Kort svar: Tranbrev är ett kort med tranor på som man ger bort på tranafton (24 mars).
Kring flera av årets högtider finns det traditioner knutna till brev och kort – julen har sina julkort, påsken sina påskbrev och till nyår fanns det tidigare nyårskort. Lokalt finns (eller fanns) det i Sverige en tradition med tranbrev knutna till jungfru Marie bebådelsedag eller trandagen som den kallats i de sydöstra delarna av Sverige.
Så här skriver Västergötlands museum om traditionen med tranbrev:
Den 24 mars, kvällen före jungfru Marie bebådelsedag, kallades förr på vissa platser för tranafton. /../ På vissa ställen skrevs tranbrev som skulle lämnas över till mottagaren i hemlighet, på andra ställen gick barnen runt och delade ut dem.
Kopplingen mellan tranor och jungfru Marie bebådelsedag är att tranorna i allmänhet återvänder till de nordliga breddgraderna ungefär i slutet av mars. Traditionen med tranbreven förekom även i Värmland och Dalsland.
Att måla tranbrev som man kastade in till vänner och bekanta har varit vanligt i Värmland och Dalsland och säkerligen har seden sitt ursprung i att man också målade påskbrev. De välbärgade barnen kunde få sötsaker och gåvor.
Traditionen med tranbrev är, som jag uppfattat det, på kraftig tillbakagång om ens existerande förutom i väldigt specifika sammanhang.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25
I vissa delar av Sverige kallas jungfru Marie bebådelsedag ”trandagen” och till den finns det vissa specifika traditioner knutna. Dels gäller det sydöstra delarna av landet med Öland, Blekinge samt delar av Småland och dels i viss utsträckning Västmanland, Värmland och Dalsland.
Kopplingen till tranan är att den kring 25 mars åter syns på himlen efter vintern och när den kommer så kommer också våren och ljuset. På Kalmar läns museum kunde man tidigare läsa:
Den 25 mars är mer känd i våra trakter som Tran(e)dagen. Det är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”
Runt Värmland och Dalsland brukade barnen på kvällen före vårfrudagen (tranafton) gå runt och dela ut tranbrev, men teckningar av tranor (”vårens budbärare”). Kalmarlexikon berättar vidare om traditioner knutna till tranafton och trandagen:
Kvällen före trandagen hänger barnen upp en strumpa vid sängen och på morgonen hoppas de finna godis i den, trangodis. Det heter att tranan landat under natten på resan norrut och lämnat godiset.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25
Kort svar: Övergången från normaltid till sommartid sker den sista söndagen i mars i och med att man kl. 02.00 flyttar fram klockan en timme till 03.00. År 2026 blir det söndagen 29 mars.
Sverige har haft normaltid sedan 1879 då hela landet fick samma tid. Orsaken till detta var främst behovet av en enhetlig tid när resande med järnväg ökade. Under några månader 1916 infördes sommartid på prov, men pga. kraftig kritik återkom sommartiden inte förrän 1980.
Vid båda tillfällena som sommartiden infördes var en bidragande orsak att spara energi, 1916 i samband med första världskriget och 1980 i samband med oljekrisen. Den första söndagen i april 1980, som var 6 april och påskdagen detta år, ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september, 28 september.
Redan följande år, 1981, flyttade man sommartidens införande en vecka till den sista söndagen i mars och sedan dess har sommartid i Sverige alltid börjar kl. 02.00 den sista söndagen i mars.
Annons för sommartid 1981
År 2001 utfärdades i EU i ett direktiv om sommartid som fastställer att alla medlemsländer är skyldiga att byta till sommartid sista söndagen i mars och sedan tillbaka till normaltid sista söndagen i oktober.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-24
Kort svar: Sommartid infördes i Sverige 15 maj 1916 genom ett beslut av regeringen den 12 maj.
Normaltid infördes i Sverige den 1 januari 1879, vilket gjorde att alla byar och städer i landet fick samma tid. En viktig orsak till införandet av normaltid var att järnvägsresandet hade ökat och att det därmed fanns ett behov av en standardiserad svensk tid som gällde för hela landet.
Under det pågående första världskriget beslutade Tyskland i april 1916 att man skulle flytta fram klockan en timme under sommaren för att på så sätt spara energi. Därefter följde bl.a. Österrike, Frankrike och Nederländerna med på tidsomställningståget. Sverige och Norge var till en början avvaktande. SvD skrev i april 1916:
I de skandinaviska länderna ställde man sig som bekant åtminstone i Sverige och Norge till att börja med mycket skeptisk gent emot de förmenta fördelarna af reformens genomförande detta naturligtvis närmast med tanke på de ljusa nordiska sommarnätterna.
Men den svenska regeringen skulle ändra sig och hastigt, så snabbt att de danska och norska kollegorna inte ens var med på tåget, så fattade man den 12 maj 1916 beslut om att tillfälligt införa sommartid. Så den 13 maj 1916 kunde man ändå läsa i svenska tidningar att:
Sommartid nu beslutad. Att gälla 15 maj-30 september. Kl. 11 på kvällen den 14 dennes flyttas klockan fram en timme.
Så på natten mellan den 14 och 15 maj så flyttade klockan fram en timme och det blev därmed ljusare på kvällarna under sommaren 1916. Övergången var försiggick ”utan större olägenheter” om man får tro samtida rapporter, även om visst besvär i kommunikationerna förekom.
Kort svar: När sommartid infördes permanent i Sverige 1980 var argumentet att spara energi i samband med oljekrisen
Normaltid infördes i Sverige den 1 januari 1879, vilket gjorde att alla byar och städer i landet fick samma tid. En viktig orsak till införandet av normaltid var att järnvägsresandet hade ökat och att det därmed fanns ett behov av en standardiserad svensk tid som gällde för hela landet.
Under några få månader 1916, när första världskriget rasade, införde Sverige tillsammans med en rad andra europiska länder sommartid. Mellan den 15 maj och 30 september 1916 flyttade man klockan en timme framåt. Bönderna i Sverige var dock mycket kritiska eftersom de påstod att övergången från sommar- till normaltid störde produktionen eftersom djuren blev stressade.
Klocka
En av orsakerna till att man ville flytta klockan 1916 var för att spara energi. Tanken var att svenskarna skulle förbruka mindre energi på de ljusare kvällar (vilket det blir vid sommartid eftersom klockan ställs fram). Samma argument fanns med när Sverige på nytt införde sommartid 1980. Då hade oljekrisen i samband med revolutionen i Iran 1979 tvingat fram krav på energibesparingar.
Rent praktiskt började processen med att Östtyskland under sent 1970-tal diskuterade att börja med sommartid. Förbundsdagen i Västtyskland godkände då en lag som gav regeringen fullmakt att införa sommartid. Regeringen sa dock att den inte skulle införa sommartid om inte Östtyskland också gjorde det. Man ville inte förstärka Tysklands delning och särskilda problem skulle uppstå för Västberlin. SvD skrev:
Att Europa gått över till sommartid beror på en kedjereaktion som utlöstes av att Östtyskland bestämde sig för att införa sommartid. När östtyskarna gick över måste västtyskarna göra likadant. Och västtyskarna drog med sig österrikare och danskar som drog med sig norrmännen osv.
Alltsedan sommartid infördes i Sverige har det varit debatt om dess existens. Argumenten mot tidsomställningen handlar dels om att det är krångligt men också om att det ska finnas hälsoargument emot att vrida om klockan två gånger per år. På EU-nivå har man försökt avskaffa tidsomställningen men ännu finns inget gemensamt beslut om detta.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-24
Kort svar: Hallongrottans dag infaller alltid 17 mars.
Som så många andra bakverk (ex. kanelbullen, mandelkubb och kardemummabulle) har hallongrottan sin egen dag. Och som många andra dagar så är hallongrottans dag skapad av en privatperson, i det här fallet gymnasieläraren Magnus Lilja 2023:
Jag älskar ju hallongrottor och insåg att det inte fanns någon dag så jag bestämde, med hjälp av AI, att 17 mars skulle vara hallongrottans dag.
Ambitionen med hallongrottans dag är att äta hallongrottor denna dag. Hallongrottor ska, enligt Wikipedia (tyvärr inga källor) ha rötter i tidigt 1960-tal då Önos utlyste en tävling där deras egen hallonsylt skulle användas i kakan. Det finns inga tidningsbelägg för hallongrottor tidigare än så.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-14
Kort svar: Fyrtio martyrer var fram till 1901 det som stod i almanackan den 9 mars.
De ”fyrtio martyrerna” som har sin dag den 9 mars går tillbaka på en historia från 300-talet. Enligt legenden skull fyrtio soldater vid romerska härens tolfte legion ha lidit martyrdöden i Armenien omkring år 320. Där:
skulle de under svår vinterkyla ha måst nakna tillbringa natten på isen i en damm och därvid frusit ihjäl hellre än att förneka sin kristna tro.
När kristendomen introducerades Sverige och därmed den kristna kalendern så fick 9 mars heta just ”40 martyrer”. Genom alla helgdagsreformer så fick dagen vara kvar, ända till 1901då istället Torbjörn fick sin namnsdag 9 mars.
Almanacka 1881
Enligt folktron så skulle vädret på ”Fyrtio martyrers dag” bestämma hur följande fyrtio dagars väder skulle bli. Liknande idéer finns knutna till andra helgondagar i februari. Enligt Nordisk Familjebok ”anses [det] bero på iakttagelsen, att sent inträdande vinterväder plägar stå sig länge”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-09
Även punschrullens dag skapades av en privatperson på sociala medier. Den 7 mars 2013 skrev Peter Lindstedt på Facebook: ”Härmed utnämner jag den 7 mars till punschrullens dag”.
Skärmdump om punschrullens dag
Följande år hängde företaget Delicato på och därefter var det fler och fler butiker och konditorier som varje år annonserade om punschrullens dag kring 7 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Kort svar: Kalle Anka i djungeln eller Kalle Ankas fotografiska expedition sändes första gången på julafton 1971.
Clown of the Jungle (på svenska Kalle Anka i djungeln eller Kalle Anka som djungelfotograf eller Djungelns clown), är en animerad kortfilm som hade premiär i USA sommaren 1947. Till Sverige kom kortfilmen under våren 1948. Handlingen i filmen är att Kalle Anka ska fotografera fåglar i ett djungellandskap men misslyckas då han hamnar i konflikt med en våldsam Arauca.
Kalle Anka i djungeln fanns inte med när Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär i svensk teve på julafton 1960. Istället fick figuren Kalle Anka plats i kortfilmen Kalle Anka och nötkriget. När den togs bort 1967 ersattes den av bl.a. Kalle Anka på camping som sändes i fyra år till och med julafton 1970.
När Kalle Anka på camping i sin tur togs bort ersattes den av Kalle Anka i djungeln. Just 1971 var det en hel del nya filmer som lanserades, förutom Kalle Anka i djungeln kunde vi första gången se Aristocats, Piff och Puff i hönsgården, Jan Långben på gymnastik samt Tjuren Ferdinand.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Mandelkubb är ett bakverk som är belagt i Sverige sedan slutet av 1800-talet och beskrivs som ”ett vetebröd med smak av bittermandel”. Sedan 2013 har mandelkubbens dag uppmärksammats den 3 mars. De var Pernilla Pettersson Hjelm som i gruppen ”Mandelkubbens vänner” under hösten 2012 lanserade just 3 mars som mandelkubbens dag.
Skärmdump från Facebookgruppen Mandelkubbens vänner
Att man valde just 3 mars beror på att det är Christer Lindarws födelsedag. I en intervju med DN berättade Lindarw:
Jag är flitig besökare av Facebookgrupperna ”Rädda småkakorna” och ”Mandelkubbens vänner”. För övrigt är mandelkubb lite av en specialitet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03