Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vad var ”Medan vi väntar på klapparna”?

av

Kort svar: ”Medan vi väntar på klapparna” var först ett radioprogram som sändes på julafton mellan 1948 och 1955 och sedan ett teve-program som sändes på julafton mellan 1958 och 1964. Troligen teve-sändes Disney-filmer på julafton första gången i programmet 1959.

Allt sedan tevens genombrott i Sverige på 1950-talet har det funnits teve-program som blivit jultraditioner. Detsamma gäller för radio, fast kanske inte i samma utsträckning.

Ett radioprogram som var en tradition under en kortare period direkt efter andra världskriget var Medan vi väntar på klapparna. Det sändes första gången på julafton 1948 kl. 15.00 och pågick i en halvtimme innan det var dags för Juloratorium. Programmets målgrupp beskrivs ömsom som ”barn” och ömsom som ”pojkar och flickor”.

Medan vi väntar på klapparna fortsätter sedan som radioprogram på julafton fram till 1955. Därefter blir det ett kortare uppehåll innan ett program med samma namn dyker upp i den nystartade televisionen på julafton 1958 kl. 16.50.

Notis från teve-tablån

Det intressanta med teve-programmet Medan vi väntar på klapparna är att det troligen är här som Disney-filmer teve-visas på julafton första gången. Dagens Nyheter skriver nämligen i en notis 1960 (samma år som God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl sänds första gången) att:

De tecknade filmserierna på eftermiddagstid julafton kan nästan sägas ha blivit en av den svenska televisionens första traditionella julinslag. De lades in för att stilla oron hos de yngsta inför julklappsutdelningen som hägrade så långt långt borta.

Texten illustreras med en bild på Musse Pigg. Så troligen, det finns inga ovedersägliga belägg dock, visades någon typ av Disney-filmer redan 1959 och eftersom det beskrivs som ”traditionella julinslag” är det inte omöjligt att det visats även året dessförinnan. Och det rimliga är då att de tecknade filmerna visades just inom ramen för Medan vi väntar på klapparna.

Sedan visades Medan vi väntar på klapparna varje jul till och med julafton 1964.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)

Källa:

SvD:s radio och teve-tablåer 1948-1964

DN 1960-12-24

Profilbild för Okänd

Har Bengt Feldreich varit julvärd i svensk teve?

av

Kort svar: Det finns inga samtida belägg för att Bengt Feldreich varit julvärd.

Under slutet av 1950-talet fick teven sitt genombrott i Sverige. Redan tidigt blev julafton en dag då särskilda program fick en särskild betydelse, som t.ex. midnattsmässan från Rom och Medan vi väntar på klapparna. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt oriktiga uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det, också felaktigt, att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Även för julen 1959 finns det belägg om att andra personer än Bengt Feldreich varit julvärd. Julafton 1959 var det Gerd Almgren som hade ansvar för värdskapet i teve. För julen 1960 saknas belägg för vem som var julvärd.

Det finns alltså inga notiser i samtida tidningar att Bengt Feldreich varit julvärd över huvud taget. Det som kan ha startat ryktet om Bengt Feldreich som julvärd de tidiga åren är att han gjorde speakerrösten till Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! redan från 1960.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-11-15)

Profilbild för Okänd

Vilket datum var första advent 1960?

av

Kort svar: Första söndagen i advent 1960 inföll 27 november.

Advent är den förberedelsetid som pågår cirka fyra veckor inför julhelgen. Adventstiden börjar med den söndag som infaller fyra söndagar före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december innebär det att första söndagen i advent kan infalla från 27 november till 3 december.

År 1960 var juldagen på en söndagen vilket innebär att första söndagen i advent inföll fyra veckor tidigare – den 27 november. Det speciella med första advent 1960 var att detta år sändes den första adventskalender i teve – Titteliture. Under de första åren som adventskalendern sändes i teve började den inte nödvändigtvis 1 december. Detta fick 1960 som konsekvens att papperskalendern detta år hade 28 luckor en för varje dag från 27/11 till 24/12.

Adventskalendern 1960

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13

Källor: 
Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd 
Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot

Profilbild för Okänd

Vilka är det som uppmärksammar alla helgons dag i Sverige?

av

Kort svar: Äldre uppmärksammar alla helgons dag i Sverige i större utsträckning än vad yngre gör.

Alla helgons dag har varit en helgdag i Sverige sedan 1953 och traditionen att tända gravljus på dagen går tillbaka till tiden runt 1920-talet. Numera är det en väl etablerad tradition att gå till begravningsplatser på alla helgons dag och tända ljus, antingen på en grav eller i en minneslund.

Gravljus

Det finns inte särskilts många undersökningar om hur utbrett bruket är bland olika grupper. Den enda undersökning som jag känner till är en som Sifo gjorde för Svenska kyrkan 2017. Då frågade man drygt fyratusen svenskar om de kommer att ”besöka en kyrkogård eller minnesplats i samband med Allhelgona i år?”.

Uppdelat på åldersgrupper kan man se en tydlig skillnad mellan yngre och äldre. Hos gruppen 18-29 år var det 33 procent som svarade ”ja” men i gruppen 65-79 år var det 66 procent som skulle gå till kyrkogård eller minnesplats.

Diagram

Bland de yngre fanns det en märkbara skillnad mellan män och kvinnor. I gruppen 18-29 år var det 27 procent av männen, men 40 procent av kvinnorna som svarade ”ja” på frågan. I gruppen 30-49 var siffrorna för ja-svar 36 procent (män) och 50 procent (kvinnor).

En jämförelse man kan göra är med halloweenfirande i Sverige där siffrorna är de motsatta – fler yngre än äldre firar halloween.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-07

Källa:

Undersökning gjord av Sifo 2017

Profilbild för Okänd

Är Systembolaget öppet på alla helgons dag?

av

Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på alla helgons dag eftersom det är en röd dag.

Systembolaget har monopol i Sverige på försäljning av starkare drycker. Ett sätt att minska konsumtionen av alkohol har varit att ha begränsade öppettider på bolagen, ex. att ha söndagsstängt och stänga tidigare på lördagar.

Systembolaget har ända sedan starten 1955 haft stängt på röda dagar, vilket bl.a. innebär att det är stängt på Kristi himmelsfärdsdagen som är en röd dag mitt i veckan, men öppet på påskafton som inte är en röd dag.

Alla helgons dag är sedan 1953 en röd dag som alltid infaller på en lördag, den lördag som infaller närmast före den första söndagen i november. Detta innebär att Systembolaget har stängt på alla helgons dag, trots att Systembolaget har haft lördagsöppet sedan 2001.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-02

Källa:

Systembolagets öppettider

Profilbild för Okänd

När infördes normaltid i Sverige?

av

Kort svar: Sverige införde normaltid (alltså gemensam tid för hela landet) den 1 januari 1879.

Under merparten av Sveriges historia har tiden inte varit gemensam för landet. På klockorna har det skiljt åtskilliga minuter mellan t.ex. Stockholm och Göteborg eller mellan Strömstad och Haparanda. Men när järnvägen började byggas ut under andra halvan av 1800-talet ökade behovet av att ha en gemensam normaltid för hela landet, en ”borgerlig tid” som det kallades.

Sveriges Kommunikationer 1878-12-28

Till en början hade tågen en särskild järnvägstid som gällde enbart för tågtidtabellerna. Men under slutet av 1870-talet beslutade man om en gemensam tid för hela landet. Så här refererade Värnamo Nyheter under hösten 1878

Redan den 31 Maj utfärdade Kongl. Maj:t kungörelse om antagande från och med 1879 af en för hela riket gemensam tidsberäkning, enligt hvilken tiden å alla rikets orter skall såväl i rättsligt som i borgerligt hänseende beräknas lika med medeltiden för den meridian, som är belägen på tre graders eller tolf tidsminuters vestligt afstånd från Stockholms observatoriimeridian

När nyårsdagen 1879 inletts hade alltså hela Sverige en och samma tid vilket innebar en del problem. Aftonbladet rapporterade att resenärer på Stockholms central missade sina tåg eftersom Trafikstyrelsen inte ändrat i sina tidtabeller och att tågen således gick tolv minuter för tidigt.

Sedan gällde normaltid i hela landet under hela året fram till 1916 då man gjorde ett första experiment med sommartid. Detta experiment föll inte så väl ut så det dröjde ända till 1980 innan sommartid infördes permanent från sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober, då normaltid används igen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-22

Källor:

Värnamo Nyheter 1878-11-22

Aftonbladet 1879-01-02

Profilbild för Okänd

När byter man till normaltid i Sverige 2026?

av

Kort svar: Övergången från sommartid till normaltid (vintertid) sker den sista söndagen i oktober i och med att man kl. 03.00 flyttar tillbaka klockan en timme till 02.00. År 2026 blir det söndagen 25 oktober.

Så sent som 1879 infördes normaltid i Sverige, vilket innebar att alla svenska städer fick samma tid. Att man gjord det beror främst på att behovet av enhetlig tid uppkommit som en konsekvens av järnvägens utbyggnad.

Under några få månader år 1916 testades sommartid på prov i Sverige. Kritiken var dock så omfattande att sommartid inte infördes igen 1980 i samband med oljekrisen.  Den första söndagen i april 1980, som var 6 april och påskdagen detta år, ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september, 28 september. 

Tidningstext ”Vintertid om 14 dagar”

Sedan hösten 1996 följer dock Sverige EU:s standard och flyttar tillbaka klockan en timme den sista söndagen i oktober istället.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-22

Källor
DN 1980-09-13
DN 1981-09-26
SvD 1996-10-26

Profilbild för Okänd

Vad är Kål-Lukas?

av

Kort svar: Kål-Lukas är en folklig benämning på Lukasdagen (18 oktober) som syftar på att trädgårdsväxterna denna dag skulle vara upptagna ur jorden.

Flertalet av årets dagar är knutna till olika minnesregler för jordbruket. Ett exempel är att om säden hade gått i ax kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juli). Ett annat exempel är Larsdagen som det finns flera olika minnesregler kring. I de västra och sydliga landskapen skulle slåttern vara färdig (detta kan på andra platser också gälla Bartolomeusdagen (den 24 augusti) och från Västergötland berättades det att lien inte längre bet efter Larsmäss. 

Ett tredje exempel, som verkar var rätt lokalt, är minnesregeln att man skulle ha skördat alla sina grönsaker till Lukasdagen, 18 oktober. Minnesregeln, som i sin tur gett dagen smeknamnet ”Kål-Lukas”, finns främst i Västergötland.

Kålodling

Att 18 oktober har Lukas som namnsdag beror på att det är festdag för evangelisten Lukas som dessutom är skyddshelgon för konstnärer, läkare, ungkarlar, notarier, slaktare och bryggare.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-19

Litteratur:

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

Vilken smak hade Blossas första årgångsglögg?

av

Kort svar: När Blossa lanserades sin första årgångsglögg 2003 hade den smaken pomerans.

Glögg kommer av ordet ”glödgat” som betyder uppvärmt. Formen ”glögg” började användas under 1800-talet och det är i slutet av detta sekel som glöggen blir en juldryck eftersom socker och sprit blev billigare och mer lättillgängligt då.

Det utan tvekan populäraste varumärket vad gäller glögg i Sverige är Blossa. Blossa lanserades som varumärke 1993 och redan samma jul fanns Blossa i flera olika varianter i Systembolagets utbud. En flaska Blossa Röd starkvinsglögg Nr 8516 kostade då 53 kronor.

Blossa 2003

Till julen 2003 lanserade Blossa första gången en ”årgångsglögg”. Så här svarade Maria Snitting, produktchef på Vin & Sprit 2003 på frågan varför man lanserade en ny variant av Blossa i år med ”en
snygg flaska”:

För att skapa nyfikenhet och intresse för varumärket Blossa. Blossa 03 är en årgångsglögg och kommer bara att finnas i år. Vi kommer att lansera en sådan med ny smak och design varje år.

Beträffande smaken på 2003 års glögg sa Snitting:

I Blossa 03 är det pomerans och apelsin i smaken, men den har samma grundkryddning som den traditionella glöggen.

På själva flaskan från 2003 står det dock bara ”pomerans”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-10-12

Källa:

Dagens Industri 2003-11-28

Profilbild för Okänd

När är första söndagen i advent 2023?

av

Kort svar: Första advent 2023 infaller söndag 3 december.

Advent betyder ”ankomst” och är namnet på den period om cirka fyra veckor som infaller före julhelgen. Adventstiden kan börjar från söndag som infaller 27 november till den söndag som infaller 3 december. Om julafton infaller på en söndag och alltså är fjärde advent så blir första advent den 3 december och om julafton är på en lördag så blir första advent istället den 27 november. Det betyder att första advent kan infalla både i november och december.

Från Nordiska museet

Julafton 2023 infaller just på en söndag vilket gör att första söndagen i advent är tre söndagar dessförinnan – alltså 3 december. Däremot öppnar man fortfarande första luckan i adventskalendrarna fredag 1 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-10-12