Profilbild för Okänd

Varför slutade man fira mickelsmäss i Sverige?

Kort svar: Att man i Sverige slutade fira mickelsmäss beror på att vare sig fanns någon typisk maträtt eller något typiskt festelement som kunde leva vidare när Sverige gick från att vara ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle.

Många av de årligt återkommande festerna som firas i Sverige är fester som är rotade i den svensk historien och som på olika sätt är kopplade till jordbruket. Jul firades när det var lite att göra på gården och det var som mörkast, midsommar inföll när det var en lucka mellan sådd och skörd, mickelsmäss var inledningen på årets enda lediga vecka för allmogen och så vidare.

Om de äldre traditionerna ska leva vidare när ett land övergår från jordbruks- till bondesamhälle måste det finnas någonting som det går att hänga upp firandet på. Julen har en mängd element och maträtter – granen, klapparna, och skinkan. Så är det även med lucia (som har sin ljusdrottning), Mårten (som har sin gås), påsken  (med sina ägg).

Flyttlass

Att mickelsmäss förr var en stor festhelg bland allmogen beror på att dagen mellan 1723 och 1819 var lagstadgad flyttdag. I bondesamhället kunde tjänstefolk nämligen inte byta jobb hur som helst utan var två månader före Mikaeli tvungna att säga upp sig från sin nuvarande tjänst.

Eftersom skördearbetet skulle vara slutfört till 29 september passade dagen bra som flyttdag. Dessutom hade de anställda rätt till en veckas ledighet och man fick då ut sin årslön samt en peng inför det kommande anställningsåret. Swahn skriver:

Det var ingen tillfällighet att antalet marknader kulminerade under månaden kring Mickelsmäss – det var gott om pengar i omlopp.

Sedan fäbodväsendet upphört i och med jordbrukets mekanisering fanns inte varken de materiella förutsättningarna eller de mänskliga behoven av att fira mickelsmäss längre. En anledning till att mickelsmäss inte lyckats leva kvar har att göra med avsaknaden av en central maträtt eller centralt festmoment, menar Bringéus (med hänvisning till Tordis Dahlöf). Mickelsmäss var bara en tidpunkt och inte förknippad med någon särskild maträtt eller händelse – alltså försvann firandet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-09-28)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner, Ordalaget

Bringéus, Nils-Arvid (2006)  Årets festdagar, Carlsson Bokförlag

Profilbild för Okänd

När är tacksägelsedagen 2026?

Kort svar: Tacksägelsedagen (inte att sammanblanda med Thanksgiving) infaller andra söndagen i oktober. År 2026 är det söndagen den 11 oktober.

Den fjärde torsdagen i november firar man i USA Thanksgiving day. På svenska blir det ungefär tacksägelsedagen, men det finns redan en sådan dag i den svenska almanackan – andra söndagen i oktober.

Äpple

Så här skriver Svenska kyrkan om tacksägelsedagen:

Tacksägelsedagen ligger andra söndagen i oktober för att vi ska få tillfälle att tacka för skörd, för svamp och frukt, det som jorden ger oss. En utbredd tradition är att på denna dag föra frukter och annat till kyrkan som man ibland säljer eller auktionerar ut till förmån för behövande eller delar ut i församlingen. 

Bakgrunden till firandet av tacksägelsedagen är de böndagar som funnits i Sverige i hundratals år. Dagarnas placering i almanackan har varierat men 1807 bestämdes att böndagarna alltid skulle vara på söndagar och kallas:

  • botdagen
  • reformationsfesten
  • missionsfesten
  • tacksägelsedagen

Dessa separata böndagar avskaffades i och med 1983 års evangeliebok, men tacksägelsedagen finns kvar som en egen helgdag, alltid på en söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-09-15

Källor: Tacksägelsedagen” svenskakyrkan.se

Nordisk familjebok 1905. Uppslagsord: ”Böndagar

Profilbild för Okänd

Vilket år visades Ivanhoe på nyår första gången?

Kort svar: Första gången som filmen Ivanoe visades i svensk teve på nyår var 31 december 1982, första gången den visades på nyårsdagen var 1986.

Nyår i Sverige är förknippat med lite olika traditioner på nyårsafton (ex. fyrverkerier, nyårslöften och champagne) respektive nyårsdagen (pizza och diverse teve-program).

Teve-programmen på nyårsdagen är inte lika etablerade som Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på julafton, men om man ska räkna upp de mer ”klassiska” nyårsdagsprogrammen så är det backhoppningen från Garmisch Partenkirchen, nyårskonserten från Wien och Ivanhoe.

Ivanhoe är en brittisk TV-film som spelades in 1982 med bl.a. Anthony Andrews och Sam Neil i två av huvudrollerna. Första gången den visades på svensk teve var nyårsafton 1982 och redan efter första sändningen skrev en skribent att han ville SVT skulle ”göra nya Ivanhoe till en nyårsklassiker”.

De två följande åren (1983 och 1984) sändes Ivanhoe, men istället under julhelgen.

Bild

1986 är första gången som Ivanhoe visas på nyårsdagen. Notera att det också är nyårskonsert från Wien och backhoppning från Garmisch Partenkirchen.

Bild

Sedan sänds filmen på nyårsdagen i SVT 1988, 1994-2001 och nyårsdagen 2002 tog TV3 över sändningen. År 1993 sände man Ivanhoe den 3 januari.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)

Källa: teve-tablåerna från SvD 1982-2002

Profilbild för Okänd

När är halloween 2020 i Sverige?

Kort svar: Halloween infaller alltid 31 oktober. År 2020 är det samma lördag som alla helgons dag.

Halloween (som är en sammandragning av all hallows eve) infaller alltid dagen före ”den riktiga alla helgons dag” eftersom det är alla helgons afton. Således är halloween alltid 31 oktober.

Den från USA importerade högtiden halloween började firas i större skala i Sverige under 1990-talet. Under de första åren var det ofta förvirring vilket datum halloween skulle firas på då det ofta sammanblandades med den mer kyrkliga traditionen kring alla helgons dag – att tända gravljus. Numera tror jag att det vanligaste ändå är att halloween, i den mån det uppmärksammas alls, firas den 31 oktober.

År 2020 infaller alla helgons dag också den 31 oktober vilket gör att halloween – då man karvar pumpor och äter godis – och alla helgons dag – då man tänder gravljus – infaller på samma datum.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Profilbild för Okänd

Är halloween och alla helgons dag samma datum 2020?

Kort svar: Ja, år 2020 infaller halloween och alla helgons dag på samma datum – 31 oktober.

Vid månadsskiftet oktober/november har det under lång tid och i många olika kulturer firats olika former av fester. Sista oktober har på många platser räknats som sommarhalvårets sista dag och med november månad började vinterhalvåret.

I Sverige har vi sedan kristendomen kom till landet haft alla helgon dag den 1 november och så är det – i viss mån – fortfarande. Men sedan 1953 infaller helgdagen alla helgons dag på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november och allhelgonadagen (som inte är en röd dag) infaller 1 november. Det är på alla helgons dag (alltså på lördagen) som det är vanligt att man tänder gravljus.

Sedan 1990-talet har den från USA importerade högtiden halloween börjat firas i Sverige. Halloween firas typiskt med att karva pumpor, äta mycket godis och pynta i skräcktema.

Halloweenpumpa

Ett problem med halloween som importerad högtid är att datumet (31 oktober) vissa år (ex. 2020) sammanfaller med alla helgons dag. Även om det finns vissa likheter mellan högtiderna – ex. att båda på sätt och vis handlar om döden – så firas de på väldigt olika sätt.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-09-04)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Profilbild för Okänd

Vad ska man ha för tillbehör på en kräftskiva?

Kort svar: De traditionella tillbehören (förutom drycken) till kräftorna på en kräftskiva är rostat vitt bröd, knäckebröd, smör och ost.

Kräftskivor började bli populära i Sverige under första halvan av 1900-talet. I augusti månad samlas man under kulörta lyktor med lustiga hattar på huvudet, äter kräftor och dricker öl och brännvin. Men vad ska man ha för tillbehör?

På en kräftskiva är givetvis de kokta kräftorna i centrum och i övrigt är utbudet rätt magert. I boken Kräftans lov skriver författarna:

Till kräftor serveras traditionellt rostat vitt bröd, knäckebröd, smör och ost.

Här är det framförallt osten som är viktig att ha koll på. Sedan slutet av 1800-talet är det främst Västerbottensost och lagrad prästost som är de verkliga klassikerna. Men en ”smaksatt kryddost” kan också fungera.

Västerbottensost

Författarna skriver vidare:

Fördelen med ost till kräftorna är naturligtvis, att den både på egen hand kan utgöra ett smakfullt aromatiskt tillskott och samtidigt så väl låter sig kombineras med kräftornas fina och särpräglade smak.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-08-16

Källor: Fürst, Magnus och Kerstin Törngren (2003) Våra älskade kräftor Bäckströms förlag

”Ost!” av Redaktionen i boken Kräftans lov

Profilbild för Okänd

När började man äta inlagd sill på svenska julbord?

Kort svar: Borgerligheten i Sverige har ätit inlagd sill som en del av julmaten sedan åtminstone 1800-talet, men allmänt uppmärksammad på de svenska julbord blev sillen först under 1930-talet.

Tillsammans med den kokta julskinkan och köttbullarna är den inlagda sillen bland de populäraste rätterna på svenska julbord. Men hur länge har egentligen inlagd sill varit en del av den svenska julmaten?

Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord. Och det var som en del av smörgåsbordet som den inlagda sillen åts som julmat inom borgerligheten. Så här beskrivs det i boken Det svenska julbordet:

Två bord stod dukade med stolar runtomkring. Var och en tog en tallrik och försedde sig inledningsvis med med smör, bröd, sill och korv som dukats upp på ett särskilt bord. Efter smörgåsen var det dags för ”doppet i grytan”. /../ Vid sittande bord fortsatte fortsatte så måltiden varvid stora fat med korv, pölsa, salt kokt kött, bruna bönor och kokt potatis sattes fram.

Men under första hälften av 1900-talet började borgerlighetens smörgåsbord och allmogens julmat smälta samman till ett modernt julbord. Så här skriver författarna till boken Det svenska julbordet:

Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens äldre måltidsmönster började förändras, samtidigt som antalet rätter på julbordet ökade markant.

Som typisk julmat för allmänheten är det först en bit in på 1900-talet som den inlagda sillen tar sig in. Om vi tittar på vad som räknades som typisk julmat vid förra sekelskiftet skriver Eskilstuna-kuriren till julen 1897 att:

I Sverige består julmaten som bekant af lutfisk, skinka och risgrynsgröt.

När Göteborgs Aftonblad julen 1898 ska beskriva vad som typiskt finns på ett svenskt julbord nämns följande:

lutfisk, risgrynsgröt och klenät /../ dopp i grytan /../ den herrliga, kokta brynnskade skinkan /../ grönkålen /../ det kraftiga, bruna julölet och det välsmakande vörtbrödet.

När Svenska Dagbladet 1924 presenterar förslag till julmat på julafton är det:

pressylta, julkorv och skinka samt rödbetor och potatis. Lutfisk med potatis, gröna ärter och vit sås. Julgröt med mjölk. Klenäter och mandelformer med sylt.

Äldre rätter som julkorv och pressylta finns med, men ingenstans under julhelgen 1924 finns ”inlagd sill” som förslag. Däremot dyker sillen upp redan året därefter (1925). På ”tidig förmiddag” på julafton föreslås:

Smör, bröd, ost, inlagd sill, rökt leverkorv, pressylta med rödbetor. Spenatomelette. ”Dopp i grytan”. Julskinka, fläskkorv, grynkorv och salt oxbringa, bruna bönor och potatispuré, senap. Julöl. Klenäter med klarbärskompott.

Den här ”julveckans matsedel” från den 20 december 1925 är mig veterligen första gången som inlagd sill omnämns som del av den allmänna julmaten.

Under 1930-talet blir sedan den inlagda sillen ett återkommande inslag i annonser och receptförslag.

Aftonbladet 1931-12-21

Dagarna före jul 1933 skriver Aftonbladet ”Men glöm för all del inte att det är gott med något i sillväg på juldagens morgon.”

Norrskensflamman 1935-12-19

Under andra halvan av 1930-talet blir ”inlagd sill” och ”kryddsill” ett lika vanligt inslag i tidningarnas annonser för julmat som lutfisk, julskinka och klenäter var bara några årtionden tidigare. Och årtiondena därefter blir det fler och fler varianter av inlagd sill som förekommer.

I nedanstående annons för ”Husmoderns julkorg” från 1954 är ”bankett-sill” med som nummer 24.

Under förra seklet kommer de successivt nya sillinläggningar som senapssillen, currysillen och Brantevikssillen

Provinstidningen Dalsland 1964-12-1-6

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-07-20

Källor:

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Profilbild för Okänd

Varför äter vi inlagd sill på julbordet?

Kort svar: Den inlagda sillen var en del av borgerlighetens smörgåsbord under 1800-talet och letade sig sedan under början av förra seklet in på julborden.

Inlagd sill i olika smaker (t.ex. löksill, senapssill och currysill) är en viktig del av det svenska julbordet – i de flesta undersökningar hamnar sillen på andra eller tredje plats.

Genom den svenska historien har saltad sill varit vardagsmat för allmogen och inget som särskilt förknippats med festmat. Det är först med brännvinsborden och de därefter följande smörgåsborden under 1800-talet som den inlagda och kryddade sillen går från att vara allmogens basmat till att bli borgerlighetens festmat. Ökad tillgång på socker och ättika till inläggningarna bidrog till rättens popularitet.

Äldre tiders julmat (alltså före 1900-talet) kunde skilja sig mycket mellan olika delar av landet och mellan olika samhällsklasser – rika borgare i Stockholm åt inte samma sorts julmat som torpare i mörkaste Småland. Men under första hälften av 1900-talet förändrades julbordet. Så här skriver författarna till boken Det svenska julbordet:

Av allt att döma var det under 1900-talets tre första decennier som julaftonens äldre måltidsmönster började förändras, samtidigt som antalet rätter på julbordet ökade markant.

Det är alltså under första delen av förra seklet som idén om vad ett ”julbord” ska innehålla formas och där ingår bl.a. julskinka, sillsallad, grisfötter, revbensspjäll, syltor och inlagd sill.

Den inlagda sillen började alltså som en del av borgarklassens smörgåsbord som en förrätt. Till huvudrätt åt man t.ex. kalkon, stek eller gås. För drygt ett sekel sedan blev den inlagda sillen också en del av det allmänna julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor:

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Profilbild för Okänd

Hur länge har fruntimmersveckan funnits?

Kort svar: Ordet ”fruntimmersveckan” finns belagt i tidningstext sedan 1840-talet och det var först 1827 som alla de sex namn som idag ingår hamnade efter varandra 19-24 juli.

Fruntimmersveckan är en benämning på den vecka som innehåller en rad med sex kvinnonamn efter varandra: (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Antingen brukar Fredrik eller Jakob (25 juli) räknas in i fruntimmersveckan för att de ska bli en hel vecka på sju dagar.

Det yngsta av de sex namnen i fruntimmersveckan är ”Emma” som 1827 eftersom det dåvarande kronprinsparet ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

Sedan dess införande har veckan kommit att förknippas med dåligt väder – ”med sex kvinnonamn på rad kunde det knappast bli annat än regn, sa man”, enligt Schön.

Enligt Saob är begreppet ”fruntimmersvecka” belagt sedan 1870, men i tidningstext finns det exempel från 1840-talet, t.ex. Aftonbladet 1842 där man skriver att veckan:

annars står i rykte att ha mycket lätt för att gråta och se kaprisiöst surmulen ut

Begreppet förekommer sedan frekvent under både 1850- och 1860-talet i olika tidningar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-20

Källor: 

sökning i KB:s tidningsdatabas på ordet ”fruntimmersveckan

SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

Vilken dag ska man ha kräftskiva?

Kort svar: Det finns inte längre något bestämt datum för kräftpremiären och därmed inte heller för kräftskivorna, men det vanligaste är att ha dem i början på augusti.

Kräftor har vi ätit i Sverige sedan åtminstone senmedeltiden. Till en början var dock kräftorna huvudsakligen överklassmat och först under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet spred sig traditionen att äta kräftor ner i de breda folklagren.

Någon gång runt 1920-talet hade begreppet kräftskiva etablerat sig ordentligt och då kom också affischen ”Kräftor kräva dessa drycker” som använda brännvinet på kräftskivan som argument emot ett totalförbud för alkohol i Sverige.

Första gången som ordet ”kräftskiva” förekommer i text i Dagens Nyheter är den 7 augusti 1913 där det i ett referat från en tillställning i Stockholm går att läsa:

Det planeras högljutt för en ”kräftskiva” på kvällskröken.

Att kräftskivan 1913 hålls i början av augusti är ingen slump. Traditionellt är det nämligen just i början av augusti som kräftpremiären varit i Sverige. Det var då man fick börja kräftor. Reglerna är gamla och redan 1878 började Fiskestadgan för Hjälmaren gälla och den nionde paragrafen löd:

Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.

Därefter förlängdes förbudet till att gälla till och med kvällen den 7 augusti, vilket gjorde att kräftpremiären så gott som uteslutande förlades till någon av dagarna direkt efter kräftfiskepremiären. Under slutet av förra seklet ändrade man vi ett par tillfällen förordningen för att till sista helt avskaffa förbudet 1994.

Trots att det inte längre finns något specifikt datum för kräftfiskepremiären har dock de flesta sina kräftskivor under de första helgerna i augusti och det är då man ser folk i lustiga hattar under kulörta lyktor smaskande kräftor med stark ost och vitt bröd till.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-06-30, uppdaterad 2023-08-05)

Källor: Hansson, Kjell-Åke (2003) Kräftor! Allt om kräftor – och lite dill . . . Hansson & Lundvall Förlag

Saob uppslagsord: ”kräftskiva”