Profilbild för Okänd

Vad är grankrig?

Kort svar: Grankrig är en benämning på när olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden (oftast påskeld).

Påskeldar är en tradition som främst praktiserats i västra Sverige och som går tillbaka till 1600-talet. Numera är den mest frekvent förekommande ute på öarna i Göteborgs skärgård. I anslutning till påskeldarna förekommer det också ”grankrig”. Så här förklaras fenomenet i filmen Grankriget från 2016:

[Grankriget] startar på juldagen och avslutas på påskdagen, då de som lyckats samla ihop flest kasserade julgranar – och bygga högsta påskefyren – vinner. Reglerna är enkla men vägen dit kantad av stölder och gemena skurkstreck. Granarna göms i gatubrunnar och stuprör. Både brandförsvaret och polisen går för högtryck men prästen manar till lugn och försoning.

Påskeldarna är och var vanligast i västra Sverige, medan det i övriga delar snarast eldas vid Valborg. Därför finns det historiska exempel på grankrig även från ex. Falun och Malmberget men då i anslutning till valborgsmässoafton. Så här berättar en man från Malmberget:

Man stal och förstörde för varandra, det hörde liksom till spelet. Jag minns att de största pojkarna vaktade brasan även på nätterna. Allt var mycket spännande, och det var med stolthet man såg»sin» majbrasa brinna på Valborgsmässoafton.

Från Borås berättas om grankrigen under efterkrigstiden:

I min ungdom på 50- och 60-talen hade vi formliga grankrig mellan de olika stadsdelarna i Borås. Men då gällde det påskeldar, ty i min hemstad eldades det på påskafton inte på Valborg.

Det finns belägg tillbaka åtminstone till 1860-talet på förekomsten av grankrig, då i Göteborg. Numera är grankrig ett fenomen som så gott som uteslutande förekommer i skärgården utanför Göteborg

Till påskelden i Hestra samlades varje år in en stor mängd julgranar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

Grankriget (2016) sfdb.se

”Grankriget trappas upp i skärgården” svt.se 2023-04-06

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

Profilbild för Okänd

Vad är ”dymmelveckan”?

Kort svar: Dymmelveckan är en benämning på för veckan före påskhelgen.

Påskens förberedelsetid är lång och kan sägas börja redan vid fastlagen, sju veckor före påsken. Den sista veckan, som börjar med palmsöndagen och fortsätter med bl.a. dymmelonsdagen och skärtorsdagen, kan kallas lite olika saker. Vanligast är nog ”stilla veckan” men också ”påskveckan” förekommer, även om det sistnämnda snarare syftar på veckan efter påsk.

En mer ålderdomlig benämning på veckan är ”dymmelveckan”. Att kalla veckan för dymmelveckan går att belägga till svensk medeltid då den kallades ”dymbilvika”. Dymmel syftar på den träkläpp eller träplugg som man satte i kyrkklockan för att den inte skulle låta under just dymmelveckan.

Dymmelveckan 2023

Dymmelveckan är alltså den vecka som innehåller palmsöndagen, blåmåndagen, vita tisdagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredag och påskafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-03

Källa:

”dymmelveckan” Svensk Ordbok 2021

Profilbild för Okänd

När började man äta inlagd sill till påsk?

Kort svar: Sillen blir en del av påskmaten i slutet av 1920-talet och etablerar sig under åren därefter.

Till ”traditionell påskmat” räknas ägg och olika typer av fisk och senare har även t.ex. Janssons frestelse och påskmust tillkommit. Salt sill fanns med tidigt men dock inte den inlagda sillen.

Som en rätt på julbordet ska den inlagd sillen kommit via borgerligheten på 1800-talet, även om den blev allmänt uppmärksammad på de svenska julborden först under 1920-talet. Det är även då de första beläggen för olika typer av inlagd sill börjar dyka upp kring påsk. Ett menyförslag för påskafton 1926 i SvD har till lunch med:

Smör, bröd, ost, kryddsill med kokt potatis, njurstuvning i snäckor. Stuvad abborre i med kokt potatis. Savarin med aprikoser och grädde.

Även på påskdagens lunch fanns sill med 1926, då som ”inlagd sill”. Året därefter saknas sill helt i menyförslaget från SvD. Ett par år tidigare, 1923, saknas sillen när ”den rituella påskmaten” räknas upp i Dagens Nyheter. Då är det istället ägg, långfredagslax och påsklamm som finns med. Påsken 1928 är den tillbaka i förslaget till påskaftonssupé:

Smör, bröd, sill i oljesås, ansjovisgratin, god bräckkorv, skink- och njursauté, rädisor, ost, löskokta ägg. Kall kyckling med ärter, grönsallad och tomater i marinad samt varm sås.

Påskaftonssupé 1928

Under det fortsatta 1930-talet får sillen en mer given plats i påskmaten. Då blir påskmaten också tydligare ett smörgåsbord med många olika smårätter. Påsken 1938 är ”sill och ansjovis i ett par former” med i annonser inför påsk. Sedan fortsätter den inlagda sillen vara en central rätt på påskbordet under resten av seklet och in på 2000-talet räknas som sill som en av de viktiga rätterna när svenska folket får välja.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-31

Källor:

DN 1923-03-28

SvD 1926-03-27

SvD 1928-04-01

SvD 1938-04-13

Profilbild för Okänd

När är stilla veckan 2026?

Kort svar: Stilla veckan infaller veckan före påskdagen. År 2026 är stilla veckan 29 mars-4 april

Stilla veckan är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen. Veckan börjar med palmsöndagen, fortsätter med bl.a. skärtorsdagen och långfredagen för att avslutas med påskafton.

Uttrycket ”stilla veckan” är något som enligt ne.se går tillbaka till ”senare hälften av 1800-talet”. Men redan 1839 finns det belägg för ”stilla veckan” i tidningen Skånska Posten veckan och därefter finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Delar av Stilla veckan 2026

Eftersom stilla veckan är direkt knuten till påsken som i sin tur styrs av den ecklesiastiska fullmånen så kan stilla veckan som tidigast infalla mellan 15 mars och 21 mars och som senast mellan 18 april och 24 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterad 2026-01-01

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Profilbild för Okänd

När kom påsktuppen till Sverige?

Kort svar: Påsktuppen kom till Sverige kring sekelskiftet 1900, först på påskkorten och sedan som separata prydnader.

Påsken infaller alltid på våren då hönorna värper mycket ägg. Eftersom fastan som föregår påsken förbjöd ägg som mat kom påsken att bli en helg då man åt mycket ägg. Även tuppen har sin anknytning till påsken genom berättelsen om Jesus korsfästelse. Så här står det i Markusevangeliet:

I sam­ma ögon­blick gol tup­pen för and­ra gång­en. Då kom Petrus ihåg detta som Jesus ha­de sagt till ho­nom: ”In­nan tup­pen har galt två gång­er skall du tre gång­er ha förne­kat mig.” Och han brast i gråt.

De första beläggen för tuppar i anslutning till påsken är på påskkorten runt sekelskiftet 1900. Det äldsta påskkortet med en tupp som motiv som DigitaltMuseum har i sitt arkiv är från tidigt 1900-tal.

Så här skriver Kalmar läns museum:

Tuppen har ofta förekommit som motiv på påskkort som Jenny Nyström har gjort, men då med en humoristisk underton. Han är avbildad tillsammans med hela sin familj bestående av en eller flera hönor samt kycklingar.

Som en separat prydnadsdetalj dyker påsktuppen upp i tidningarna i slutet av 1920-talet tillsammans med påskkycklingar, påskägg och en del annat påskpynt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar i SVT 1969?

Kort svar: På julafton 1969 var det Anita Lindman och Lasse Holmqvist som delade på värdskapet i TV1.

Att vara julvärd är numera ett prestigefyllt uppdrag som varje år tilldelas en ny offentlig person i Sverige. Under 2000-talet har bl.a. Lasse Kronér, Babben Larsson och Tareq Taylor fungerat som julvärdar i SVT. Även under tevens barndom varierade det från år till vem som fick vara julvärd. Under de första åren var det oftast teve-hallåorna som fick vara julvärdar, men så småningom kom andra personer som Beppe Wolgers, Sven Lindberg och Arne Weise in i rutan.

På julafton 1969. då TV2 precis hade startat, var det Anita Lindman (senare mest känd för Televinken) och Lasse Holmqvist (känd bl.a. för Här är ditt liv) som fick vara julvärdar. Så här skrev Dagens Nyheter:

Julens programpresentatörer i TV 1 blir Anita Lindman och Lasse Holmqvist. Den 23 december fungerar Anita Lindman som programvärdinna från kl 12 till 16.30 och Lasse Holmqvist som program- värd från kl 20. På julafton blir Anita Lindman programpresentatör kl 10-18 och Lasse Holmqvist resten av kvällen. På juldagen blir det samma tider för de båda, och på annandag jul Anita Lindman kl 10-17.15, då Lasse Holmqvist avlöser henne.

Både Lasse Holmqvist och Anita Lindman fick beröm för sina insatser som julvärdar 1969 och de fick ”mycket personligt beröm” enligt en krönika i Dagens Nyheter.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Källor:

Dagens Nyheter 1969-11-18

Dagens Nyheter 1969-12-27

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd i SVT 1970?

Kort svar: På julafton 1970 var det Sven Lindberg och Gunilla Marcus som var julvärd i TV1.

Sedan början av 1960-talet har olika personer, däribland givetvis Arne Weise, varit julvärdar. Liksom numera var 1960- och 1970-talet årtionden då det byttes julvärdar varje år. Ett år kunde Beppe Wolgers vara värd och ett annat år Isa Quensel och Olle Norell.

På julafton 1970 var det skådespelaren Sven Lindberg och teve-profilen Gunilla Marcus som fick äran att agera julvärd i TV1. Så här skrev Dagens Nyheter:

TV 1:s julvärd i år är Sven Lindberg, komediräven som lät sig lockas över till TV och som där utvecklat en ovanlig mängd fantasi och nya sidor. Men julen är lång, och inte ens den garanterat charmige Lindberg kan rimligen bära hela julvärd- skapet ensam på sina späda axlar: därför har vid hans sida inkallats en dame vid namn Gunilla Marcus, i vanliga fall en av TV 1:s flitigaste producenter, men nu sätter hon sig alltså framför kamerorna en stund.

Sven Lindberg var programvärd på olika sätt under hela julhelgen, även under uppesittarkvällen den 23 december. Då var även Gunilla Marcus med i studion tillsammans med Lindberg

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-27

Källor

Dagens Nyheter 1970-12-23

SvD 1970-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka år visades ”Kalle Anka jagar tjuvar” på julafton?

Kort svar: ”Kalle Anka jagar tjuvar” (Corn Chips) visades som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar gud jul” på julafton 1969 och 1970.

Seriefiguren Kalle Anka har fått ge titel till julaftonsprogrammet som sänts varje julafton sedan 1960. Kalle Anka förekommer numera enbart som huvudroll i Kalle Ankas fotografiska expedition, som bifigur i Plutos julgran och i Musse på husvagnssemester samt tillsammans med en rad andra figurer under Benjamin Syrsas sång i slutet av programmet.

Sedan premiären på julafton 1960 har det visats flera filmer med Kalle Anka som inte är med längre. Under de första sju åren var t.ex. Kalle Anka och nötkriget ett stående inslag och Kalle Anka på camping visades mellan 1967 och 1970. Bitvis samtidigt visades även Kalle Anka jagar tjuvar. Kalle Anka jagar tjuvar (eller Corn Chips som den heter på engelska) är en kortfilm från 1951 med följande handling:

Kalle skottar sin plattgång när han upptäcker att Piff och Puff skottar sin gren. Han lurar dem att skotta gången åt honom, vilket gör dem arga. De smyger senare in i hans hus där de ser honom poppa popcorn, något som de aldrig sett tidigare. De älskar det och bestämmer sig för att norpa hela skålen med popcorn, vilket gör Kalle arg och en jakt inleds.

Första gången som Kalle Anka jagar tjuvar visades på julafton var 1969 då Dagens Nyheter benämner den som ”Piff och Puff som äter popcorn”. Sedan visas kortfilmen ytterligare ett år tillsammans med bl.a. Nalle Puh och den stormiga dagen innan det 1971 är dags för en rejäl omgörning av programmet

För 1971 försvinner inte bara Kalle Anka jagar tjuvar. Även Djungelboken, Törnrosa och nämnda Nalle Puh och den stormiga dagen tas bort och ersätts med Skandal i hönsgården, Tjuren Ferdinand, Kalle Anka i djungeln, Aristocats och Jan Långben gymnastiserar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-27

Källor:

”Kalle Anka jagar tjuvar” themoviedb.se

DN 1969-12-24

”Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar i SVT på julafton 1966?

Kort svar: Arne Weise ledde sändningen på julafton mellan kl. 14 och 17 och sedan var det Alicia Lundberg som var hallåa på kvällen.

Sedan början av 1960-talet har det varje julafton varit lite olika personer som varit teve-hallåa eller lett olika studioprogram i teve. Den som varit julvärd flest gånger är Arne Weise men fram till 1980 var han bara julvärd vid två tillfällen – 1964 och 1966. Det finns återkommande uppgifter om att Weise var julvärd kontinuerligt från 1972 till 2002, men det stämmer alltså inte.

På julafton 1966 började teves sändningar 14.00 med programmet Jul i studion som beskrevs så här:

I tre timmar, ända fram till kl. 17, bjuds barnen julunderhållning från TV-studion, där flickor och pojkar samlats kring granen för lek och dans. Programvärd är Arne Weise. Sändningen inleds med att sista luckan i Adventskalendern öppnas.

Under de tre timmarna sändes också Kalle Anka sista gången med sitt originalprogram. Året därefter hade Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget tagit bort.

Info i DN julafton 1966

När klockan slagit 17 på julafton 1967 var det färdigt för Arne Weise i rutan och istället tog programpresentatören Alicia Lundberg över. Hon återkom sedan på annadagskvällen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-26

Källor:

SvD 1966-12-24

DN 1966-12-24

Profilbild för Okänd

När ska man ta fram påskpyntet?

Kort svar: Det vanligaste är att man tar fram påskpyntet några dagar före påskafton, t.ex. på skärtorsdagen.

Påskens pynt är ofta mer sparsmakat är julpyntet trots att det finns både påskharar, påskris, bildägg och påskkycklingar. Dessutom brukar påskens pynt stå framme en betydligt kortare period än julpyntet. Hos många familjer tas påskpyntet bort redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut. Påskveckan är veckan efter påsk även om även veckan före påsk ofta också kallas så.

Påskpyntet tas ofta fram under de lediga dagarna före påskafton. Även om skärtorsdagen inte är en helgdag så har många halvdag och inleder en längre period av ledighet. Då passar man också på att ta fram påskpyntet även om det kristna påskfirandet inte börjar förrän Jesus uppståndelse på påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25