort svar: Fettisdagen (semmeldagen) 2023 infaller tisdag 21 februari.

Fettisdagen infaller alltid tisdagen sju veckor före påskhelgen. Att det är så beror på att fettisdagen förr var den sista dagen inför den sju veckor långa påskfastan. Numera förknippas fettisdagen i princip uteslutande med ätandet av semlor.

Eftersom påskdagen 2023 infaller söndag 9 april så är fettisdagen 2023 tisdag 21 februari och det är då frossandet av semlor, fettisdagsbullar, fastlagsbullar eller vad man nu vill kalla dem når sin kulmen och då räknar man med att runt sex miljoner semlor äts i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

Profilbild för Okänd

När är påsken 2023 i Sverige?

Kort svar: Påskdagen 2023 infaller söndag 9 april och påskafton är lördag 8 april.

Påsken infaller på olika datum varje år eftersom påskdagen är ”den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen på eller efter 21 mars (inte vårdagjämningen)”. Att det är så beror på att tidiga kristna inte ville att den kristna påsken skulle sammanfalla med judisk pesach. Detta betyder att påskdagen kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april.

Påskfullmånen 2023 är torsdag 6 april (alltså på skärtorsdagen) och nästföljande söndag, 9 april, blir därmed påskdagen 2023. Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 21 februari och Kristi himmelsfärdsdag den 18 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

Profilbild för Okänd

Sändes ”Grevinnan och betjänten” i svensk teve på nyårsafton 1990?

Kort svar: Ja. Grevinnan och betjänten sändes på nyårsafton 1990 i Kanal 1, men i en förkortad version.

Sedan 1970-talet har sketchen Grevinnan och betjänten varit en återkommande nyårstradition i svensk teve även om den har sänts vid olika tidpunkter under kvällen. Men från nyårsafton 1990 rapportera SvD att

sketchen Grevinnan och betjänten kunde inte sändas i sin helhet. Dock finns dansk TV som har sketchen ordentligt inplacerad i sin programtablå.

Det som hände nyårsafton 1990 var att sketchen skulle ha sänts i mellan 21.55 och 23.45 i programmet ”Nedräkningen” lett av bl.a. Annika Hagström och Jacob Dahlin på Kanal 1. Men p.g.a. en debatt mellan svenska politiker som drog ut på tiden var man tvungna att sända en förkortad version av sketchen.

Förutom nyårsafton 2004 då Grevinnan och betjänten helt utgick p.g.a. tsunamikatastrofen så är 1990 det enda året sedan 1970-talet då sketchen inte har sänts i sin helhet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-04

Källor:

SvD 1990-12-31

Nedräkningen på Kanal 1 i en kopia på Kungliga Biblioteket (tack till Fredrik af Trampe som letat fram och tittat på kopian)

Profilbild för Okänd

Vilken tid på nyårsafton sänds ”Grevinnan och betjänten”?

Kort svar: Sedan nyårsafton 2007 sänds ”Grevinnan och betjänten” kl. 19.45 på SVT1

Grevinnan och betjänten är en sketch som skrevs under början av förra seklet och 1963 spelades in för en tysk publik. På svensk teve visades sketchen första gången 8 februari 1969 i ett kvällsprogram som Beppe Wolgers ledde. Första gången som Grevinnan och betjänten visades under en storhelg var i programmet Julsäcken som var ett uppesittarprogram med Magnus och Brasse 23 december 1973. Tydligen gillade humorparet sketchen så mycket att de använde den på nyårsafton 1974 och 1975. Förutom 1976, 1990 (troligen) och 2004 har den sedan visats varje nyårsafton.

Ur tablån nyårsafton 1979

Här är tiderna som sketchen ”Grevinnan och betjänten” visats på svensk teve genom åren.

  • 1974: mellan 23.00 och 23.59 i ”Vindsröjning” på TV2
  • 1975: mellan 23.00 och 23.59 i ”Nyårsafton” på TV2
  • 1976: sändes på juldagen kl. 19.20 på TV2
  • 1977: kl. 20.40 på TV2
  • 1978: mellan 20.00 och 21.00 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1979: mellan 20.00 och 21.15 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1980: mellan 20.45 och 21.45 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1981: mellan 21.00 och 22.00 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1982: kl. 23.35 på ”Gott slut!” på TV2
  • 1983: kl. 23.40 på ”Gott slut!” på TV2
  • 1984: c.a. 23.25 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1985: kl. 23.30 på TV2
  • 1986: mellan 22.10 och 23.50 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1987: kl. 22.50 på Kanal 1
  • 1988: mellan kl. 20.00 och 21.30 i ”Zick Zack” på Kanal 1
  • 1989: mellan 21.05 och 22.00 i ”Gubbröra” på Kanal 1
  • 1990: mellan 21.55 och 23.45 i ”Nedräkningen” på Kanal 1 (dock i en förkortad version)
  • 1991: mellan 22.15 och 23.45 i ”Ringklocka ring” på Kanal 1
  • 1992: kl. 22.15 på Kanal 1
  • 1993: kl. 22.45 på Kanal 1
  • 1994: kl. 22.30 på Kanal 1
  • 1995: kl. 23.25 på Kanal 1
  • 1996: kl. 21.15 på SVT1
  • 1997: kl. 21.20 på SVT1
  • 1998: kl. 19.45 på SVT1
  • 1999: kl. 19.15 på SVT1
  • 2000: kl. 21.20 på SVT1
  • 2001: kl. 19.15 på SVT2
  • 2002: kl. 19.15 på SVT2
  • 2003: kl. 19.45 på SVT2
  • 2004: inställd
  • 2005: kl. 19.45 på SVT1
  • 2006: kl. 21.20 på SVT2
  • 2007-2022: kl. 19.45 på SVT1

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-31

Källor:

SvD 1976-12-24

SvD 1977-12-31

SvD 1978-12-31

SvD 1979-12-31

SvD 1980-12-31

SvD 1981-12-31

SvD 1982-12-31

SvD 1991-12-31

I övrigt är info hämtad från SMDB.

Profilbild för Okänd

Hur många år har Grevinnan och betjänten sänts på nyårsafton i Sverige?

Kort svar: Förutom 2004 så har Grevinnan och betjänten sänts varje nyårsafton sedan 1977, samt 1974 och 1975.

Sketchen Grevinnan och betjänten sändes på nyårsafton i svensk teve 1974 och 1975, men året därefter visades den redan på juldagen. År 1977 fick sketchen för första gången sin egen plats i tablån på nyårsafton, kl. 20.40 under rubriken ”Liten helgtradition”.

SvD 1982

Därefter förekommer Grevinnan och betjänten i så gott som samtliga nyårstablåer i SVT1. Men från nyårsafton 1990 rapporterar SvD att:

sketchen Grevinnan och betjänten kunde inte sändas i sin helhet. Dock finns dans TV som har sketchen ordentligt inplacerad i sin programtablå.

Förutom det märkliga året 1990 så är den enda nyårsafton som Grevinnan och betjänten inte har visats sedan 1977 år 2004, alltså bara några dagar efter Tsunamikatastrofen.:

Klassiska ”Grevinnan och betjänten” lyfts ur tablån till förmån för en förlängd nyhetssändning. Och redan klockan 23.25 inleds direktsändningen från Skansen där statsminister Göran Persson kommer att tala till folket.

Och precis som t.ex. Kalle Anka och hans vänner önskar God jul eller Nyårskonserten från Wien så finns det inget som tyder på att SVT kommer sluta sända programmet. Numera sänds programmet i SVT1 kl. 19.45 på nyårsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-29

Källor: ”Jag måste göra det på rätt sätt” aftonbladet.se 2004-12-31

Samtliga tevetablåer för nyårsafton i SvD 1970-2022

Profilbild för Okänd

När började man med julgranskulor i Sverige?

Kort svar: De första annonserna för julgranskulor i Sverige kom på 1860-talet.

En julgran i Sverige kläs oftast med elektrisk julgransbelysning och olika typer av julgranspynt. Ett av de populäraste pynten i svenska julgranar är julgranskulorna. Liksom själva julgranen så kan traditionen med julgranskulor härledas från Tyskland. Så här skriver Dick Harrison:

Traditionen kan spåras till 1840-talet och brukar starkt förknippas med den lilla tyska staden Lauscha i Thüringen, där Hans Greiner tillverkade dekorationer /../ som blev mycket beundrade. Utvecklingen ledde på kort tid (det traditionellt angivna årtalet är 1847) till att tyskarna började producera julgranskulor av glas. 

Till Sverige kommer julgranskulorna tämligen snart efter att de introducerades i Tyskland. Den äldsta tidningsannonsen för julgranskulor som jag har hittat är från Mariestads Weckoblad där C.J. Sundbertgs Enkas glashandel inför julen 1860 skriver att man säljer ”julgranskulor och stora dockhufvuden”. Två år senare finns det en annons i Bohusläns tidning om ”julgranskulor och prydnader för julgranar”.

Julgranskula

En intressant detalj att notera från KB:s tidningsdatabas är att samtliga annonser för julgranskulor fram till andra världskriget är från tidningar som har sitt säte i västra Sverige: t.ex Göteborgsposten, Borås Tidning, Kungsbackatidningen och Bohusläns tidning. De första annonserna i stockholmstidningarna DN och SvD dyker upp först under efterkrigstiden. Dock finns det andra belägg för att julgranskulor ändå såldes i ex. Stockholm även under slutet av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Källor:

”Historiebloggen – Julgranskulornas historia” svd.se 2012-12-23

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Mariestads Weckoblad 1860-12-19

Bohusläns tidning 1862-12-22

Profilbild för Okänd

När kom plastgranar till Sverige?

Kort svar: Julgranar i plast (plastgranar) kom till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet

Julgranar har funnits sedan åtminstone 1500-talet i Europa. Det äldsta belägget för en julgran inomhus i Sverige är från 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum. Brett genomslag fick julgranarna dock inte förrän i slutet av 1800-talet.

Plastgranar i test

Under efterkrigstiden börjar det komma notiser i svenska tidningar om ”plastgranar” eller ”julgranar i plast”. De flesta texter handlar om beskrivningar om hur man i andra länder, ex. USA , har plastgranar. Som Dagens Nyheters text från julen 1959:

De amerikanska julgranar som striden står om är inte någonting så alldagligt som vår hemmagjorda Picea excelsa eller dess botaniska motsvarighet på amerikansk botten. Nej, det ska vara plast i år.

Under början av 1960-talet kommer de första tidningsbeläggen för att även hushåll i Sverige kan tänka sig att ha plastgran. Aftonbladet intervjuade 1962 ett antal personer om plastgranar och Eino Niskanen, byggarbetare från Örebro sa:

En vanlig gran skräpar ned och det blir mycket städarbete. En plastgran, om den är vacker, tycker jag är en perfekt lösning på problemet.

Två år senare skriver Kar de Mumma i ett kåseri att det blir ”rätt många julgranar över i år” eftersom ”folk skaffar sig plastgranar”. År andra sidan står det i samma tidning nästa jul:

En plastgran? För att slippa barr. Nej det stora varuhuset kan inte stå till tjänst. /../ [Gran i plast] – det vill väl ingen ha.

Under det fortsatte 1960-talet och en bra bit in på 70-talet beskrivs plastgranen å ena som en kuriositet i Sverige och å andra sidan som något länder på sydligare breddgrader har anammat. Det är egentligen först under 1970-talets andra hälft som julgranen av plast får något större genomslag i Sverige. År 1979 beskrivs plastgranen i SvD som ”det gångna decenniets storjulklapp till alla, som vill ha en garanterat barrsäker konstruktion” och 1983 rapporteras det om prognoser att:

60.000 hushåll [väljer] i år en plastgran. Försäljningen av plastgran har gått spiktakt uppåt i snart fem år. Men svensken är en kräsen julfirare. Många tycker inte att plastgranen har den rätta granfärgen. Därför håller den äkta julgranen ändå sin starka ställning med 95 procent av granmarknaden.

Samma år (1983) berättar julgransförsäljaren Bengt Jürke för SvD att han ”märker ju att plastgranen kommer mer och mer”. Plastgranen har sedan ökat i popularitet under de senaste trettio åren. Enligt en undersökning 2011 var det närmare en tredjedel av de svarande som skulle ha plastgran hemma. En undersökning från 2018 gav ett snarlikt resultat (38 procent skulle ha plastgran).

Test av plastgranar i SvD 1989

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-28

Källor:

DN 1959-12-19

Aftonbladet 1962-12-17

SvD 1964-12-24

SvD 1965-12-05

SvD 1979-12-23

SvD 1983-11-27

SvD 1983-12-18

”Antalet plastgranar ökar och svenskarna kommer att spendera mer pengar än förra året” butikerna.org 2011-12-06

”Riktig gran regerar fortfarande” Svensk byggtidning 2018-12-13