Kort svar: Hallongrottans dag infaller alltid 17 mars.
Som så många andra bakverk (ex. kanelbullen, mandelkubb och kardemummabulle) har hallongrottan sin egen dag. Och som många andra dagar så är hallongrottans dag skapad av en privatperson, i det här fallet gymnasieläraren Magnus Lilja 2023:
Jag älskar ju hallongrottor och insåg att det inte fanns någon dag så jag bestämde, med hjälp av AI, att 17 mars skulle vara hallongrottans dag.
Ambitionen med hallongrottans dag är att äta hallongrottor denna dag. Hallongrottor ska, enligt Wikipedia (tyvärr inga källor) ha rötter i tidigt 1960-tal då Önos utlyste en tävling där deras egen hallonsylt skulle användas i kakan. Det finns inga tidningsbelägg för hallongrottor tidigare än så.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-14
Kort svar: Fyrtio martyrer var fram till 1901 det som stod i almanackan den 9 mars.
De ”fyrtio martyrerna” som har sin dag den 9 mars går tillbaka på en historia från 300-talet. Enligt legenden skull fyrtio soldater vid romerska härens tolfte legion ha lidit martyrdöden i Armenien omkring år 320. Där:
skulle de under svår vinterkyla ha måst nakna tillbringa natten på isen i en damm och därvid frusit ihjäl hellre än att förneka sin kristna tro.
När kristendomen introducerades Sverige och därmed den kristna kalendern så fick 9 mars heta just ”40 martyrer”. Genom alla helgdagsreformer så fick dagen vara kvar, ända till 1901då istället Torbjörn fick sin namnsdag 9 mars.
Almanacka 1881
Enligt folktron så skulle vädret på ”Fyrtio martyrers dag” bestämma hur följande fyrtio dagars väder skulle bli. Liknande idéer finns knutna till andra helgondagar i februari. Enligt Nordisk Familjebok ”anses [det] bero på iakttagelsen, att sent inträdande vinterväder plägar stå sig länge”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-09
Även punschrullens dag skapades av en privatperson på sociala medier. Den 7 mars 2013 skrev Peter Lindstedt på Facebook: ”Härmed utnämner jag den 7 mars till punschrullens dag”.
Skärmdump om punschrullens dag
Följande år hängde företaget Delicato på och därefter var det fler och fler butiker och konditorier som varje år annonserade om punschrullens dag kring 7 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Kort svar: Kalle Anka i djungeln eller Kalle Ankas fotografiska expedition sändes första gången på julafton 1971.
Clown of the Jungle (på svenska Kalle Anka i djungeln eller Kalle Anka som djungelfotograf eller Djungelns clown), är en animerad kortfilm som hade premiär i USA sommaren 1947. Till Sverige kom kortfilmen under våren 1948. Handlingen i filmen är att Kalle Anka ska fotografera fåglar i ett djungellandskap men misslyckas då han hamnar i konflikt med en våldsam Arauca.
Kalle Anka i djungeln fanns inte med när Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär i svensk teve på julafton 1960. Istället fick figuren Kalle Anka plats i kortfilmen Kalle Anka och nötkriget. När den togs bort 1967 ersattes den av bl.a. Kalle Anka på camping som sändes i fyra år till och med julafton 1970.
När Kalle Anka på camping i sin tur togs bort ersattes den av Kalle Anka i djungeln. Just 1971 var det en hel del nya filmer som lanserades, förutom Kalle Anka i djungeln kunde vi första gången se Aristocats, Piff och Puff i hönsgården, Jan Långben på gymnastik samt Tjuren Ferdinand.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Mandelkubb är ett bakverk som är belagt i Sverige sedan slutet av 1800-talet och beskrivs som ”ett vetebröd med smak av bittermandel”. Sedan 2013 har mandelkubbens dag uppmärksammats den 3 mars. De var Pernilla Pettersson Hjelm som i gruppen ”Mandelkubbens vänner” under hösten 2012 lanserade just 3 mars som mandelkubbens dag.
Skärmdump från Facebookgruppen Mandelkubbens vänner
Att man valde just 3 mars beror på att det är Christer Lindarws födelsedag. I en intervju med DN berättade Lindarw:
Jag är flitig besökare av Facebookgrupperna ”Rädda småkakorna” och ”Mandelkubbens vänner”. För övrigt är mandelkubb lite av en specialitet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Kort svar: Mattias och Mats har namnsdag 24 februari.
De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.
En typ av namnsdagar kommer från Jesus apostlar. Apostladagarna var drygt tio till antal (eftersom Fillipos och Jakob var på samma dag) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. När Judas Iskariot, efter att ha förrått Jesus, hängde sig blev istället Mattias , genom lottens hjälp, upptagen i den inre kretsen av tolv lärjungar.
Aposteln Mattias helgondag var, inom den katolska kyrkan, den 24 februari fram till 1969, då man flyttade dagen till 14 maj för att den inte skulle råka infalla under fastan.
När den kristna läran och därmed den kristna kalendern kom till Sverige i början av medeltiden fanns Mattiasdagen med. Redan i de äldsta kalendrarna, där helgondagar och apostladagar skrivits ner, är Mattias dag den 24 februari (förutom skottår då hans dag flyttades en dag framåt eftersom 24 februari dessa år var skottdag). Särskilt i södra Sverige har Mattiasdagen räknats som den första vårdagen.
Vid en förändring av namnsdagarna 1986 la man också till Mats och Matti den 24 februari. Mats fick fortsätta vara kvar, men Matti försvann redan 1983.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-24
Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Kort svar: Enligt ”Sveriges bagare och konditorer” äts sex miljoner semlor bara på fettisdagen.
Fettisdagen är själva höjdpunkten för semmelsäsongen även om man sedan lång tid tillbakak kan köpa semlor både långt före och efter själva fastlagen. Varje år äts mängder av semlor i Sverige, både hembakade och sådana man köper på konditorier. Så här skriver SCB:
Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer sätter vi i oss omkring sex miljoner semlor bara på fettisdagen. De har även räknat ut att det varje år går åt 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde och 2,6 ton kardemumma till dessa bakverk.
Uppskattningar som andra källor gör över antalet semlor under hela semmelsäsongen rör sig mellan 40 och 50 miljoner stycken varje år.
Kort svar: Köttmåndagen är ett alternativt namn för måndagen i fastlagen.
Fastlagen är de tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Den börjar med fastlagssöndagen (även kallad fläsksöndagen) och slutar med fettisdagen. Däremellan finns en måndag som också den har olika namn, t.ex. ”bullmåndag”. Ytterligare ett namn på måndagen är köttmåndagen. Så här definieras ”köttmåndagen” av SAOB:
måndagen i fastlagsveckan (då man ännu fick äta köttmat);
Ordet ”köttmåndag” har samma bakgrund som fläsksöndagen. Eftersom fastan innebar att man inte åt kött så fick man under fastlagen äta just mer kött och därmed fick måndagen namnet köttmåndagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-20
[Under] den katolska fastlagen passade [man] på att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.
Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen kom under den tidiga medeltiden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen
Förutom att äta fläsk, ägg och vetebröd förekom festliga upptåg under fastlagsfirandet. Fastlagen kallas också ”karneval” vilket kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”. Runt om i världen är pampiga karnevaler fortfarande något som förknippas med fastlagen, t.ex. Mardi Gras-karnevalen i New Orleans.
Även i det katolska Sverige förekom det karnevaler av olika slag. Olaus Magnus skriver i Historia om de nordiska folken om hur svenskar på 1500-talet klädde ut sig och maskerade sig under fastlagen.
Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet.
Andra traditioner som man förknippade med fastlagsfirandet förr var upptåg i form av t.ex. ”slå katten ur tunnan”. Leken gick ut på att pojkar och unga män red mot en upphängd tunna som man skulle slå sönder. När tunnan föll i bitar av slagen ramlade katten som tvingats in i tunnan ut. En annan tradition beskrivs av Institutet för språk och folkminnen så här:
Man kunde även ”åka långt lin”. Då tog man skidor eller kälke och åkte utför backarna och att åka långt ansågs vara lyckosamt. Den som kom längst som skulle få det mest högväxande linet till skörden.
De traditioner som överlevde in i det urbaniserade och industrialiserade 1900-talet var fastlagsriset (som numera snarare blivit påskris) och fastlagsbullen (som numera under namnet semla säljs i flera månader fram till fettisdagen).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07
Litteratur:
”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)
Redan 2011 skrev dock Eskilstuna-Kuriren om ett kompisgäng som hade kafferep och där en av deltagarna gärna gjorde ”tacosemla”:
Du tar en nybakt vetebulle och plattar till den. Sedan har du på grädde och mandelmassa och viker upp sidorna på den platta bullen, som en taco!
Det ska dock dröja ytterligare fyra år innan tacosemlan får något större genomslag. År 2015 är det flera tidningar som skriver om nyheter ”tacosemlan”. Inte sällan är det i uppräkningar av andra ”konstiga semlor” som lanserats.
Varbergs Posten 11 feb. 2015
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15
Högtider och traditioner 