Profilbild för Okänd

Vad är skyltsöndag?

Kort svar: Historiskt var skyltsöndagen den söndag som låg närmast före julafton då butikerna julskyltade. Senare har skyltsöndag kommit att betyda den söndag då butiker börjar med julskyltning.

Julen är utan konkurrens den viktigaste högtiden för svensk handeln. Det ska köpas julklappar, julmat, julpynt och annat som hör julen till. Således pågår julhandeln nu i flera veckor, ibland till och med i flera månader före julhelgen.

Till julhandeln har det historiskt funnits en tradition med ”skyltsöndag”. Ordet börjar användas i slutet av 1800-talet. De första skriftliga beläggen i tidningstext är från december 1891. Sundsvalls tidning skriver bl.a.:

Söndagen före jul är hufvudstaden den egentliga s.k. ”skyltsöndagen”, då köpmännen i upplysta fönster exponerar sina smakfullaste artiklar och allmänheten i stora massor driver fram och åter på gatorna för att taga all härligheten i skärskådan.

Men några veckor tidigare hade flera tidningar refererat till en ”Stockholmskorrespondent” som skriver:

Förr – ännu för några år sedan – sparade köpmännen sina största ansträngningar i dekorationsväg till söndagen före jul, men nu måste mera till och skyltsöndagarne blivit fler och fler.

Det var alltså redan 1891 som man beklagade sig över att skyltsöndagarna blivit för många. Skyltsöndagen flyttades sedan längre och längre bort från julhelgen. Undet 1910-talet beklagade sig skribenter om att ”intresset för de gamla traditionella skyltsöndagarna tycker tyvärr år efter år slappas allt mer”. Och orsaken till detta skulle vara ”att skyltsöndagarna nu [1913] blifvit fler än förr”.

Det skribenten syftade på var att antalet skyltsöndagar hade ökat från en till tre under det tidiga 1900-talet. Och så fortsatte det under så gott som hela första halvan av 1900-talet. Tre söndagar före julhelgen startade julskyltningen med den första skyltsöndagen.

År 1951 beslutade sig dock Stockholms köpmannaförbund att 1951 års ”stora skyltsöndag /../ blir redan den 2 december”, som då var första advent och fyra söndagar före jul. Under det fortsatta 1950-talet försöker vissa butiker ha skyltsöndag redan första advent medan andra (särskilt NK) håller hårt på traditionen att den ska vara tre söndagar före jul.

Skyltsöndag 1965 vid Domus varuhus i Luleå

Inför julen 1962 skriver SvD att ”för några år sedan var andra adventssöndagen skyltsöndag” och sedan beklagar man sig över att många affärsmän numera börjar julskylta redan vid domsöndagen (alltså helgen före första advent). Den här förskjutningen gör att NK flyttar sin skyltsöndag till första advent i början av 1960-talet.

Under de sista decennierna på 1900-talet tappar fenomenet skyltsöndag mer och mer av betydelse och numera är det endast ett fåtal butiker, däribland NK, som fortfarande har skyltsöndag och den brukar infalla i mitten av november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-19

Källor
Arboga Tidning 1891-12-05

Sundsvalls Tidning 1891-12-22

SvD 1913-12-08

SvD 1951-01-03

SvD 1962-11-25

Profilbild för Okänd

Vad heter sången som Karl-Bertil Jonsson sjunger på ölkaféet?

Kort svar: Julsången som Karl-Bertil Jonssons sjunger tillsammans med diversearbetarna på ölkaféet heter ”Julvisan” och är skriven av Zacharias Topelius.

När Karl-Bertil Jonsson på julaftonskvällen är färdig med sin turné som tomte och lägger det sista paketet ”bland flaskorna framför de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” så börjar han sjunga en melodi som diversearbetarna på kaféet stämmer upp. Texten lyder:

Nu så kommer julen, nu är julen här,
lite mörk och kulen men ändå så kär.
Han i salen träder med så hjärtligt sinn
och i högtidskläder dansa barnen in.

Det är givetvis Tage Danielsson som skrivit sagan men sången som sjungs är inte hans verk. Texten till ”Julvisan” som den egentligen heter är istället skriven av den finlandssvenske författaren och poeten Zacharias Topelius. 

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-17

Källa:

Zacharias Topelius, Läsning för barn

Profilbild för Okänd

Vad blev ”årets julklapp” 1989?

Kort svar: Till julen 1989 valde Handelns Utredningsinstitut videokameran som årets julklapp.

Konceptet ”årets julklapp” lanserades till julen 1988 av Svensk Handels bolag Handelns Utredningsinstitut. Första året blev det en bakmaskin. Till julen 1989, alltså året därefter, blev det istället videokameran som fick äran att tituleras ”årets julklapp”.

Kriterierna för ”årets julklapp” är, enligt Handelns Utredningsinstitut själva, att den ska representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket. Eftersom utnämningen sker flera veckor innan jul så vet man inte om produkten verkligen kommer att sälja. Bakmaskinen beskrivs t.ex. som lite av en flopp där ”fjolårets bakmaskinslager ännu inte [är] slutsålda och priserna sjunkit till hälften.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-16

Källa:

SvD 1989-12-22

Profilbild för Okänd

När började man med ”årets julklapp”?

Kort svar: Första gången som Handelns Utredningsinstitut utsåg årets julklapp var 1988 då det blev bakmaskinen.

Julklappar har på olika sätt och med olika utdelare funnits i Sverige i flera hundra år. Men det är först under efterkrigstiden som det stora kommersiella genombrottet kommer i och med de ekonomiska förbättringarna som sker i Sverige.

Bakmaskin

Till julen 1988 lanserade organisationen Handelns Utredningsinstitut en idé som fortfarande finns med som en tradition flera decennier senare – ”årets julklapp”. Kriterierna för ”årets julklapp” var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket. Så här skrev Dagens Nyheter:

Bakmaskinen blir enligt en prognos ”årets julklapp”. 50 000 apparater har beställts, och handlarna räknar med att samtliga ska gå åt.

Sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut varje år lanserat en ny ”årets julklapp” som på något sätt ska spegla sin samtid, ex. ljudboken 2006, internet-paketet 1996 och CD-spelaren 1991.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-16

Källa: Dagens Nyheter / 1988-12-03

Profilbild för Okänd

När började man med julklappspapper i Sverige?

Kort svar: Julklappspapper har funnits i Sverige sedan julen 1922.

Ordet ”julklapp” har sitt namn utifrån en äldre tradition att klappa (knacka) på dörren innan man slängde in den skämtsamma gåvan genom fönstret. Under 1900-talet blev julklapparna fler och dyrare och kom att delas ut av olika figurer – bl.a. julbocken och jultomten. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitut också lanserat ”årets julklapp”.

Att slå in paketen i julklappspapper är ett bruk som det går att datera ganska exakt till julen 1922. Så här står det i SvD 14 december 1922:

Svenska nationalförsamlingen mot tuberkulos har i år skaffat sig ett nytt vapen i sin kamp mot folksjukdomen. Den säljer något, som den kallar Julklappspapperet, avsett att använda som omslag kring julklappar.

Bakgrunden till idén var att Beda Hallberg inför julen 1922 besökte Oslo där hon la märke till ett mönstrat julpapper, med röda tomtar och röda julfåglar. Det norska julpappret hade i sin tur kommit till landet från USA. Beda Hallberg insåg snabbt att detta var en idé som även skulle slå i Sverige så hon tog den genast med sig hem.

Omslagspapper med juldekor och texten ”God Helg”.

Vid försäljningen i Sverige kostade julklappspapperet 10 öre för ett ark och en hel krona för en rulle om fem meter. Det nya mönstrade julklappspapperet som Beda Hallberg tagit med sig från Norge slog snabbt ut det tråkigare bruna omslagspapper som man använt tidigare.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-15

Källor:

SvD 1922-12-14

Profilbild för Okänd

Vad var ”Medan vi väntar på klapparna”?

Kort svar: ”Medan vi väntar på klapparna” var först ett radioprogram som sändes på julafton mellan 1948 och 1955 och sedan ett teve-program som sändes på julafton mellan 1958 och 1964. Troligen teve-sändes Disney-filmer på julafton första gången i programmet 1959.

Allt sedan tevens genombrott i Sverige på 1950-talet har det funnits teve-program som blivit jultraditioner. Detsamma gäller för radio, fast kanske inte i samma utsträckning.

Ett radioprogram som var en tradition under en kortare period direkt efter andra världskriget var Medan vi väntar på klapparna. Det sändes första gången på julafton 1948 kl. 15.00 och pågick i en halvtimme innan det var dags för Juloratorium. Programmets målgrupp beskrivs ömsom som ”barn” och ömsom som ”pojkar och flickor”.

Medan vi väntar på klapparna fortsätter sedan som radioprogram på julafton fram till 1955. Därefter blir det ett kortare uppehåll innan ett program med samma namn dyker upp i den nystartade televisionen på julafton 1958 kl. 16.50.

Notis från teve-tablån

Det intressanta med teve-programmet Medan vi väntar på klapparna är att det troligen är här som Disney-filmer teve-visas på julafton första gången. Dagens Nyheter skriver nämligen i en notis 1960 (samma år som God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl sänds första gången) att:

De tecknade filmserierna på eftermiddagstid julafton kan nästan sägas ha blivit en av den svenska televisionens första traditionella julinslag. De lades in för att stilla oron hos de yngsta inför julklappsutdelningen som hägrade så långt långt borta.

Texten illustreras med en bild på Musse Pigg. Så troligen, det finns inga ovedersägliga belägg dock, visades någon typ av Disney-filmer redan 1959 och eftersom det beskrivs som ”traditionella julinslag” är det inte omöjligt att det visats även året dessförinnan. Och det rimliga är då att de tecknade filmerna visades just inom ramen för Medan vi väntar på klapparna.

Sedan visades Medan vi väntar på klapparna varje jul till och med julafton 1964.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-11)

Källa:

SvD:s radio och teve-tablåer 1948-1964

DN 1960-12-24

Profilbild för Okänd

Har Bengt Feldreich varit julvärd i svensk teve?

Kort svar: Det finns inga samtida belägg för att Bengt Feldreich varit julvärd.

Under slutet av 1950-talet fick teven sitt genombrott i Sverige. Redan tidigt blev julafton en dag då särskilda program fick en särskild betydelse, som t.ex. midnattsmässan från Rom och Medan vi väntar på klapparna. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt oriktiga uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det, också felaktigt, att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Även för julen 1959 finns det belägg om att andra personer än Bengt Feldreich varit julvärd. Julafton 1959 var det Gerd Almgren som hade ansvar för värdskapet i teve. För julen 1960 saknas belägg för vem som var julvärd.

Det finns alltså inga notiser i samtida tidningar att Bengt Feldreich varit julvärd över huvud taget. Det som kan ha startat ryktet om Bengt Feldreich som julvärd de tidiga åren är att han gjorde speakerrösten till Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! redan från 1960.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-11-15)

Profilbild för Okänd

Vilket datum var första advent 1960?

Kort svar: Första söndagen i advent 1960 inföll 27 november.

Advent är den förberedelsetid som pågår cirka fyra veckor inför julhelgen. Adventstiden börjar med den söndag som infaller fyra söndagar före juldagen. Eftersom juldagen alltid är 25 december innebär det att första söndagen i advent kan infalla från 27 november till 3 december.

År 1960 var juldagen på en söndagen vilket innebär att första söndagen i advent inföll fyra veckor tidigare – den 27 november. Det speciella med första advent 1960 var att detta år sändes den första adventskalender i teve – Titteliture. Under de första åren som adventskalendern sändes i teve började den inte nödvändigtvis 1 december. Detta fick 1960 som konsekvens att papperskalendern detta år hade 28 luckor en för varje dag från 27/11 till 24/12.

Adventskalendern 1960

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-11-13

Källor: 
Julkalendern i radio och TV genom tiderna av Solveig Stenudd 
Julkalendern genom tiderna Caroline Cabot

Profilbild för Okänd

Vilka är det som uppmärksammar alla helgons dag i Sverige?

Kort svar: Äldre uppmärksammar alla helgons dag i Sverige i större utsträckning än vad yngre gör.

Alla helgons dag har varit en helgdag i Sverige sedan 1953 och traditionen att tända gravljus på dagen går tillbaka till tiden runt 1920-talet. Numera är det en väl etablerad tradition att gå till begravningsplatser på alla helgons dag och tända ljus, antingen på en grav eller i en minneslund.

Gravljus

Det finns inte särskilts många undersökningar om hur utbrett bruket är bland olika grupper. Den enda undersökning som jag känner till är en som Sifo gjorde för Svenska kyrkan 2017. Då frågade man drygt fyratusen svenskar om de kommer att ”besöka en kyrkogård eller minnesplats i samband med Allhelgona i år?”.

Uppdelat på åldersgrupper kan man se en tydlig skillnad mellan yngre och äldre. Hos gruppen 18-29 år var det 33 procent som svarade ”ja” men i gruppen 65-79 år var det 66 procent som skulle gå till kyrkogård eller minnesplats.

Diagram

Bland de yngre fanns det en märkbara skillnad mellan män och kvinnor. I gruppen 18-29 år var det 27 procent av männen, men 40 procent av kvinnorna som svarade ”ja” på frågan. I gruppen 30-49 var siffrorna för ja-svar 36 procent (män) och 50 procent (kvinnor).

En jämförelse man kan göra är med halloweenfirande i Sverige där siffrorna är de motsatta – fler yngre än äldre firar halloween.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-07

Källa:

Undersökning gjord av Sifo 2017

Profilbild för Okänd

Är Systembolaget öppet på alla helgons dag?

Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på alla helgons dag eftersom det är en röd dag.

Systembolaget har monopol i Sverige på försäljning av starkare drycker. Ett sätt att minska konsumtionen av alkohol har varit att ha begränsade öppettider på bolagen, ex. att ha söndagsstängt och stänga tidigare på lördagar.

Systembolaget har ända sedan starten 1955 haft stängt på röda dagar, vilket bl.a. innebär att det är stängt på Kristi himmelsfärdsdagen som är en röd dag mitt i veckan, men öppet på påskafton som inte är en röd dag.

Alla helgons dag är sedan 1953 en röd dag som alltid infaller på en lördag, den lördag som infaller närmast före den första söndagen i november. Detta innebär att Systembolaget har stängt på alla helgons dag, trots att Systembolaget har haft lördagsöppet sedan 2001.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-02

Källa:

Systembolagets öppettider