Profilbild för Okänd

När infördes normaltid i Sverige?

Kort svar: Sverige införde normaltid (alltså gemensam tid för hela landet) den 1 januari 1879.

Under merparten av Sveriges historia har tiden inte varit gemensam för landet. På klockorna har det skiljt åtskilliga minuter mellan t.ex. Stockholm och Göteborg eller mellan Strömstad och Haparanda. Men när järnvägen började byggas ut under andra halvan av 1800-talet ökade behovet av att ha en gemensam normaltid för hela landet, en ”borgerlig tid” som det kallades.

Sveriges Kommunikationer 1878-12-28

Till en början hade tågen en särskild järnvägstid som gällde enbart för tågtidtabellerna. Men under slutet av 1870-talet beslutade man om en gemensam tid för hela landet. Så här refererade Värnamo Nyheter under hösten 1878

Redan den 31 Maj utfärdade Kongl. Maj:t kungörelse om antagande från och med 1879 af en för hela riket gemensam tidsberäkning, enligt hvilken tiden å alla rikets orter skall såväl i rättsligt som i borgerligt hänseende beräknas lika med medeltiden för den meridian, som är belägen på tre graders eller tolf tidsminuters vestligt afstånd från Stockholms observatoriimeridian

När nyårsdagen 1879 inletts hade alltså hela Sverige en och samma tid vilket innebar en del problem. Aftonbladet rapporterade att resenärer på Stockholms central missade sina tåg eftersom Trafikstyrelsen inte ändrat i sina tidtabeller och att tågen således gick tolv minuter för tidigt.

Sedan gällde normaltid i hela landet under hela året fram till 1916 då man gjorde ett första experiment med sommartid. Detta experiment föll inte så väl ut så det dröjde ända till 1980 innan sommartid infördes permanent från sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober, då normaltid används igen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-22

Källor:

Värnamo Nyheter 1878-11-22

Aftonbladet 1879-01-02

Profilbild för Okänd

När byter man till normaltid i Sverige 2026?

Kort svar: Övergången från sommartid till normaltid (vintertid) sker den sista söndagen i oktober i och med att man kl. 03.00 flyttar tillbaka klockan en timme till 02.00. År 2026 blir det söndagen 25 oktober.

Så sent som 1879 infördes normaltid i Sverige, vilket innebar att alla svenska städer fick samma tid. Att man gjord det beror främst på att behovet av enhetlig tid uppkommit som en konsekvens av järnvägens utbyggnad.

Under några få månader år 1916 testades sommartid på prov i Sverige. Kritiken var dock så omfattande att sommartid inte infördes igen 1980 i samband med oljekrisen.  Den första söndagen i april 1980, som var 6 april och påskdagen detta år, ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september, 28 september. 

Tidningstext ”Vintertid om 14 dagar”

Sedan hösten 1996 följer dock Sverige EU:s standard och flyttar tillbaka klockan en timme den sista söndagen i oktober istället.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-22

Källor
DN 1980-09-13
DN 1981-09-26
SvD 1996-10-26

Profilbild för Okänd

Vad är Kål-Lukas?

Kort svar: Kål-Lukas är en folklig benämning på Lukasdagen (18 oktober) som syftar på att trädgårdsväxterna denna dag skulle vara upptagna ur jorden.

Flertalet av årets dagar är knutna till olika minnesregler för jordbruket. Ett exempel är att om säden hade gått i ax kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juli). Ett annat exempel är Larsdagen som det finns flera olika minnesregler kring. I de västra och sydliga landskapen skulle slåttern vara färdig (detta kan på andra platser också gälla Bartolomeusdagen (den 24 augusti) och från Västergötland berättades det att lien inte längre bet efter Larsmäss. 

Ett tredje exempel, som verkar var rätt lokalt, är minnesregeln att man skulle ha skördat alla sina grönsaker till Lukasdagen, 18 oktober. Minnesregeln, som i sin tur gett dagen smeknamnet ”Kål-Lukas”, finns främst i Västergötland.

Kålodling

Att 18 oktober har Lukas som namnsdag beror på att det är festdag för evangelisten Lukas som dessutom är skyddshelgon för konstnärer, läkare, ungkarlar, notarier, slaktare och bryggare.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-19

Litteratur:

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

Vilken smak hade Blossas första årgångsglögg?

Kort svar: När Blossa lanserades sin första årgångsglögg 2003 hade den smaken pomerans.

Glögg kommer av ordet ”glödgat” som betyder uppvärmt. Formen ”glögg” började användas under 1800-talet och det är i slutet av detta sekel som glöggen blir en juldryck eftersom socker och sprit blev billigare och mer lättillgängligt då.

Det utan tvekan populäraste varumärket vad gäller glögg i Sverige är Blossa. Blossa lanserades som varumärke 1993 och redan samma jul fanns Blossa i flera olika varianter i Systembolagets utbud. En flaska Blossa Röd starkvinsglögg Nr 8516 kostade då 53 kronor.

Blossa 2003

Till julen 2003 lanserade Blossa första gången en ”årgångsglögg”. Så här svarade Maria Snitting, produktchef på Vin & Sprit 2003 på frågan varför man lanserade en ny variant av Blossa i år med ”en
snygg flaska”:

För att skapa nyfikenhet och intresse för varumärket Blossa. Blossa 03 är en årgångsglögg och kommer bara att finnas i år. Vi kommer att lansera en sådan med ny smak och design varje år.

Beträffande smaken på 2003 års glögg sa Snitting:

I Blossa 03 är det pomerans och apelsin i smaken, men den har samma grundkryddning som den traditionella glöggen.

På själva flaskan från 2003 står det dock bara ”pomerans”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-12

Källa:

Dagens Industri 2003-11-28

Profilbild för Okänd

När är första söndagen i advent 2023?

Kort svar: Första advent 2023 infaller söndag 3 december.

Advent betyder ”ankomst” och är namnet på den period om cirka fyra veckor som infaller före julhelgen. Adventstiden kan börjar från söndag som infaller 27 november till den söndag som infaller 3 december. Om julafton infaller på en söndag och alltså är fjärde advent så blir första advent den 3 december och om julafton är på en lördag så blir första advent istället den 27 november. Det betyder att första advent kan infalla både i november och december.

Från Nordiska museet

Julafton 2023 infaller just på en söndag vilket gör att första söndagen i advent är tre söndagar dessförinnan – alltså 3 december. Däremot öppnar man fortfarande första luckan i adventskalendrarna fredag 1 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-12

Profilbild för Okänd

Varför är FN-dagen 24 oktober?

Kort svar: FN-dagen firas 24 oktober eftersom det var detta datum som organisationen grundades i och med att FN-stadgan godkänts av tillräckligt många medlemmar.

I en svensk almanacka finns numera flertalet temadagar som inte är historiskt kopplade till vare sig helgon, apostlar eller Jesus. En del av dem är tämligen okända medan andra röner större uppmärksamhet när de infaller. En temadag som tillhör den senare kategorin är FN-dagen 24 oktober. Den uppmärksammas inte sällan i skolor och är dessutom sedan 1982 flaggdag i Sverige.

FN-flaggan

Att 24 oktober är FN-dag beror på att det var på detta datum 1945 som FN-stadgan trädde i kraft. Då hade säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar och en majoritet av övriga medlemsstater ratificerat FN-stadgan. Så här skriver SvD 25 oktober 1945:

Det amerikanska utrikesdepartementet har idag mottagit Sovjetunionens, Ukrainas och Vitryssland ratificering av Förenta nationernas stadga. Polens ratificering har ingått till Washington tidigare på dagen. I och med mottagandet av dessa ratificeringar har Förenta nationerna blivit verklighet.

Att datumet 24 oktober skulle firas som ”FN-dagen” var ett beslut som generalförsamlingen tog redan i slutet av oktober 1947. När dagen skulle firas första gången året därefter så skriver SvD bl.a.:

I vårt land har ärkebiskopen uppmanat prästerskapet att i sina förkunnelser uppmärksamma dagens betydelse. I en del skolor har man gjort hela veckan före till en debattvecka. /../ I Folkets hus och på offentliga platser kommer man färggranna FN-affischer att påminna den enskilde om hans världsmedborgarskap.

År 1971 kom ytterligare en resolution där generalförsamlingen skrev att 24 oktober:

shall be an international holiday and recommends that it should be observed as a public holiday by all States Members of the United Nations.

Någon helgdag blev FN-dagen aldrig i Sverige men väl en flaggdag sedan 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-12

Källor:

SvD 1945-10-25

SvD 1948-10-20

Profilbild för Okänd

Vilka kortfilmer med Kalle Anka har visats på julafton i SVT?

Kort svar: Inom ramen för ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” har följande kortfilmer med Kalle Anka visats: nötkriget, camping, jagar tjuvar, i djungeln samt Musses husvagn.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svenska teve, några år t.o.m. på TV3. Inslagens i programmet har varierat genom åren men det har alltid funnits kortfilmer med Kalle Anka i huvudrollen-´.

Bild från ”Kalle Anka och nötkriget”

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)

Profilbild för Okänd

När är halloween 2023 i Sverige?

Kort svar: Halloween infaller alltid den 31 oktober, om man följer traditionen från USA. Det råkar vara på en tisdag 2023. Det finns de som väljer att fira halloween antingen på fredagen före alla helgons dag (alltså fredag 3 november) och de som firar helgen före 31 oktober (alltså 28 eller 29 oktober).

Ordet ”halloween” kan beläggas i svensk tidningstext redan i slutet av 1800-talet, men då enbart i beskrivningar av en amerikansk tradition. Något ordentligt firande av halloween i Sverige kom inte igång förrän i slutet av 1900-talet då bl.a. Hard Rock Café och skämtartikelbutiken Buttericks drev på för halloweens etablerande.

Numera är halloween en mycket etablerad tradition i Sverige och runt hälften av alla svenskar uppger att de på något sätt uppmärksammar halloween. Det som främst görs är att man pyntar med ex pumpor och äter mycket godis.

Pumpa

Det som dock varit ett problem och som fortsätter att vara ett problem är vilket datum halloween ska firas. De första åren då halloween firades i Sverige rådde ofta förvirring kring datum. Orsaken var att halloween förväxlades med de kristna traditionerna kring alla helgons dag, då gravljus tänds. Det gjordes försök både från handeln och kyrkan att tydligt särskilja de två dagarna.

I dag räknar handeln med att ungefär hälften av alla svenskar på något sätt uppmärksammar halloween. I butikerna kan man under hela oktober månad se reklam för varor som är inspirerade av halloween, såsom pumpor. Firandet av Halloween i Sverige är nu inte längre bundet till ett specifikt datum, även om den ”riktiga Halloween” fortfarande inträffar den 31 oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-08)

Profilbild för Okänd

Varför var 15 september 2023 flaggdag i Sverige?

Kort svar: Att 15 september 2023 var flaggdag beror på att det var detta datum 1973 som kung Carl XVI Gustaf tillträdde tronen.

De allmänna flaggdagarna i Sverige regleras i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Antalet flaggdagar är 17 stycken årligen återkommande samt två stycken som infaller när det är val (riksdags– och Europaparlamentsval).

Förutom dessa, i förordningen reglerade flaggdagar, kan regeringen föreslå tillfälliga flaggdagar. Ett sådant exempel var 17 december 2018 då man införde en tillfällig flaggdag för att uppmärksamma hundraårsminnet av det första riksdagsbeslutet om kvinnlig rösträtt.

Svensk flagga

Sommaren 2023 beslutade riksdagen efter förslag från regeringen om att 15 september 2023 också skulle vara en tillfällig flaggdag eftersom det

Den 15 september [2023] har Konung Carl XVI Gustaf varit Sveriges statschef i 50 år. Han är därmed Sveriges genom tiderna längst regerande monark. Det är en händelse med koppling till landets konstitutionella historia som är betydelsefull för Sverige som nation.

Efter riksdagens beslut ändrade regeringen i förordningen 1982:270 så att ”den 15 september: minnesdag för Kung Carl XVI Gustafs trontillträde” blev flaggdag. Men bara 2023.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-12

Källor:

En tillfällig allmän flaggdag för att högtidlighålla 50-årsdagen av konungens trontillträde (Debatt om förslag 21 juni 2023) | Sveriges riksdag

Allmän flaggdag för att markera H.M. Konungens 50 år på tronen – Regeringen.se 

Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar | Sveriges riksdag

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 21 september?

Kort svar: Matteus har namnsdag 21 september.

De flesta dagar i den svenska almanackan har namnsdagar. Många av namnen går tillbaka till den helgonkalender som infördes i Sverige med kristendomen under medeltiden. Ett sådant namn är Matteus den 21 sepetmber.

Evangelisten Matteus på målning av Pierre-Louis Cretey

Matteus räknas som en av Jesus apostlar och har tidigare tillskrivits författarskap för Matteusevangeliet där bl.a. berättelsen om de tre vise männen förekommer. Att det var Matteus som skrev evangeliet har modern bibelkritisk forskning dock starkt ifrågasatt. Inom den katolska kyrkan firas Matteus den 21 september och därför har är det hans namn som står som namnsdag även i den svenska kalendern.

Som apostladag var 21 september helgdag fram till 1772.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap (2023-09-07)

Litteratur:

Jacquier, J.E. (1911). St. Matthew. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company. http://www.newadvent.org/cathen/10056b.htm