Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Hur firar man nationaldagen i Sverige?

av

Kort svar: Till skillnad från de flesta andra helgdagar i Sverige finns få ritualer förknippade med den svenska nationaldagen, även om runt en tredjedel av svenskarna på något sätt firar dagen.

Första gången som 6 juni firades som någon form av nationaldag var 1893 på Skansen. År 1916 var första gången som dagen firades som ”svenska flaggans dag – men det var först 1983 som den officiellt blev Sveriges nationaldag och det dröjde till 2005 innan det blev en röd dag.

Till skillnad från de flesta andra helgdagar som ex. jul, midsommar, första maj och påsk så finns det få ritualer förknippade med den svenska nationaldagen. När SOM-institutet 2024 frågade hur många som firar olika högtider konstaterade man att:

År 2011 svarade 25 procent att de firat nationaldagen det senaste året. Fyra år senare var andelen 31 procent. I den senaste undersökningen, gjord 2024, hade hela 42 procent firat nationaldagen. Ökningen sticker ut, eftersom vanor och traditioner generellt är stabila över tid.

Men även om över fyrtio procent av befolkningen uppger sig fira så har det inte utvecklats några gemensamma traditioner. Det närmaste man kommer det är de medborgarceremonier för nya svenskar som många kommuner anordnar.

Medborgarskapscermoni 2011

Det är troligen också därför som det är en större andel svenskar födda utomlands som uppger att de firat nationaldagen än svenskar födda i Sverige. Institutet för språk och folkminnen konstaterar:

Men trots att svenska flaggans dag och nationaldagen har funnits med i almanackan under större delen av 1900-talet finns det inte så många andra traditioner knutna till dagen. Är man inte intresserad av de officiella arrangemang som ordnas på kommunal nivå eller av någon organisation ses dagen mer sannolikt mest som en extra ledig sommardag.

Vad som är viktigt att komma ihåg är dock att firandet av nationaldagen inte är det vanligaste bland världens länder. Att fira storslaget som USA 4 juli eller Norge 17 maj tillhör undantagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-04, uppdaterad med nya siffor 2025-06-07

Källor:

”Högtider i Sverige 2011-2024 (2025:38)”

”Allt fler firar den svenska nationaldagen” SOM-institutet 2017-05-30

”Nationaldagen” isof.se

Profilbild för Okänd

Hur länge har ”klämdag” funnits i Sverige?

av

Kort svar: Ordet klämdag började användas i Sverige på 1960-talet som beteckning på en dag som blev ledig dag p.g.a. den inföll mellan två andra lediga dagar.

Enligt Nationalencyklopedin är klämdag en ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”. Det tidigaste belägget i tidningstext för ordet ”klämdag” är från 1960. Det är Aftonbladet som 19 maj skriver att kontorsanställda i Stockholms stad ska börja få lördagsledigt.

S.k. klämdag dvs. en dag som kommer i kläm mellan två helgledigheter, blir fridag efter stadskollegiets beslut i varje särskilt fall och behöver – i motsats till tidigare – inte inarbetas.

Första gången som fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag nämns som ”klämdag” är i Svenska Dagbladet 1965. Där skriver man att ”arbetet inställs den 28 maj, som är en ‘klämdag’ mellan Kristi himmelsfärdsdag och den lediga lördagen.”

Svenska Dagbladet 1965-04-29

Andra dagar som fungerat som klämdagar är t.ex. dagen efter trettondagen (om trettondagen infallit på en torsdag). Detta orsakade viss kritik 1966 då många statliga och kommunala verk hållit stängt just p.g.a. att fredagen blev en klämdag.

GT 1966-01-09

Under 1960-talet var det långt ifrån klart huruvida man var ledig på en klämdag eller inte. Inför fredagen efter Kristi himmelsfärd 1966 frågade sig en man ”inom produktionen” inom ”vilka stadens inrättningar det kommer att råda söndagsfrid”.

GP 1966-05-18

Drygt tio år senare verkade dock klämdagen mellan Kristi himmelsfärd och lördagen vara etablerad. När Svenska Dagbladet 1978 skrev ett reportage visade sig att ”alla var lediga”.

Expressen 1978-05-06

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-05-21) 

Källor:

”Klämdag” ne.se

Profilbild för Okänd

Är fredag efter Kristi himmelsfärdsdag en ledig dag?

av

Kort svar: Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag (som alltid är på en torsdag) är ingen röd dag, men med många kollektivavtal får du ledigt ändå.

Kristi himmelsfärdsdag är en röd dag och infaller alltid på en torsdag. Det betyder att fredagen efter Kristi himmelsfärd blir en ”klämdag”.

Ordet klämdag har funnits i Sverige sedan 1960-talet. Enligt ne.se är klämdag ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”.

Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag är ingen röd dag eller någon helgdagsafton. Huruvida du är ledig på fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen är helt beroende på vilket kollektivavtal du har. Så här skriver fackförbundet Unionen:

Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)

Källor:

”Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se

”Klämdag” ne.se

Profilbild för Okänd

Varför är kardemummabullens dag 15 maj?

av

Kort svar: Kardemummabullens dag startades 2015 av två privatpersoner (Klas och Marie) och de valde Maries mammas födelsedag som dag för kardemummabullen.

Kanelbullens dag 4 oktober var ett resultat av en kampanj från Hembakningsrådet, Chokladbollens dag 11 maj var en konsekvens av en tråd på Flashback och fössta tossdan i mass skapades på Facebook liksom kardemummabullens dag (15 maj) och kladdkakans dag (7 november).

Kardemummabullens dag initierades av två privatpersoner som heter Klas och Marie. Så här berättar Marie om varför det just blev 15 maj som man valde.

Systerbullen Kanel får ju glänsa i oktober varje år, och då måste ju även Kardemummabullen, som enligt vår mening är så mycket godare, också få uppmärksammas. Vi är ju så många som älskar denna bulle till fikat. Så Klas, som vännen heter, födde tanken och jag såg till att den fick en egen dag. Självklart skulle den vara på min mammas födelsedag, hon älskar kardemummabullar.

Redan samma år som Klas och Marie lanserade kardemummabullens dag så uppmärksammas dagen i en notis i Dagens Nyheter.

Kardemummabullens dag 15 maj har inte alls fått samma genomslag som kanelbullens dag 4 oktober. Gör man en sökning på Google får den senare c.a. 321.000 sökträffar medan den förra bara får 4.920 träffar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-15

Källa: intervju med Marie på Facebook-sidan ”Kardemummabullens dag”

Profilbild för Okänd

När började kardemummabullens dag (15 maj) firas?

av

Kort svar: Kardemummabullens dag (15 maj) skapades 2015 av en privatperson på Facebook.

Kanelbullens dag 4 oktober var ett resultat av en kampanj från Hembakningsrådet, chokladbollens dag 11 maj var en konsekvens av en tråd på Flashback, mandelkubbens dag startades i en Facebook-grupp och fössta tossdan i mass skapades som ett skämt också på Facebook.

Många olika bakverk har de senaste åren fått sina egna dagar i kalendern – så även kardemummabullen. En kardemummabulle får sin särart dels genom formen och dels genom kryddningen.

Kardemummabullens dag initierades 2015 som en Facebook-sida. Det var den 22 januari som en anonym användare skrev: ”Jag har den stora glädjen att meddela att det nu instiftats en Kardemummabullens dag (kanelbullar i all ära, men nog är systerbullen Kardemumma värd en egen dag den också!)”

Att de valde just 15 maj beror på att det var födelsedag för en av initiativtagarnas mamma. En dryg vecka senare, i februari 2015, så togs kardemummabullens dag upp på sidan temadagar.se och därmed kunde den få större spridning. Redan samma år så uppmärksammas dagen i en notis i Dagens Nyheter.

Kardemummabullens dag 15 maj har inte alls fått samma genomslag som kanelbullens dag 4 oktober. Gör man en sökning på Google får den senare c.a. 321.000 sökträffar medan den förra bara får 4.920 träffar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-14

Profilbild för Okänd

När avskaffades tredjedag pingst som helgdag?

av

Kort svar: Tredjedag pingst avskaffades som helgdag i samband med helgdagsreduktionen 1772.

Pingstdagen infaller femtio dagar efter påsk och är tillsammans med jul och påsk den viktigaste kristna högtiden. Pingst firas till minne av den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar. Fram till 1772 räknades helgen som så viktig att den även inkluderar annandag, tredjedag och fjärdedag (precis som jul och påsk hade).

Ur Nattvardsbarnen

I sin bok om majgrevefesten skriver Gullan Gerward:

Pingstdagen och annandag pingst var gudstjänsterna välbesökta, men tredjedag pingst uteblev många. Den dagen var lämplig för världsliga festaktiviteter.

Under medeltiden var närmare än tredjedel av årets dagar helgdagar vilket man från reformationen och framåt försökte avskaffa eftersom detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Den stora helgdagsreduktionen 1772 var beslutet att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag pingst (och dito för jul och påsk) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Annandag pingst förblev dock helgdag fram till 2005.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-29)

Källor: ”Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag”

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

.

Profilbild för Okänd

Varför är chokladbollens dag 11 maj?

av

Obs! Texten innehåller citat där n-ordet används. Jag har valt att använda orden så som de används i citaten.

Kort svar: Från början (år 2009) lanserades 11 maj på forumet Flashback som ”negerbollens dag” men bara något år senare blev det istället chokladbollens dag.

En av de populäraste typerna av temadagar i Sverige är temadagar kopplade till olika typer av bakverk. Det finns dagar med hundraåriga traditioner som t.ex. semlor på fettisdagen och våfflor på våffeldagen och det finns dagar som är betydligt yngre som t.ex. kanelbullens dag 4 oktober eller för den delen kardemummabullens dag 15 maj.

En dag som funnits i c.a. tio år är ”chokladbollens dag” den 11 maj. Att chokladbollen uppmärksammans just 11 maj går tillbaka till en diskussion som var het för några år sedan – nämligen om man skulle säga chokladboll eller ”negerboll”

På forumet Flashback lanserades, i en tråd som blir oerhört rasistisk, år 2009 idén att 11 maj ska bli ”negerbollens dag”. Varför just 11 maj finns det ingen förklaring till.

Till 2010 hade några användare lyckats få ihop sidan negerbollensdag.se som inte finns längre.

Eftersom debatten under tidigt 2010-tal lutade åt att det nog ändå var rimligare att säga ”chokladboll” än ”negerboll” så började folk istället att uppmärksamma chokladbollens dag 11 maj åren efter lanseringen på Flashback.

Runt 2014/2015 fick dagen sitt stora genomslag med åtskilliga artiklar i flera olika tidingar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-11

Profilbild för Okänd

När är bönsöndagen?

av

Kort svar: Bönsöndagen infaller sjätte söndagen i påsktiden, alltså 35 dagar efter påskdagen.

Söndagarna har i det kristna kyrkoåret en särskild roll som vilodagar och dagar att gå i kyrkan. Vissa av söndagarna har en särskild betydelse som t.ex. påskdagen, pingstdagen eller första söndagen i advent – andra är mer en i raden av söndagar som t.ex. tjugotredje söndagen efter trefaldighet.

Söndagarna direkt efter påsk kallas allmänt första, andra, tredje söndagen i påsktiden o.s.v. fram till pingst. Den sjätte söndagen i påsktiden som alltså infaller 35 dagar efter påsk, söndagen före Kristi himmelsfärdsdag kallas i Sverige och Finland för bönsöndagen.

Nordisk familjebok skriver följande:

Evangelierna på denna söndag inbjuda till betraktande af bönens värde och välsignelse. Det är endast i Sverige och Finland, som namnet bönsöndag förekommer.

De tre dagarna (måndag, tisdag och onsdag) mellan bönsöndagen och Kristi himmelsfärdsdag var tidigare ”gångdagar” då ”församlingen under psalmsång då gick i procession med kors, helgonbilder och vigvatten kring åkrar och ängar”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-07

Källa: Nordisk familjebok ”bönsöndagen”

Profilbild för Okänd

Är Europadagen (9 maj) flaggdag i Sverige?

av

Kort svar: Nej, Europadagen (9 maj) är inte allmän flaggdag i Sverige.

Vilka dagar som är allmänna flaggdagar i Sverige regleras i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar och SFS 2018:1608 där veterandagen blev ny flaggdag. För närvarande är 17 dagar flaggdagar varje år och valdagen vart fjärde.

Hur och när man får och inte får flagga är inte reglerat i någon lag eller förordning. Däremot förväntas man flagg på allmänna flaggdagar och kan flagga även på andra dagar. I många kommuner finns det, förutom de 17 allmänna flaggdagarna, en rad andra dagar som kommunen flaggar på.

En dag som många kommuner valt att flagga på är Europadagen (9 maj). Då flaggar man, förutom med den blågula svenska flaggan, även med EU-flaggan med mörkblå bakgrund och en cirkel av tolv gula stjärnor.

Enligt Riksarkivet ska man vid flaggning med andra flaggor än den svenska ändå ha den svenska på ”hederplats”:

Om t.ex. en länsstyrelse vill flagga med svenska flaggan och EU-flaggan, hissas svenska flaggan på flaggstång nr 1, EU-flaggan på nr 2 och länsstyrelsens flagga på nr 3.

Så här skriver t.ex. Göteborgs stad:

På FN-dagen och Europadagen hissas FN-flaggan respektive Europaflaggan på paradstängerna.

Sundsvalls kommun skriver så här:

På Europadagen den 9 maj flaggas med svensk flagga på den heraldiskt högra av de två mittre stängerna, EU-flaggan på den heraldiskt vänstra och svenska flaggor i övrigt

Huruvida man flaggar på Europadagen är alltså upp till varje myndighet, kommun eller motsvarande att själv att avgöra. Men dagen är inte en allmän flaggdag.

Källa: ”Internationell flaggning” Riksarkivet

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-05-09)

Profilbild för Okänd

Vilken dag är ”första metardagen”?

av

Kort svar: Enligt en äldre svensk tradition räknas Kristi himmelsfärdsdagen som den första metardagen.

Under den svenska historien har det varit vanligt att man kopplat samman olika kristna märkesdagar med profana händelser. Så har det t.ex. hetat att Larsdagen (10 augusti) var första dagen för att bärga skörden och att Tiburtius (14 april) var första sommardagen i vissa delar av Sverige.

Till Kristi himmelsfärdsdagen (torsdagen fyrtio dagar efter påsk) har en något udda tradition knutits – dagen räknas nämligen som första metardagen i nästa hela landet. Det udda är att Kristi himmelsfärd ju kan variera i almanackan från att infalla så tidigt som 30 april och så sent som 3 juni.

Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:

Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.

Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.

Förutom metandet finns det en rad andra traditioner knutna till Kristi himmelsfärd, bl.a. gökotta, Kristi himmelsfärdseldar och att det är folknykterhetens dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-07

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : OrdalaBringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm