Kort svar: Mjölet som används vid bakning av semlor är vetemjöl.

Semlan är en mandelmassefylld och vipsgräddebeklädd söt bulle som äts vid fettisdagen i Sverige. Andra namn som används för bakverket är hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle men numera är ”semla” det utan konkurrens vanligaste ordet.

Redan ordet semla avslöjar vilken som är den huvudsakliga ingrediensen i bakningen. Ordet ”semla” kommer nämligen från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Det fina vetemjölet var det som användes när man bakade fastlagsbullarna som skulle ätas under fastlagsfirandet. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:

[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.

Från de äldsta recepten på semlor, som är från 1700-talet, är det tydligt att bullarna ska bakas på just vetemjöl. Det fina mjölet är et tecken på att det är fest och man bryter den tråkiga vardagen när man äter semlorna. Semlan äts just under fastlagen eftersom det är en fest inför den stundande fastan.

Dock var hade de äldsta bullarna vare sig socker, mandelmassa, vispgrädde eller florsocker. Det var istället mjölet som gjorde dem till festmat. Nils-Arvid Bringéus menar att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:

Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.

I norra Sverige var kornmjölet det som dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-01

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Svenska semlor — mer än bara en konungadräpare – Swedish Spoon

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020