Även punschrullens dag skapades av en privatperson på sociala medier. Den 7 mars 2013 skrev Peter Lindstedt på Facebook: ”Härmed utnämner jag den 7 mars till punschrullens dag”.
Skärmdump om punschrullens dag
Följande år hängde företaget Delicato på och därefter var det fler och fler butiker och konditorier som varje år annonserade om punschrullens dag kring 7 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Kort svar: Kalle Anka i djungeln eller Kalle Ankas fotografiska expedition sändes första gången på julafton 1971.
Clown of the Jungle (på svenska Kalle Anka i djungeln eller Kalle Anka som djungelfotograf eller Djungelns clown), är en animerad kortfilm som hade premiär i USA sommaren 1947. Till Sverige kom kortfilmen under våren 1948. Handlingen i filmen är att Kalle Anka ska fotografera fåglar i ett djungellandskap men misslyckas då han hamnar i konflikt med en våldsam Arauca.
Kalle Anka i djungeln fanns inte med när Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär i svensk teve på julafton 1960. Istället fick figuren Kalle Anka plats i kortfilmen Kalle Anka och nötkriget. När den togs bort 1967 ersattes den av bl.a. Kalle Anka på camping som sändes i fyra år till och med julafton 1970.
När Kalle Anka på camping i sin tur togs bort ersattes den av Kalle Anka i djungeln. Just 1971 var det en hel del nya filmer som lanserades, förutom Kalle Anka i djungeln kunde vi första gången se Aristocats, Piff och Puff i hönsgården, Jan Långben på gymnastik samt Tjuren Ferdinand.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Mandelkubb är ett bakverk som är belagt i Sverige sedan slutet av 1800-talet och beskrivs som ”ett vetebröd med smak av bittermandel”. Sedan 2013 har mandelkubbens dag uppmärksammats den 3 mars. De var Pernilla Pettersson Hjelm som i gruppen ”Mandelkubbens vänner” under hösten 2012 lanserade just 3 mars som mandelkubbens dag.
Skärmdump från Facebookgruppen Mandelkubbens vänner
Att man valde just 3 mars beror på att det är Christer Lindarws födelsedag. I en intervju med DN berättade Lindarw:
Jag är flitig besökare av Facebookgrupperna ”Rädda småkakorna” och ”Mandelkubbens vänner”. För övrigt är mandelkubb lite av en specialitet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-03
Kort svar: Mattias och Mats har namnsdag 24 februari.
De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.
En typ av namnsdagar kommer från Jesus apostlar. Apostladagarna var drygt tio till antal (eftersom Fillipos och Jakob var på samma dag) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. När Judas Iskariot, efter att ha förrått Jesus, hängde sig blev istället Mattias , genom lottens hjälp, upptagen i den inre kretsen av tolv lärjungar.
Aposteln Mattias helgondag var, inom den katolska kyrkan, den 24 februari fram till 1969, då man flyttade dagen till 14 maj för att den inte skulle råka infalla under fastan.
När den kristna läran och därmed den kristna kalendern kom till Sverige i början av medeltiden fanns Mattiasdagen med. Redan i de äldsta kalendrarna, där helgondagar och apostladagar skrivits ner, är Mattias dag den 24 februari (förutom skottår då hans dag flyttades en dag framåt eftersom 24 februari dessa år var skottdag). Särskilt i södra Sverige har Mattiasdagen räknats som den första vårdagen.
Vid en förändring av namnsdagarna 1986 la man också till Mats och Matti den 24 februari. Mats fick fortsätta vara kvar, men Matti försvann redan 1983.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-24
Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Kort svar: Enligt ”Sveriges bagare och konditorer” äts sex miljoner semlor bara på fettisdagen.
Fettisdagen är själva höjdpunkten för semmelsäsongen även om man sedan lång tid tillbakak kan köpa semlor både långt före och efter själva fastlagen. Varje år äts mängder av semlor i Sverige, både hembakade och sådana man köper på konditorier. Så här skriver SCB:
Enligt branschorganisationen Sveriges bagare och konditorer sätter vi i oss omkring sex miljoner semlor bara på fettisdagen. De har även räknat ut att det varje år går åt 132 ton mandelmassa, 211 ton grädde och 2,6 ton kardemumma till dessa bakverk.
Uppskattningar som andra källor gör över antalet semlor under hela semmelsäsongen rör sig mellan 40 och 50 miljoner stycken varje år.
Kort svar: Köttmåndagen är ett alternativt namn för måndagen i fastlagen.
Fastlagen är de tre dagar som kommer precis före den kristna påskfastan. Den börjar med fastlagssöndagen (även kallad fläsksöndagen) och slutar med fettisdagen. Däremellan finns en måndag som också den har olika namn, t.ex. ”bullmåndag”. Ytterligare ett namn på måndagen är köttmåndagen. Så här definieras ”köttmåndagen” av SAOB:
måndagen i fastlagsveckan (då man ännu fick äta köttmat);
Ordet ”köttmåndag” har samma bakgrund som fläsksöndagen. Eftersom fastan innebar att man inte åt kött så fick man under fastlagen äta just mer kött och därmed fick måndagen namnet köttmåndagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-20
[Under] den katolska fastlagen passade [man] på att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.
Ordet fastlag kommer av av lågtyskan ”vastel-avent”, som direkt översatt blir ”faste-afton” på svenska. De tre dagarna av fastlag har firats i Sverige sedan kristendomen kom under den tidiga medeltiden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen
Förutom att äta fläsk, ägg och vetebröd förekom festliga upptåg under fastlagsfirandet. Fastlagen kallas också ”karneval” vilket kommer från latinets ”carne vale”, alltså ”farväl kött”. Runt om i världen är pampiga karnevaler fortfarande något som förknippas med fastlagen, t.ex. Mardi Gras-karnevalen i New Orleans.
Även i det katolska Sverige förekom det karnevaler av olika slag. Olaus Magnus skriver i Historia om de nordiska folken om hur svenskar på 1500-talet klädde ut sig och maskerade sig under fastlagen.
Fettisdagsgubbar från Alfta socken i Hälsingland någon gång i början av 1900-talet.
Andra traditioner som man förknippade med fastlagsfirandet förr var upptåg i form av t.ex. ”slå katten ur tunnan”. Leken gick ut på att pojkar och unga män red mot en upphängd tunna som man skulle slå sönder. När tunnan föll i bitar av slagen ramlade katten som tvingats in i tunnan ut. En annan tradition beskrivs av Institutet för språk och folkminnen så här:
Man kunde även ”åka långt lin”. Då tog man skidor eller kälke och åkte utför backarna och att åka långt ansågs vara lyckosamt. Den som kom längst som skulle få det mest högväxande linet till skörden.
De traditioner som överlevde in i det urbaniserade och industrialiserade 1900-talet var fastlagsriset (som numera snarare blivit påskris) och fastlagsbullen (som numera under namnet semla säljs i flera månader fram till fettisdagen).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-07
Litteratur:
”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen (läst 2023-02-07)
Redan 2011 skrev dock Eskilstuna-Kuriren om ett kompisgäng som hade kafferep och där en av deltagarna gärna gjorde ”tacosemla”:
Du tar en nybakt vetebulle och plattar till den. Sedan har du på grädde och mandelmassa och viker upp sidorna på den platta bullen, som en taco!
Det ska dock dröja ytterligare fyra år innan tacosemlan får något större genomslag. År 2015 är det flera tidningar som skriver om nyheter ”tacosemlan”. Inte sällan är det i uppräkningar av andra ”konstiga semlor” som lanserats.
Varbergs Posten 11 feb. 2015
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15
Kort svar: Semlan har förändrats radikalt från medeltidens enkla vetemjölsbullar. Under olika perioder har övriga ingredienser (sockret, mandelmassan, vispgrädden och florsockret) lagts till.
[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.
Fastlagsbrödet åts tillsammans med varm mjölk eller varmt smör och deras tyska föregångare var kors- eller kilformade. Därifrån kommer namnet ”hetvägg”. Ordet är en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”.
Socker på 1700-talet
De tidigaste fastlagsbröden var ganska små och bakades på vetemjöl men utan socker eftersom det var dyrt. Men när tiderna på 1700-talet blev bättre så växte bullarna och ändrade form. Dessutom fanns socker nu till ett mer rimligt pris och blev en del av vetedegen i början av 1700-talet.
Att semlan blev rund och sötad beror alltså på ekonomiska förändringar i samhället. Dock skall det påpekas att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen där tillgången på vete var större.
Mandelmassa på 1800-talet
Mia Öhrn – författaren till boken Semlor – menar att mandelmassan introducerades i Sverige av schweiziska bagare vid sekelskiftet 1800. Under åren kring sekelskiftet kom de flesta bagare från Schweiz och de förde med sig kunskap om hur man tillverkar mandelmassa. Öhrn skriver:
Troligtvis insåg sedan svenska sockerbagare att denna utsökta delikatess skulle passa som fyllning i våra semlor.
Ett exempel på hur mandelmassan började användas under 1800-talet är när Fredrika Bremer 1867 skriver följande:
att vi hvar tisdag till andra rätten vid middagen få hvar sin stor semla, fylld med mandelmassa och som ätes med varm mjölk, socker och kanel.
Vispgrädden börjar introduceras i recepten under slutet av 1800-talet men då som ”hårt skummad grädde [som] blandas med inkråm och mandelmassa”. Vispgrädden var alltså inte något man la under locket. Istället blandade man ner den i semlan. Ett annat exempel är från SvD 1926:
Den skållade och rivna mandeln tillsättes och så mycket äggvita, något uppvispad, nedröres. /../ Istället för äggvita kan grädde användas. Massan fylles i semlorna, locken påläggas och bullarna uppvärms innan de serveras.
Året därefter, 1927, har grädden SvD:s recept en annan funktion:
Varje bulle fylls med en del av mandelmassan, en klick av grädden lägges ovanpå, locket läggs över och tryckes till så att grädden syns som en ring runt omkring densamma.
Vissa kokböcker hade inte alls med vispgrädde i recepten en bra bit in på 1900-talet, men det är under 1900-som vispgrädde blir vanligare. Och det var nu som grädden skulle vispas och läggas ovanpå.
Florsocker på 1930-talet
Det senaste tillskottet på den ”traditionella semlan” torde florsockret vara. Florsocker förekommer förvisso i Iduns kokbok redan 1911 men då som en ingrediens för att förlänga hållbarheten i mandelmassan.
I Prinsessornas kokbok från 1930-talet finns ett recept på semlor där det står att:
Semlorna siktas över med vanilj- eller florsocker och läggs upp på en servett.
Det äldsta belägget i SvD för florsocker som en garnering ovanpå locket är från 1938.
Florsocker omnämns också i kokboken Vardagsmat med helgdagssmak från 1939: ”För utseendets skull sikta lite florsocker över bullarna.” Även Stora kokboken från 1940 skriver i slutet av receptet: ”Lägg på locken och pudra till sist över litet florsocker”.
Nya varianter på 2000-talet
En variant av semlan som har funnits nästan lika länge som vispgrädden och florsockret är vaniljsemlan – alltså att man byter ut (eller kompletterar) fyllningen av mandelmassa mot vaniljkräm. Redan fettisdagen 1951 föreslog SvD under rubriken ”Dagens mat” att man efter fiskfilén med tyrolersås kunde är ”semlor fyllda med vaniljkräm”.
Dock skulle det dröja fram till 2010-talet innan det fullständigt exploderade med nya varianter av den klassiska semlan. Bland de första att lansera en helt ny variant av semlan var Mattias Ljungberg på Tössebageriet som 2015 lanserade semmalwrapen. Något tidigare (2012) kom dock nutellasemlan. Andra exempel på den här trenden är tacosemlan, prinsessemlan, och korvbrödssemlan.
Redan ordet semla avslöjar vilken som är den huvudsakliga ingrediensen i bakningen. Ordet ”semla” kommer nämligen från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Det fina vetemjölet var det som användes när man bakade fastlagsbullarna som skulle ätas under fastlagsfirandet. Så här skriver Institutet för språk och folkminne:
[Under] den katolska fastlagen /passade man på/ att äta mycket och gott dagarna innan fastan inleddes. För att stå sig över fastan skulle man nu passa på att äta ”vitmat” som fisk, fläsk, ägg, mjölkprodukter och bröd bakat på fint vetemjöl.
Från de äldsta recepten på semlor, som är från 1700-talet, är det tydligt att bullarna ska bakas på just vetemjöl. Det fina mjölet är et tecken på att det är fest och man bryter den tråkiga vardagen när man äter semlorna. Semlan äts just under fastlagen eftersom det är en fest inför den stundande fastan.
Dock var hade de äldsta bullarna vare sig socker, mandelmassa, vispgrädde eller florsocker. Det var istället mjölet som gjorde dem till festmat. Nils-Arvid Bringéus menar att seden att äta semlor eller fastlagsbullar inte var någon allmänt förekommande sed i Sverige på 1700-talet, förutom i de sydliga landskapen. I övriga Sverige var det främst en sed för de högre klasserna. Så här skriver Bringéus:
Att fettisdagsbullar, bakade av vetemjöl, inte förekom i övre Sverige är naturligt. Vete odlades främst i de sydsvenska slättbygderna och även där i obetydlig utsträckning.
I norra Sverige var kornmjölet det som dominerande och på det kan man inte baka bullar eftersom det innehåller för lite gluten. Därför bakades inga vetebullar i de breda folklagren.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-01
Högtider och traditioner 