Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 24 februari?

Kort svar: Mattias och Mats har namnsdag 24 februari.

De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.

En typ av namnsdagar kommer från Jesus apostlar. Apostladagarna var drygt tio till antal (eftersom Fillipos och Jakob var på samma dag) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. När Judas Iskariot, efter att ha förrått Jesus, hängde sig blev istället Mattias , genom lottens hjälp, upptagen i den inre kretsen av tolv lärjungar. 

Aposteln Mattias helgondag var, inom den katolska kyrkan, den 24 februari fram till 1969, då man flyttade dagen till 14 maj för att den inte skulle råka infalla under fastan.

När den kristna läran och därmed den kristna kalendern kom till Sverige i början av medeltiden fanns Mattiasdagen med. Redan i de äldsta kalendrarna, där helgondagar och apostladagar skrivits ner, är Mattias dag den 24 februari (förutom skottår då hans dag flyttades en dag framåt eftersom 24 februari dessa år var skottdag). Särskilt i södra Sverige har Mattiasdagen räknats som den första vårdagen.

Vid en förändring av namnsdagarna 1986 la man också till Mats och Matti den 24 februari. Mats fick fortsätta vara kvar, men Matti försvann redan 1983.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-24

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

Hur många semlor säljs i Sverige?

Kort svar: Enligt ”Sveriges bagare och konditorer” äts sex miljoner semlor bara på fettisdagen.

Fettisdagen är själva höjdpunkten för semmelsäsongen även om man sedan lång tid tillbakak kan köpa semlor både långt före och efter själva fastlagen. Varje år äts mängder av semlor i Sverige, både hembakade och sådana man köper på konditorier. Så här skriver SCB:

Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer sätter vi i oss omkring sex miljoner semlor bara på fettisdagen. De har även räknat ut att det varje år går åt 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde och 2,6 ton kardemumma till dessa bakverk.

Uppskattningar som andra källor gör över antalet semlor under hela semmelsäsongen rör sig mellan 40 och 50 miljoner stycken varje år.

Foto: Brånvall, Birgit

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-21

Källor:

”Tusentals bagare bakar miljontals semlor” scb.se 2022-02-28

”Så många semlor klämmer vi på fettisdagen” aftonbladet.se 2020-05-25

”Varför äter vi semlor på fettisdagen?” ica.se

Profilbild för Okänd

Vad är köttmåndag?

Kort svar: Köttmåndagen är ett alternativt namn för måndagen i fastlagen.

Fastlagen är de tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Den börjar med fastlagssöndagen (även kallad fläsksöndagen) och slutar med fettisdagen. Däremellan finns en måndag som också den har olika namn, t.ex. ”bullmåndag”. Ytterligare ett namn på måndagen är köttmåndagen. Så här definieras ”köttmåndagen” av SAOB:

måndagen i fastlagsveckan (då man ännu fick äta köttmat);

Ordet ”köttmåndag” har samma bakgrund som fläsksöndagen. Eftersom fastan innebar att man inte åt kött så fick man under fastlagen äta just mer kött och därmed fick måndagen namnet köttmåndagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-20

Litteratur:

”bullmåndag” SAOB

Profilbild för Okänd

Hur firade man fastlagen förr i tiden?

Kort svar: Fastlagen firades förr i tiden med att man åt ”vitmat” (ex. fisk fläsk och ägg) samt med utklädning och karneval.

Fastlagen är de tre dagar (fastlagssöndagen, bullmåndagen och fettisdagen) som infaller precis före den kristna påskfastan. Eftersom påskfastan varierar beroende på påskdagens datum så varierar också fastlagen. Det tidigaste som fastlagen kan infalla är 1-3 februari och som senast 7-9 mars.

[Under] den katolska fastlagen passade [man] på att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen kom under den tidiga medeltiden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen

Förutom att äta fläsk, ägg och vetebröd förekom festliga upptåg under fastlagsfirandet. Fastlagen kallas också ”karneval” vilket kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”. Runt om i världen är pampiga karnevaler fortfarande något som förknippas med fastlagen, t.ex. Mardi Gras-karnevalen i New Orleans.

Även i det katolska Sverige förekom det karnevaler av olika slag. Olaus Magnus skriver i Historia om de nordiska folken om hur svenskar på 1500-talet klädde ut sig och maskerade sig under fastlagen.

Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet.

Andra traditioner som man förknippade med fastlagsfirandet förr var upptåg i form av t.ex. ”slå katten ur tunnan”. Leken gick ut på att pojkar och unga män red mot en upphängd tunna som man skulle slå sönder. När tunnan föll i bitar av slagen ramlade katten som tvingats in i tunnan ut. En annan tradition beskrivs av Institutet för språk och folkminnen så här:

Man kunde även ”åka långt lin”. Då tog man skidor eller kälke och åkte utför backarna och att åka långt ansågs vara lyckosamt. Den som kom längst som skulle få det mest högväxande linet till skörden.

De traditioner som överlevde in i det urbaniserade och industrialiserade 1900-talet var fastlagsriset (som numera snarare blivit påskris) och fastlagsbullen (som numera under namnet semla säljs i flera månader fram till fettisdagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07

Litteratur:

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)

Profilbild för Okänd

När lanserades tacosemlan?

Kort svar: Det första belägget för tacosemla i tidningstext är från 2011, men första gången som tacosemlor lanserades bredare var 2015.

En ”traditionell semla” ska var en rund och söt bulle med mandelmassa i, vispgrädde under locket och florsocker pudrad ovanpå. Så har semlan sett ut sedan början av 1900-talet men under 2010-talet har det lanserats många nya varianter av den klassiska semlan. Nutellasemlan såg dagens ljus första gången 2012 och samma år som Mattias Ljungberg på Tössebageriet lanserades semmelwrapen (2015) lanserades ”tacosemlan”.

Redan 2011 skrev dock Eskilstuna-Kuriren om ett kompisgäng som hade kafferep och där en av deltagarna gärna gjorde ”tacosemla”:

Du tar en nybakt vetebulle och plattar till den. Sedan har du på grädde och mandelmassa och viker upp sidorna på den platta bullen, som en taco! 

Det ska dock dröja ytterligare fyra år innan tacosemlan får något större genomslag. År 2015 är det flera tidningar som skriver om nyheter ”tacosemlan”. Inte sällan är det i uppräkningar av andra ”konstiga semlor” som lanserats.

Varbergs Posten 11 feb. 2015

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Eskilstuna Kuriren 3 mars 201

Varbergs Posten 11 feb. 2015

Norrköpings Tidningar 27 jan. 2015

Profilbild för Okänd

Hur har semlan förändrats genom historien?

Kort svar: Semlan har förändrats radikalt från medeltidens enkla vetemjölsbullar. Under olika perioder har övriga ingredienser (sockret, mandelmassan, vispgrädden och florsockret) lagts till.

En semla är från början ett fastlagsbröd bakat på fint vetemjöl – därav namnet som kommer från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Brödet åts under fastlagen tillsammans med bl.a. fläsk och mjölkprodukter. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Fastlagsbrödet åts tillsammans med varm mjölk eller varmt smör och deras tyska föregångare var kors- eller kilformade. Därifrån kommer namnet ”hetvägg”. Ordet är en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.

Socker på 1700-talet

De tidigaste fastlagsbröden var ganska små och bakades på vetemjöl men utan socker eftersom det var dyrt. Men när tiderna på 1700-talet blev bättre så växte bullarna och ändrade form. Dessutom fanns socker nu till ett mer rimligt pris och blev en del av vetedegen i början av 1700-talet.

Att semlan blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen där tillgången på vete var större.

Mandelmassa på 1800-talet

Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare vid sekelskiftet 1800. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:

Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.

Ett exempel på hur mandelmassan började användas under 1800-talet är när Fredrika Bremer 1867 skriver följande:

att vi hvar tisdag till andra rätten vid middagen få hvar sin stor semla, fylld med mandelmassa och som ätes med varm mjölk, socker och kanel.

Att hon skriver ”hvar tisdag” beror på en äldre tradition att äta fastlagsbullar varje tisdag under fastan.

Vispad grädde på 1900-talet

Vispgrädden börjar introduceras i recepten under slutet av 1800-talet men då som ”hårt skummad grädde [som] blandas med inkråm och mandelmassa”. Vispgrädden var alltså inte något man la under locket. Istället blandade man ner den i semlan. Ett annat exempel är från SvD 1926:

Den skållade och rivna mandeln tillsättes och så mycket äggvita, något uppvispad, nedröres. /../ Istället för äggvita kan grädde användas. Massan fylles i semlorna, locken påläggas och bullarna uppvärms innan de serveras.

Året därefter, 1927, har grädden SvD:s recept en annan funktion:

Varje bulle fylls med en del av mandelmassan, en klick av grädden lägges ovanpå, locket läggs över och tryckes till så att grädden syns som en ring runt omkring densamma.

Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet, men det är under 1900-som vispgrädde blir vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå. 

Florsocker på 1930-talet

Det senaste tillskottet på den ”traditionella semlan” torde florsockret vara. Florsocker förekommer förvisso i Iduns kokbok redan 1911 men då som en ingrediens för att förlänga hållbarheten i mandelmassan.

I Prinsessornas kokbok från 1930-talet finns ett recept på semlor där det står att:

Semlorna siktas över med vanilj- eller florsocker och läggs upp på en servett.

Det äldsta belägget i SvD för florsocker som en garnering ovanpå locket är från 1938.

Florsocker omnämns också i kokboken Vardagsmat med helgdagssmak från 1939: ”För utseendets skull sikta lite florsocker över bullarna.” Även Stora kokboken från 1940 skriver i slutet av receptet: ”Lägg på locken och pudra till sist över litet florsocker”.

Nya varianter på 2000-talet

En variant av semlan som har funnits nästan lika länge som vispgrädden och florsockret är vaniljsemlan – alltså att man byter ut (eller kompletterar) fyllningen av mandelmassa mot vaniljkräm. Redan fettisdagen 1951 föreslog SvD under rubriken ”Dagens mat” att man efter fiskfilén med tyrolersås kunde är ”semlor fyllda med vaniljkräm”.

Dock skulle det dröja fram till 2010-talet innan det fullständigt exploderade med nya varianter av den klassiska semlan. Bland de första att lansera en helt ny variant av semlan var Mattias Ljungberg på Tössebageriet som 2015 lanserade semmalwrapen. Något tidigare (2012) kom dock nutellasemlan. Andra exempel på den här trenden är tacosemlan, prinsessemlan, och korvbrödssemlan.

Men trots alla dessa nya varianter av semlor så vet vi att det säljs miljontals traditionella semlor i Sverige varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-03

Källor

I:224 (Ett år hos Fredrika Bremer)

SvD 1926-02-20

SvD 1927-02-27

Iduns kokbok (1911)

Vardagsmat med helgdagssmak från 1939:

Stora kokboken från 1940

SvD 1951-02-06 

SvD 1951-02-20

Profilbild för Okänd

Vilket mjöl används när man bakar semlor?

Kort svar: Mjölet som används vid bakning av semlor är vetemjöl.

Semlan är en mandelmassefylld och vipsgräddebeklädd söt bulle som äts vid fettisdagen i Sverige. Andra namn som används för bakverket är hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle men numera är ”semla” det utan konkurrens vanligaste ordet.

Redan ordet semla avslöjar vilken som är den huvudsakliga ingrediensen i bakningen. Ordet ”semla” kommer nämligen från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Det fina vetemjölet var det som användes när man bakade fastlagsbullarna som skulle ätas under fastlagsfirandet. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Från de äldsta recepten på semlor, som är från 1700-talet, är det tydligt att bullarna ska bakas på just vetemjöl. Det fina mjölet är et tecken på att det är fest och man bryter den tråkiga vardagen när man äter semlorna. Semlan äts just under fastlagen eftersom det är en fest inför den stundande fastan.

Dock var hade de äldsta bullarna vare sig socker, mandelmassa, vispgrädde eller florsocker. Det var istället mjölet som gjorde dem till festmat. Nils-Arvid Bringéus menar att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var kornmjölet det som dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-01

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Svenska semlor — mer än bara en konungadräpare – Swedish Spoon

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Profilbild för Okänd

När börjar ramadan i Sverige 2023?

Kort svar: Den muslimska fastemånaden ramadan påbörjas torsdag 23 mars, nio dagar tidigare än året innan.

Ramadan är en av islams tolv månader. Det som gör ramadan till en särskilt viktig månad är att en av de fem pelarna inom islam innebär att man ska fasta under månaden ramadan.

Den muslimska kalendern skiljer sig från den gregorianska kalendern är att den senare utgår från att ett år är samma som jordens bana runt solen och är 365 dagar, medan den muslimska utgår från att en månad är samma som månens bana runt jorden och därmed är en månad 29/30 dagar och ett år 354 dagar. Detta gör att det skiljer cirka tio dagar mellan dem.

En faktor som ytterligare komplicerar bestämmandet av datum för ramadans start är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

I Saudiarabien är det Högsta Domstolen som beslutar när ramadan börjar och de bygger sitt beslut på när nymånen är synlig över landet. Många av världens muslimer följer detta beslut.

På Göteborgs moskés hemsidan skriver man att ramadan 2023 börjar torsdag 23 mars, även Sveriges Imamråd anger detta datum som starten för Ramadan i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-02-01)

Källor:

Göteborgs moské (2023-02-01)

Islamiska Förbundet pressmeddelande

Ramadan prayer times

Profilbild för Okänd

Är 2023 ett skottår?

Kort svar: Nej, 2023 är inte ett skottår.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Syftet med skottåren, som infaller vart fjärde år, är att synka almanackan med jordens rörelse runt solen. Ett varv för jorden runt solen är 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder (365,24215 dygn) och kollas för ett tropiskt år. Omloppstiden är alltså nästa sex timmar längre än almanackans år vilket gör att man vart fjärde år lägger in ett extra dygn för att ”komma ikapp”.

Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse. Det var Julius Ceasar som gav i uppdrag åt astronomen Sosigenes att räkna fram en ny och bättre kalender – kallad den julianska – och den började användas år 46 fvt. I den julianska kalenderna infördes en extra dag vart fjärde år, de år som var jämnt delbara med fyra (ex år 32 eller år 1064)

Tyvärr var Sosigenes inte tillräckligt exakt utan utgick från att ett astronomiskt år är 365,25 dagar när det i själva verket är 365,24215 dagar. Skillnaden är inte enorm men på ett sekel så växer felet med nästan ett helt dygn. Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.

År 2023 är

  • inte jämnt delbara med fyra
  • inte ett jämnt hundratal

och är således inte ett skottår.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2023-02-01)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vilka år sändes ”Kalle Anka på camping” under julafton?

Kort svar: Kalle Anka på camping sändes under julafton i Kanal 1 mellan 1967 och 1970.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svensk teve. Under de första sju åren var det samma kortfilmer som visades. År 1967 var första året som det gjordes några förändringar i programmet. Tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) fick stryka på foten. Orsaken beskriv i 1967 års teve-tablå:

Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.

Det framgår i texten att de nya filmerna från 1967 var Nalle Puh på honungsjakt, Pluto julgran samt Kalle Anka på campingsemester. Den senare av dessa heter ”Tea for Two Hundred” på engelska och släpptes 1948.

Kalle Anka och myror

På svenska har filmen bl.a. kallats ”Kalle Anka på camping”, ”Kalle Anka och myrorna”, ”Snyltgäster”, ”Kalle Anka campar” och ”Kalle Anka på utflykt”. Så här beskrivs handlingen:

Kalle är ute på en campingtur och ska precis börja äta en picknick. Allt förändras när han stöter på en myra som försöker bära med sig ett ägg till stacken. Han bestämmer sig för att retas med den lilla stackaren, vilket han snart får äta upp då myran upptäcker hans picknick och informerar resten av stacken om upptäckten. Snart överöses Kalle av en massa myror som försöker sno hans mat.

Filmen hade svensk premiär i november 1950 men visades alltså på julaftonsteve första gången 1967. Den visades sedan vid ytterligare två julaftnar innan den tillsammans med ”Nalle Puh och den stormiga dagen”, ”Kalle Anka jagar tjuvar”, ”Törnrosa” och ”Djungelboken” plockades bort inför julafton 1971.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-24

Källor:

Kalle Anka på camping (1948)

Expressen 1967-12-23