Profilbild för Okänd

Vad är ”morsmässa”?

Kort svar: Morsmässa var den folkliga benämningen på jungfru Marie födelsedag 8 september.

Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Inom kristen tradition räknas närmare trettio av årets dagar som Mariadagar, även om de firats i olika grad i olika tider och länder.

En Mariadag som var helgdag i Sverige fram till 1571 och fanns med i almanackan till 1901 är jungfru Marie födelsedag den 8 september. Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesos år 431 växte en stark Mariakult fram där.

Till Sverige kom dagen med kristendomen i början av medeltiden. Dock avskaffades den tillsammans med bl.a. alla helgondagar vid reformationen 1571. Den fick dock fortsätta vara kvar i almanackan, men från 1620 fick den heta det mer folkliga ”morsmässa” eller ”mårmesses” som det skrevs på 1600-talet.

Til morsmässan fanns det olika minnesregler kopplat, bl.a. skulle ”vete sås vid morsmässetid intill korsmässan” och bi och bockar skulle slaktas. Dessutom sas det på sina håll att en kortare värmeperiod väntade, likt brittsommaren vid Birgittadagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-06

Litteratur:

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

Varför har Birgitta namnsdag 7 oktober?

Kort svar: Birgitta har namnsdag 7 oktober eftersom det var på detta datum som Birgitta Birgersdotter helgonförklarades.

Så gott som alla årets dagar har namnsdagar i den svenska almanackan. Många av namnsdagarna går tillbaka på helgonkalendern som kom till Sverige med kristendomen under medeltiden. Ett svenskt helgon som lades till i almanackan under medeltiden var heliga Birgitta.

Heliga Birgitta

Birgitta Birgersdotter dog 1373 och helgonförklarades knappt två decennier senare. Det var påve Bonifatius IX som den 7 oktober 1391 efter propåer från svenska präster gav Birgitta helgonstatus. Och sedan dess har namnet Birgitta funnits i den svenska almanackan på detta datum.

Till Birgittadagen har det under senare tid knutits en tradition att det ska infalla några dagar av varmare väder i början av oktober – det är detta som kallas brittsommar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-06

Litteratur

”Birgitta Birgersdotter” Svenskt biografiskt lexikon

Profilbild för Okänd

När började man importera frysta kräftor till Sverige?

Kort svar: Frysta kräftor från t.ex. Turkiet började importeras och saluföras i Sverige i slutet av 1960-talet.

Kräftor har ätits i anslutning till augusti månads början sedan slutet av 1800-talet i Sverige. Att det är just i augusti månad som kräftpremiären är och kräftskivorna genomförs beror på äldre tiders regleringar av kräftfisket.

Kräftpest i svenska fiskevatten gjorde att import av kräftor från främst Finland men också Estland och Litauen började redan under tidigt 1900-tal. Trots att det rörde sig om importerade kräftor berördes även dessa av svenska förbud och fick inte saluföras förrän tidigast 8 augusti.

Under slutet av 1960-talet började butiker i Sverige att importera frysta kräftor från bl.a. Turkiet. Redan 1963 skedde en mindre provimport av just turkiska kräftor men det är 1969 som det börjas säljas frysta turkiska kräftor i svenska butiker.

Annons för frysta kräftor

Det finns de som menar att importerade frysta kräftor är det som gör att kräftskivorna ökar i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-08-04

Källor:

Dagens Nyheter 1927-06-18

Dagens Nyheter 1933-08-01

SvD 1963-08-08

Profilbild för Okänd

När var kräftpremiären förr i tiden?

Kort svar: Under större delen av 1900-talet var det inte tillåtet att fiska kräftor förrän i början av augusti och således lades kräftpremiären då.

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden. Till en början var dock kräftorna huvudsakligen överklassmat och först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen att äta kräftor ner i de breda folklagren och runt 1920-talet hade begreppet kräftskiva etablerat sig ordentligt.

Röda kräftor

Att ätandet av kräftorna och inmundigandet av starka drycker som öl och brännvin kommit att förknippas med månaden augusti beror på lagstiftning. Ökad konsumtion av kräftor ledde till strikta regler för kräftfiske. Den 24 februari 1878 beslutade Kammarkollegiet om regler för fiske i Hjälmaren och nionde paragrafen löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Förbudet som först gällde vissa sjöar i Närke utvidgades genom beslut i oktober 1900 till att gälla allt kräftfiske från ”1 maj till 31 juli”. Därefter förlängdes tiden till att gälla till 7 augusti kl. 18.00. Aftonbladet lät 1945 meddela:

För att förhindra onödigt tidigt kräftfiske har man ändrat fiskeristadgan så att kräftor inte får saluhållas eller utbjudas, säljas, köpas eller forslas från en ort till en annan under tiden från kl. 18 den 7 augusti till kl. 24 på natten till den 8 augusti. Ingen idé att sitta och vänta på restaurangen alltså.

Orsaken till skärpning av stadgan var att vissa restauranger erbjöd kräftor tidigare än vad kräftpremiären egentligen tillät genom att nyttja olika kryphål i formuleringar, t.ex. att fiske i ”enskilda vatten” var tillåtet. Men under stora delar av 1900-talet var kräftfiske enbart tillåtet från och med 7 augusti på kvällen.

Eftersom kräftfisket kunde börja på kvällen den 7 augusti knöts det en hel del traditioner till just detta datum. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln “Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.

– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon.
– Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut.
/../
»Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.

I slutet av 1970-talet ändrades datum för kräftfiskepremiären två gånger. År 1976 beslutades att kräftfiskepremiären skulle ske på fredagen om 7 augusti är en lördag. Några år senare ändrade man istället till andra onsdagen i augusti vilket innebar att det kunde variera mellan 7 och 14 augusti. Datumen flyttades sedan tillbaka till första onsdagen i augusti 1991 för att sedan helt avskaffas tre år senare. Dagens Nyheter skrev i augusti 1993:

Ikväll äger den sista svenska kräftpremiären rum. Enligt den nya förordningen får man fiska kräftor året runt från januari nästa år [1994, min anm.]

I samma artikel berättar man också att Almanacksförlaget skulle stryka ordet ”kräftpremiär” från och med 1994 års utgåva och att det ”förstås [kan] bli bråk om vilken dag i augusti man ska välja” för sin kräftpremiär.

Dagens Nyheter 1994-08-06

På grund av ändrade regler och möjligheten att importera kräftor finns det alltså egentligen inget fast datum för kräftpremiären längre. Dessutom har olika sjöar i olika svenska kommuner olika regler för när och hur man får fiska kräftor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-08-04

Källor:

Nerike 1878-03-21

Falköpingsposten 1900-11-23

Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 1931-06-03

Arbetet 1932-08-06

Aftonbladet 1945-07-09

SvD 1976-08-06

Dagens Nyheter 1976-07-28

SvD 1980-07-17

SvD 1991-06-07

Dagens Nyheter 1994-08-04

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1977?

Kort svar: På julafton 1977 var det prästen Ingemar Glemme som var programvärd.

Att ha julvärdar i teve på julafton växte successivt fram under 1960-talet. De flesta år var det ordinarie programvärdar som fick vara julvärdar och vissa år var det speciellt utsedda personer, ex. skådespelare, som stod för värdskapet.

En person som varit julvärd inte mindre än tre gånger är Ingemar Glemme. Det är inte alls lika många gånger som Arne Weise men ändå noterbart. Glemme var präst och TV-producent och han var julvärd första gången 1974 och sedan igen 1976.

Ingemar Glemme

Sista gången som Ingemar Glemme fick vara julvärd var på julafton 1977. I Arbetet någon vecka innan julhelgen kan man läsa att ”Ingemar Glemme blir julaftonens programvärd i TV 1”. Även i tevetablåer för julafton nämns Glemme som värd på julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Arbetet 1977-12-16

Arbetet 1977-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka år visades Törnrosa i Kalle Ankas jul på julafton?

Kort svar: Törnrosa var en del av ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” på julafton 1969 och 1970.

Efter att ha visat samma kortfilmer de första sju åren började man 1967 göra visa förändringar i Kalle Anka och hans vänner önskar god jul när man tog bort bl.a. Kalle Anka och nötkriget. Under flera års tid gjordes därefter förändringar i princip varje år med kortfilmer som lades till och andra som togs bort.

Till julafton 1969 var det dags för en ny tradition – att visa en scen från årets Disneyfilm som hade biopremiär. Första gången man gjorde detta var det Djungelboken och då visade man scenen med kung Louie i sitt aptempel. Samma år som Djungelboken visades första gången på julafton hade också en tio år gammal Disneyfilm premiär – Törnrosa.

Törnrosa

Törnrosa visades på julafton 1969 efter Lady och Lufsen och före Snövit och de sju dvärgarna. Samma år fick svenska teve-tittare också på nytt stifta bekantskap med Piff och Puff i Kalle Anka jagar tjuvar.

Även följande års julafton visades Törnrosa eftersom man då inte gjorde några ändringar i programmet. Det gjorde man dock till julafton 1971 då inte mindre än fem filmer ströks (dels Törnrosa men också Kalle Anka på camping, Djungelboken, Kalle Anka jagar tjuvar samt en film med Nalle Puh) och fem nya (Tjuren Ferdinand, Aristocats, Skandal i hönsgården, Jan Långben gymnastiserar och Kalle Anka i djungeln) lades till.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Expressen 1969-12-23

GHT 1970-12-24

GT 1971-12-23

Profilbild för Okänd

Varför visades Askungen inte på julafton 1978?

Kort svar: Askungen plockades bort ur Kalle Ankas julafton 1978 p.g.a. tidsbrist. Programmet var nämligen bara 55 minuter på julafton 1978.

Scenerna ur Askungen är ett av de inslag som var med allra första gången som Kalle Anka och hans vänner önskar God jul visades på julafton i svensk teve 1960. Långfilmen hade haft svensk biopremiär drygt tio år tidigare – några dagar före julafton 1950.

När det under slutet av 1960-talet gjordes en rad förändringar av programmet togs scenen ur Askungen bort. Julen 1969 visades istället klipp från Djungelboken och Törnrosa. Sedan var Askungen borta fram till julafton 1976 då hon och hennes möss kom tillbaka för att tillsammans med Peter Pan ersätta Aristocats och Jan Långben gymnastiserar.

Scen ur Askungen

Därefter har Askungen varit ett återkommande inslag förutom julen 1978 då scenen saknades. Orsaken var att man skulle visa det årets biofilm från Disney – Bernard och Bianca och enligt dåvarande chefen för TV1:s barnredaktion var de ”tvungna att plocka ut ett inslag eftersom vi bara har 55 minuter på oss”. Och mycket riktigt så är programmet 1978 tablålagt mellan 15.00 och 15.55.

Men året dessförinnan (1977) då programmet var identiskt (förutom Askungen och Bernard och Bianca då) så var det tablålagt mellan 15.00 och 15.50. Det var alltså fem minuter kortare. Det kan ju förvisso vara så att scenen från Bernard och Bianca var avsevärt mycket längre än den från Askungen.

Men 1979 var Askungen tillbaka och har så varit sedan dess. Dessutom var Askungen med i den Disney-special som TV3 visade under 1990-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Aftonbladet 1978-12-21

Profilbild för Okänd

Vilket år visades ”Den fula ankungen” i Kalle Ankas julafton?

Kort svar: Den fula ankungen visades bara julafton 1982 istället för Tjuren Ferdinand (som dock sändes efter ordinarie program).

Under framförallt 1970-talet och tidigt 1980-tal gjordes ganska stora förändringar i Kalle Anka och hans vänner önskar God jul. Flera kortfilmer visades under enstaka år, t.ex. Jan Långben gymnastiserar, Kalle Anka jagar tjuvar, Törnrosa, Pluto går i sömnen och Bernard och Bianca.

En kortfilm som bara visades vid ett enda tillfälle, vilket gör den unik*, är Den fula ankungen. Den fula ankungen är en är en tecknad film från 1939, baserad på H.C. Andersen-sagan med samma namn från 1843.

Inför julafton 1982 skrev Dagens Nyheter:

Tjuren Ferdinand får inte längre vara med i TV:s julaftonsprogram /../ I stället får vi se Långben, Kalle Anka, Musse Pigg och Den fula ankungen.

Man valde alltså att byta ut Tjuren Ferdinand (som varit med sedan 1971) och ersätta den med Musses husvagn och Den fula ankungen. Att ta bort Tjuren Ferdinand ledde dock till sådana protester att man gjorde en kompromiss och visades den efter ordinarie program.

Till nästa års julafton hade man tagit tillbaka Tjuren Ferdinand i ordinarie program och borta var ”den sorgesamma Fula ankungen som bara visades ifjol”.

* Den fula ankungen är unik så till vida att det är den enda kortfilm som bara visats en gång på julafton. Övriga klipp som bara visats en gång är utdrag ur långfilmer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-06-26

Källor:

DN 1982-12-08

Trollhättan 1983-12-24

Profilbild för Okänd

När bytte man svenska röster i Snövit på julafton?

Kort svar: Det var när Snövit dubbades om 1982 som man även i det klipp som visas på julafton bytte de svenska rösterna.

Klippet från Snövit och de sju dvärgarna är ett av bara tre inslag som visats samtliga år på julafton i programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God jul. De övriga två är Lady och Lufsen samt I jultomtens verkstad.

Dessa tre klipp/kortfilmer har dock även de förändrats genom åren. I både Lady och Lufsen och Jultomtens verkstad har man klippt en del. Och i Snövit ändrade man rösterna i och med julafton 1982.

I den svenska originaldubbningen från 1938 var det Tatiana Angelini som gjorde rösten som Snövit och Blyger av Nils Hultgren (som alltså då sjunger ”Jag fångade en räv idag” i ”Den tokiga sången”). Till nypremiären på bio 1982 gjorde man en svensk omdubbning där Snövit gjordes av Anna-Lotta Larsson och Blyger av Mille Schmidt.

Och till julafton 1982 hade man även bytt ut rösterna i scenen som visades i Kalle Ankas julafton. Dubbningshemsidan skriver också att ”alla biovisningar sedan 1982 och alla video- och DVD-utgåvor av filmen innehåller den nya dubbningen.”

Övriga klipp som visades på julafton 1982 var Jultomtens verkstad, Askungen, Lady och Lufsen, Kalle Anka i djungeln, Musses husvagn (för första gången), Djungelboken, Robin Hood, Pluto går i sömnen, Den fula ankungen och Tjuren Ferdinand (fast den sistnämnda efter ordinarie program).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

”Svenska röster – Snövit” dubbningshemsidan.se

Expressen 1982-12-23

Profilbild för Okänd

Vilka klipp från Djungelboken har visats på julafton?

Kort svar: De första två åren när Djungelboken visades på julafton (1969-1970) var det scenen när kung Louie sjunger. De övriga åren (1977-nutid) är det scenen där Mowgli och Baloo träffas första gången.

Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visades första gången på svensk teve julafton 1960. Nio år senare introducerades något som skulle bli återkommande på julafton: att visa en scen ur en aktuell Disneyfilm.

I december 1968 hade Djungelboken haft premiär på svenska biografer och på julafton året efter premiären klockan halv fem (ja, programmet sändes så sent då) visades ett klipp ur Djungelboken i svensk teve. Den scen man då visade var scenen när apkungen Louie sjunger om att han vill vara människa.

Dock blev det en den upprörda reaktioner på valet av scen och en tittare sa till Expressen att scenen med dansande apor ”speglar det vita USA:s urgamla fördomar om den svarta befolkningen”.

DN 1969-12-26

Även följande år (1970) visade teve samma scen från Djungelboken, men därefter var det dags för en paus och nya filmer. Först 1977 kom Djungelboken tillbaka när man bytte ut Peter Pan mot ”den scen där Mowgli möter björnen Baloo”.

Det råder dock en viss oklarhet vilken scen det var som visades julafton 1977. I de allra flesta referat från samtida media så skriver man att det är ”Mowglis första möte med Baloo” som ska visas. Dock skriver Dagens Nyheter att det är scenen ”när Mowgli ska försöka lära sig marschera med Elefantpatrullen”. Året därefter har Provinstidningen Dalsland uppgiften ”det [är] björnen Baloo och apan kung Louie som har en uppgörelse” i scenen som visas.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26

Källor:

Expressen 1969-12-26

Expressen 1977-12-23

Aftonbladet 1977-12-23

Dagens Nyheter 1977-12-22

Provinstidningen Dalsland 1978-12-23