Profilbild för Okänd

När visades ”Tjuren Ferdinand” första gången på julafton i svensk teve?

Kort svar: Tjuren Ferdinand visades första gången på julafton 1971.

Kortfilmen om tjuren Ferdinand hade premiär 1938 och har bl.a. vunnit en Oscar för bästa kortfilm. Historien om den stillsamma tjuren och hans korkek är en av de återkommande kortfilmer som visas varje julafton vid 15 på SVT1.

Första gången som teve hade med just Tjuren Ferdinand på julafton i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul var på julafton 1971. På sjuttiotalet gjorde man ofta förändringar i programmet och till julen 1971 hade man valt att lyfta bort Kalle Anka på camping, Kalle Anka jagar tjuvar, Törnrosa, Djungelboken och Nalle Puh. Som ersättning för dessa tillkom istället:

Därefter har Tjuren Ferdinand varit med varje år, förutom 1982. Just 1982 hade teve-ledningen bestämt att Tjuren Ferdinand skulle utgå, men protesterna blev så stora att man valde att sända kortfilmen efter ordinarie program.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-25

Källa:

Expressen 1971-12-05

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd i teve 1973?

Kort svar: På julafton 1973 var det Anders Erik Malm som var programvärd i TV 1.

Konceptet med julvärdar i teve på julafton växte successivt fram under 1960-talet. De flesta år var det ordinarie programvärdar som fick vara julvärdar och vissa år var det speciellt utsedda personer, ex. skådespelare, som stod för värdskapet. Den som varit julvärd flest gånger är Arne Weise.

På julafton 1973 började Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul kl. 15.00 och det var också då som Anders Erik Malm började den dagens arbete. Så här stod det i tevetablån:

Anders Erik Malm är julaftonsvärd i TV 1. Och allra först kan han presentera det traditionella julprogrammet med Kalle Anka och hans vänner.

Anders Erik Malm hade under hösten 1973 bl.a. varit en av programvärdarna för Sveriges magasin tillsammans med Gunnar Arvidsson.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-24

Källor:

Göteborgsposten 1973-12-24

Mariestadstidningen 1973-12-24

Profilbild för Okänd

När fick Johanna sin namnsdag 21 juli?

Kort svar: Från och med 1755 har Johanna sin namnsdag 21 juli i den svenska almanackan.

Namnsdagarna i kristna kalendrar har sitt ursprung i helgondagarna som firades i Sverige fram till reformationen. Flera av helgondagarna från medeltiden finns fortfarande kvar i den svenska kalendern, medan andra namn tillkommit.

Ett namn som inte går tillbaka på ett helgon är ”Johanna”. Hon har namnsdag 21 juli, alltså mitt i fruntimmersveckan. Johanna lades till som namnsdag den 21 juli år 1755. Innan dess var 21 juli vigd åt helgonet Praxedis, som var en kvinna som under det andra århundradet tog hand om kristna martyers kroppar.

Svensk kalender 1877

Namnet Johanna har en lång historia i Sverige, där det har funnits i bruk ända sedan 1300-talet. Under 1800-talet var namnet särskilt populärt i bondesamhället. Intressant nog hade det en ny våg av popularitet under 1980- och 1990-talet och blev då det fjärde vanligaste namnet bland nyfödda flickor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-21

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

Är måndagen före nationaldagen (5 juni) ledig dag 2023?

Kort svar: Om du är ledig måndag 5 juni 2023 beror på ditt kollektivavtal. Det är inte automatiskt en ledig dag.

När annandag pingst 2005 avskaffades som röd dag till förmån för Sveriges nationaldag (6 juni) blev det utslaget på en flerårsperiod färre röda dagar eftersom annandag pingst alltid infaller en måndag medan nationaldagen kan vara på vilken veckodag som helst.

När nationaldagen infaller på en torsdag (som 2019) eller när den infaller på en tisdag (som 2023) så blir det en klämdag i anslutning till nationaldagen. Klämdagar är inte automatiskt röda dagar, men det finns reglerat i vissa kollektivavtal om ledighet i anslutning till nationaldagen. T.ex. finns det med i Måleriavtalet:

Den 6 juni infaller på en tisdag 2023. Det ger möjlighet för målare att vara ledig med helglön både måndagen och tisdagen, sommaren kan inledas med en skön långhelg

Så målare som jobbar på ett företag med kollektivavtal är alltså lediga med lön måndag 5 juni, liksom alla andra som har det inskrivet i sitt kollektivavtal.

Källor:

”Helglön målare: Ledighet och röda dagar 2023” Målarnas facktidning

Profilbild för Okänd

Är Systembolaget öppet på pingstafton?

Kort svar: Ja, Systembolaget har ordinarie lördagsöppettider på pingstafton.

Systembolaget har funnits i sin nuvarande form i Sverige sedan oktober 1955. Ett syfte med Systembolaget är att begränsa tillgången på alkohol för svenska konsumenter och ett led i detta är att ha begränsade öppettider.

När Systembolaget bildades efter motboken avskaffats 1955 var butikerna öppna på lördagar – det var inget konstigt eftersom lördagar då inte var en ledig dag som det är numera. Man begränsade öppettiderna på lördagar något redan 1956 och stängde kl 14 istället för 15. Under 1960-talet kom krav på lördagsstängt men kravet tillstyrktes aldrig. Det var först från och med sommaren 1982 tvingades alla Systembolagets butiker ha stängt på lördagar.

Med EU-medlemskap och övriga liberaliseringar på 90-talet kom krav på lördagsöppet igen. Så i februari 2000 testade man lördagsöppet på 172 bolag i landet. Det blev lyckat och sedan 2001 har Systembolaget haft öppet på lördagar. Dock har man fortfarande stängt på röda dagar, som t.ex. Kristi himmelsfärdsdagen

Eftersom pingstafton alltid infaller på en lördag är det inte en röd dag och kan inte heller (till skillnad från julafton, nyårsafton och midsommarafton) likställas med en röd dag. Därmed har Systembolaget ordinarie lördagsöppettider på pingsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-27

Källa: Systembolagets öppettider under storhelger 2023

Profilbild för Okänd

Vad är en ”pingstbrud”?

Kort svar: Pingstbruden var förr den till brud utklädda huvudpersonen i det upptåg där ungdomar kring pingst uppträdde för att inbringa mat, dryck och pengar.

Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar. Anknytningen till påsk gör att det tidigaste som pingstdagen kan infalla är 10 maj och det senaste är 13 juni.

I folklig tradition har det till pingsthelgen knutits en tradition som kallats för pingstbrud. Så här beskrivs ”pingstbruden” av Nationalencyklopedin:

huvudperson i ett vanligt ungdomsupptåg (i stort sett begränsat till Götaland) som innebar att man till pingst pyntade en flicka till brud, vilken (ev. i sällskap med en på motsvarande sätt utklädd brudgum) visades upp i byns gårdar under sång och musik, i förväntan att skådespelet skulle inbringa pengar eller matvaror till en fest.

Just att klä ut sig kring högtider för att på olika sätt inbringa mat och dryck förekom även på många andra dagar på året, t.ex. trettonhelgen, lucia, fettisdagen och valborg.

Pingstbrud

Pingstbrudens kläder handlade om att likna modet i de finare kretsarna. Huvudpersonen som klädde sig som brud blev dock ofta förlöjligad och förlorade sin status. Därför började man betala en fattig eller mindre noggrann person för att spela rollen. Från mitten av 1800-talet blev det allt vanligare att barn lekte bröllop och hade roligt med att låtsas vara brudpar.

En pingstbrud kan också vara en benämning på en brud på ett bröllop hållet under pingsten. Pingsthelgen har historiskt varit en mycket populär bröllopshelg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-24

Källor:

”pingstbrud” ne.se (2023-05-24)

”pingstbrud” saob.se (2023-05-24)

Profilbild för Okänd

Är valdagen för Europaparlamentsvalet flaggdag i Sverige?

Kort svar: Ja, från och med valet 9 juni 2024 är dagen för val till Europaparlamentet flaggdag i Sverige.

Nationella och av regeringen beslutade flaggdagar har förekommit i Sverige sedan 1982. Bland de 17 flaggdagar som infördes kan nämnas nyårsdagen, första maj, Gustav II Adolfs dödsdag och konungens födelsedag.

Efter förordningen 1982 har det skett få förändringar gällande svenska flaggdagar. Vid två tillfällen, 17 december 2018 och 15 september 2023, infördes tillfällig flaggdagar för att minnas historiska händelser. Till 29 maj 2018 beslutades att veterandagen skulle bli allmän flaggdag.

Svenska flaggan

Den senaste förändringen av förordningen om flaggdagar gjordes av den borgerliga regeringen våren 2023. Då beslutade man att ”dag för Sveriges val till Europaparlamentet” ska vara flaggdag framgent. Eftersom val till Europaparlamentet hålls vart femte år på olika datum står det inget specifikt datum i förordningen. Första gången som den nya skrivningen i förordningen blir aktuell är Europaparlamentsvalet 9 juni 2024.

Europadagen 9 maj är dock inte flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-05-09

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Profilbild för Okänd

Vem har skrivit texten till ”Vintern rasat ut bland våra fjällar”?

Kort svar: Herman Sätherberg skrev texten till ”Vinter rasat ut” 1838 och sedan tonsattes den för manskör av Otto Lindblad.

En av de populäraste sångerna för olika manskörer att sjunga vid elden på valborgsmässoafton är ”Längtan till landet” som inleds med textraderna:

Vintern rasat ut bland våra fjällar,
drivans blommor smälta ned och dö.

Sången är från början en dikt som Herman Sätherberg skrev till boken Jägarens vila – Poetiska bilder från skogen, fältet och sjö som publicerades 1838. Dikten heter ”Längtan till landet” och är sex verser lång. När den idag sjungs är det oftast bara de två första verserna som används.

Utdrag ur Jägarens vila

Körledaren Otto Lindblad tonsatte sedan dikten för manskör något år efter att den publicerats.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-28

Källor:

”Längtan till landet (”Vintern rasat ut bland våra fjällar”)” 2023-04-28

Jägarens hvila. Poetiska bilder från skogen, fältet och sjön. (1838) runeberg.org

Profilbild för Okänd

När Eid al-Fitr i Sverige 2023?

Kort svar: Eid al-Fitr börjar den 21 april 2023 i Sverige

Den muslimska fastemånaden Ramadan och den efterföljande festen Eid al-Fitr styrs av månens faser. Den muslimska kalendern är en månkalender. Ett år i den muslimska kalendern är också tolv månader, men där är varje månad reglerad just av månens varv runt jorden. En månad blir således 29 eller 30 dagar och ett år blir 353 , 354 eller 355 dagar.

För de allra flesta muslimer är det också den faktiska månen (och inte som med den kristna påsken, en kalendarisk måne) som avgör när en månad övergår i en annan. Ramadan 2023 började torsdag 23 mars, nio dagar tidigare än året innan eftersom det var då nymånen blev synlig.

Aljazeera rapporterade i slutet av april att:

A new moon was sighted on Thursday evening after Maghrib prayers in Saudi Arabia, meaning that Eid celebrations there will begin on Friday, April 21.

Så den sista dagen som de flesta muslimer fastar är torsdag 20 april och sedan börjar festen Eid al-Fitr nästföljande fredag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-04-21)

Källor:

When is Eid al-Fitr 2023? aljazeera.com 2023-04-18

Profilbild för Okänd

Hur länge har det förekommit grankrig?

Kort svar: Grankrig inför vårens eldar har förekommit åtminstone sedan 1860-talet.

Grankrig handlar om att olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden under våren. Numera förekommer grankrigen i princip uteslutande i Öckerö Kommun men historiskt har de förekommit i hela landet. Då har det gällt påskeldar i västra Sverige och valborgsmässoeldar i övriga landet.

Krig mellan stadsdelar om att bygga den största elden går tillbaka åtminstone till 1860-talet även om ordet ”grankrig” inte nämns specifikt. Det äldsta belägget jag funnit är från påsken 1865. Då skriver GHT:

På det branta berget mellan Haga och Anneberg har en hop pojkar från vestra och östra Haga sedan någon tid samlat åtskilliga materialier till de tillämnade påskeldarne. En annan pojkhop från Masthugget, hvilken samtidigt ströfvat ikring på bergen vesterut, eller i närheten af Djupedalen, förmodligen för att der för sin del samla bränsle till påskeldar, har häromdagen plötsligen tågat ned tvärsöfver det öppna fältet, som skiljer deras berg från det förstnämnda, derefter bestigit detta och så vare sig af afund eller andra orsaker med hugg och slags anfallit Hagapojkarne. Knytnäfvekampen har snart urartat till ett det vildaste slagsmål, hvarander äfven större karlar blandat sig i leken

Vad det verkar så ökar frekvensen av grankrig under efterkrigstiden, då finns det frekventa exempel från ex. Borås och Göteborg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

GHT 1865-04-01