Etikettarkiv: jul

Profilbild för Okänd

Vad är viktigast på julbordet för svenskar?

av

Kort svar: Julskinka är den enskilda rätt som är populärast på de svenska julborden.

De flesta av årets högtider är förknippade med mat – ägg och lamm vid påsk, sill och potatis vid midsommar och kräftor och surströmming på sensommaren. Men allra mest mat äter svenskarna under julhelgen.

Ursprunget till de olika rätter som står på julborden är olika. En del, som lutfisken, är sekelgamla – andra, som köttbullarna, hamnade på julbordet under andra hälften av 1900-talet. Men vilka är egentligen de populäraste rätterna?

Samtliga de undersökningar som jag läst visar att julskinkan är ohotad etta. Mellan 84 och 97 procent anger att de har julskinka på julbordet. Som tvåa kommer oftast sill och köttbullar.

BIld av Dan Wirdefalk från Pixabay

Synovate/Temo gjorde 2006 en undersökning där 1022 svenskar intervjuades om olika julrelaterade saker. På frågan ”Kommer julbordet innehålla något av följande?” svarade:

  1. Julskinka – 96 procent
  2. Köttbullar – 94 procent
  3. Sill – 92 procent
  4. Korv – 87 procent
  5. Risgrynsgröt – 74 procent
  6. Lax – 70 procent
  7. Kål (röd, brun eller grön) – 67 procent
  8. Revbensspjäll – 53 procent
  9. Lutfisk – 36 procent

Yougov genomförde hösten 2012 intervjuer (1402 st) om vilka sju rätter som var viktigast på julbordet:

  1. Skinka – 84 procent
  2. Köttbullar – 76 procent
  3. Sill – 68 procent
  4. Janssons frestelse – 59 procent
  5. Lax – 48 procent
  6. Revbensspjäll – 35 procent
  7. Julkorv – 29 procent

I december 2002 tog Vår Bostad hjälp av Sifo för att ta reda på vad som var viktigast på julbordet:

  1. julskinka – 83 procent
  2. sill – 36 procent
  3. köttbullar – 30 procent
  4. Janssons frestelse – 20 procent
  5. prinskorv – 17 procent
  6. risgrynsgröt – 15 procent
  7. lutfisk – 14 procent
  8. lax – 6 procent
  9. revbensspjäll – 5 procent
  10. dopp i grytan – 5 procent

Lui marknadsinformation och Temo frågade 2003 vilken som var favoritmaten på julbordet:

  1. julskinka – 66 procent
  2. sill – 39 procent
  3. köttbullar -22 procent
  4. Janssons frestelse -20 procent
  5. prinskorv -14 procent
  6. lutfisk -10 procent
  7. lax -10 procent
  8. gröt -8 procent
  9. revbensspjäll -8 procent
  10. sylta -7 procent

När Demoskop 2018 frågade drygt tusen svenskar om vad på julbordet man ”inte kunde vara utan” blev det följande resultat:

  1. Julskinka (60 procent)
  2. Köttbullar (44 procent)
  3. Inlagd sill (36 procent)
    Julmust (36 procent)
  4. Janssons Frestelse (34 procent)
  5. Ägg (25 procent)
  6. Prinskorv (25 procent)
  7. Vörtlimpa (17 procent)
  8. Glögg (16 procent)
  9. Risgrynsgröt (15 procent)
    Rödbetssallad (15 procent)

När Livsmedelsföretagen 2018 frågade 1020 personer om ”Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” blev resultatet:

  1. Julskinka – 25 procent
  2. Janssons frestelse – 15 procent
  3. Sill – 11 procent
  4. Lax – 9 procent
  5. Revbensspjäll – 6 procent
  6. Köttbullar – 5 procent
  7. Grönkål – 4 procent
  8. Julmust – 3 procent
  9. Lutfisk – 3 procent
  10. Risgrynsgröt – 3 procent

En undersökning från Livsmedelsföretagen gav 2020 följande resultat på frågan ”Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” (1013 intervjuer) gav snarlika resultat.

Notera att frågorna som ställts i de olika undersökningarna varierar, men tydligt är att julskinkan, sillen och köttbullarna är det absolut mest centrala på svenskens julbord. Därefter kommer ofta Janssons frestelse, korv av olika slag och lax. Dock ska det sägas att julskinkan minskat något i popularitet under 2010-talet.

Källor: Artiklarna som länkas till vid respektive topplista.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-10-28, uppdaterad 2021-09-24)

Profilbild för Okänd

Vad är vintersolståndet?

av

Kort svar: Vintersolståndet är en tidpunkt när solen står som lägst på norra halvklotet. Vintersolståndet inträffar 20 eller 21 december svensk tid.

Solen har en central betydelse för vår kalender och för de högtider som firas. Vid två tillfällen står solen som högst (sommarsolståndet)respektive som lägst på himmeln (vintersolståndet)  – och vid dessa tidpunkter firar vi i Sverige midsommar respektive jul.

För att förstå vad vintersolståndet är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år)  samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination och för solens del varierar det på ett ungefär mellan 23 grader norr om himmelsekvatorn och 23 grader söder om himmelsekvatorn under ett år.

När solens når sin lägsta deklination (c.a. S.23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.

kara_image6

Vad bilder visar är de olika banor som solen tar över himlavalvet beroende på om det är juni eller december på norra halvklotet. Runt den 21 december står solen alltså som lägst och det är då vintersolståndet inträffar.

Källa: Nautica – Folkuniversitet

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)

Profilbild för Okänd

När började man ha köttbullar på julbordet?

av

Kort svar: Köttbullar blir successivt en del av det svenska julbord från 1970-talet och etablerar sig först på 1980-talet. Det finns dock enstaka tidigare belägg.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter, men när olika undersökningar gjorts för att se vilka rätter som är vanligast är det – förutom julskinkan och sillen – oftast köttbullarna som hamnat i topp. Att just köttbullarna är så populära kan tyckas märkligt med tanke på att de introducerades på det svenska julbordet så sent som under 1970-talet.

Nedanstående bild är tagen ur Bonniers Kokbok (1960). Här kan man se de rätter som var typiska för sextiotalets julbord – julskinka, dopp i grytan (anledning till att vi säger dopparedan), olika slags korvar, syltor, inlagd sill och en hel del annat. De flesta av de rätter som är populära idag finns med, dock inte köttbullarna eller för den delen prinskorven.

(ur Bonniers Kokbok – 1960)

Köttbullarna är en rätt som ofta uppfattas som ”typiskt svensk”. Jonathan Metzger citerar i sin avhandling kokboken Mammas köttbullar från 1964: 

köttbullar /../  är en rätt som är hela svenska folkets egendom. Från norr till söder i hela vårt avlånga land lagas det någon gång i veckan köttbullar i vartenda kök… Drömmen om mammas goda köttbullar finns kanske hos de flesta av oss. (citerat i Metzgers, s. 32)

Men även om köttbullarna varit en del av det svenska köket under en lång tid skulle det dröja innan de tar plats på julbordet. Ett tidigt belägg för köttbullar som julmat är en annons från Konsum 1951 där ”man ”Moster Malins julråd” tipsade om följande rätter till julaftonens lunch:

Sill, sardiner, sillsallad, sylta, grisfötter, salt kött, köttbullar, rödbetor, ost. Dopp i grytan. Mästerskinka, rödkål, långkål eller brysselkål, äppelmos eller ananas, grönsallad eller endivesallad. Kaffe.

Sedan ska det dröja ytterligare nästan tjugo år innan köttbullarna kommer tillbaka. Husmoderns köksalmanack föreslog i sin utgåva 1970 ”små köttbullar” som en del av julbordet. Det finns ytterligare något exempel från samma årtionde, t.ex. från Icas kokbok 1978, på köttbullar i samband med julbordet. Men allmänt förekommande i t.ex. Husmoderns köksalmanack blir det inte förrän på 1980-talet.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-03, uppdaterad 2022-11-19)

Källor: 

SvD 1951-12-19

Husmoderns Köksalmanack 1933, 1934, 1935, 1941, 1946, 1953, 1956, 1963, 1967, 1968, 1969, 1970, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1991 och 1993.

Bonniers stora kokbok 1960

ICA kokbok 1978

Litteratur:

Julbord – dukat för frossa – Populär Historia 2006

Moderna julbord: Allt är inte så traditionellt som vi tror – Nationalencyklopedin

Metzger, Jonathan (2005) I köttbullslandet: Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet. Doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Profilbild för Okänd

Vilken är världens mest sålda jullåt?

av

Kort svar: White Christmas med Bing Crosby som sålts i över 50 miljoner exemplar.

Ingen högtid är så intimt förknippad med särskild musik som julen är. Varje år produceras och säljs mängder av olika julskivor, men som ohotad etta på listan över de mest sålda jullåtarna genom tiderna finns fortfarande en melodi som spelades in på fyrtiotalet – White Christmas med Bing Crosby.

Att White Christmas är den mest sålda jullåten genom tiderna råder det ingen tvekan om. Guinnes World Record gjorde 2007 en noggrann undersökning och beräknade att singeln White Christmas sålts i hisnande 50 miljoner exemplar.

Texten och musiken skrevs 1940 av Irving Berlin. Det första framträdandet med sång av Bing Crosby gjordes på juldagen 1941. Några månader senare (29 maj 1942) spelade Crosby in sången tillsammans med John Scott Trotters orkester på skivbolaget Decca för filmen Holiday Inn. Denna inspelning hamnade på topplistorna i oktober samma år och nådde förstaplatsen i USA sista oktober och behölls sedan toppositionen i elva veckor.

Dock är det inte den inspelning som gjordes 1942 som vi oftast hör idag. Originalbanden från den inspelningen blev – pga frekvent användande – skadade. Därför spelade Crosby, med hjälp av samma orkester som 1942, in en ny version av melodin i mars 1947.

De två versionerna är ganska lika men det går ändå att hör tydliga skillnader, orkestern spelar flöjt och celesta (en typ av klockspel) i början av den nyare versionen (1947). En annats enkelt sätt att höra skillnad är att Crosby betonar  det första ”christmas” olika i de båda versionerna (‘drea-he-a-ming’ med fyra stavelser i den äldre och ‘dreaming’ med två stavelser i den nyare).

Du kan själv jämföra: White Christmas från 1942 (youtube eller på spotify) med White Christmas från 1947 (youtube eller på spotify).

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-11-25)

Källor: The hymns and carols of christmas och Wikipedia: White Chritmas (song)

Profilbild för Okänd

Vilken dag infaller tjugondag Knut?

av

Kort svar: Tjugondag Knut infaller alltid 13 januari (tjugo dagar efter jul)

Julhelgen börjar med julafton den 24 december och håller på till annandag jul den 26 december. Men dagar som anknyter till jul håller faktiskt på ända till kyndelsmässodagen. Dock brukar man i allmänhet mena att julen är slut på tjugondag Knut.

Tjugondag Knut är den tjugonde dagen i jultiden om man räknar juldagen som den första. Eftersom det trettondagen är tretton dagar efter jul så infaller tjugondag Knut alltid exakt en vecka efter trettondagen. En vecka efter 6 januari är 13 januari och det är då som Knut har namnsdag och det även står ”tjugondedag jul” i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad (2022-01-12)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner  Ordalaget

Profilbild för Okänd

Varför firar vi trettondagsafton?

av

Kort svar: Trettondagsafton – 5 januari – är dagen före trettondagen. Sedan lång tid tillbaka firas inom västerländsk kristenhet de österländska stjärntydarnas ankomst till Jesus på trettondagen. Trettondagsafton har dock hamnar lite i skymundan för jul- och nyårsfirande. 

Om vi börjar med själva trettondagen så infaller den (vilket namnet avslöjar) på den trettonde dagen i juletid. Juldagen räknas som förstedag jul och annandagen firar vi ju fortfarande. Tredjedag och fjärdedag jul togs dock bort i och med kalenderreformen under Gustav III 1772.  Trettondagen är alltså alltid 6 januari. Dagen före en helgdag kallas afton således är trettondagsafton den 5 januari.

Trettondagen är i någon mening äldre än själva julfirandet då dess föregångare – epifania – firades i de österländska kyrkorna redan under de första århundradena efter Kristi födelse. När den katolska kyrkan  valde att lägga firandet av Jesus födelse till den 25 december bytte också trettondagen karaktär inom den västliga kristenheten. Man valde att förlägga firandet av de österländska stjärntydarnas (populärt kallade ”de tre vise männen”) ankomst till den nyfödde Jesus.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081

Trettondagen är i Sverige och i många andra kristna länder en helgdag och därmed är de flesta svenskar lediga. Dock är trettondagsafton (liksom julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton för övrigt) inte en röd dag, men det i vissa kollektivavtal finns ändå reglerat en viss ledighet. De fyra  nämnda aftnarna firas i betydligt större utsträckning än trettondagsafton som lite hamnar i skymundan vad gäller traditionsenligt firande.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-01-02)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
P:n Nilsson, Martin (1936) Årets folkliga fester

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
Profilbild för Okänd

Vem skrev julevangeliet?

av

Kort svar: Julevangeliet är ett stycke ur Lukasevangeliets andra kapitel. Lukasevangeliet har enligt traditionen (men ingen vet säkert) skrivits av en Lukas som var läkare och arbetade nära aposteln Paulus.

I juletid är det inte ovanligt att följande passage från Nya Testamentet hörs både i kyrkor och i hem:

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.

img_20161218_150430

Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.

Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Nutida bibelforskning menar att Lukasevangeliet är ett resultat av många bearbetningar där olika källor bidragit på olika sätt. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).

Bakgrunden till evangeliet utgår från att Lukas (likt Matteus) dels bygger på det äldre Markusevangeliet och dels på en okänd källa med Jesuscitat (kallad Q-källan). Dock finns det i Lukas delar (ex. julevangeliet) som inte förekommer någon annanstans i Bibeln. Detta material är unikt för Lukas och brukar därför sägas komma från L-källan (vars ursprung är höljt i dunkel). Så här skriver Dick Harrison:

Julevangeliet /../ faller inom den tredje källkategorin, vars ursprung alltså är okänt. Det enda vi rimligen kan anta är att de (troligen muntliga) traditionerna i L-källan redan var så väletablerade under andra hälften av vår tideräknings första århundrade att författaren till Lukasevangeliet ansåg dem tillräckligt trovärdiga för att ligga till grund för evangeliet.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-12-26)

Källa: Forums Religionslexikon

Harrison, Dick ”Hur gammalt är julevangeliet?” 2015-12-25

Profilbild för Okänd

Varför heter det ”glögg”?

av

Kort svar: Ordet glögg kommer av ordet ”glödga” som betyder ungefär upphetta tills det glöder. Glögg är alltså en värmd dryck, ofta vin.

Att dricka kryddat vin är känt sedan åtminstone antiken. Men tillsatte kryddor för att dölja dålig smak och för att kryddorna ansågs ge bättre hälsa.

I Sverige är benämningen glödgat vin (i betydelsen uppvärmt vin) känt sedan början av 1600-talet.

Iagh beder eder, mina wäner båda,
I wilia fölia migh hem till min
På en kanna glödgat wyn.

Att dricka varmt vin var – naturligt nog – främst förknippat med de kallare månaderna och sedan slutet av 1800-talet är glöggen tydligt förknippat med just julhelgen och de högtidsdagar som kommer närmast före jul i december månad.

1024px-Glögg_kastrull
Glögg

Just ordet glögg kommer alltså av verbet ”glödga” som betyder ”upphetta (ngt) till glödning, bringa (ngt) att glöda”

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2012-12-25)

Källa: Svenska Akademins ordbok

Profilbild för Okänd

Vilket år utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är anakronistisk eftersom det finns en rad detaljer som inte passar ihop. Därför kan man inte säga att den utspelar sig ett visst årtal, men Tage Danielsson själv har sagt att det är på 1940-talet.

Tage Danielsson skrev Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i samband med Sagor för barn över 18 år som kom 1964. Från början är Karl-Bertil inte med som en av Tages sagor, men till julen 1964 fick han i uppdrag av förlaget Wahlström och Widstrand att skriva en en text som kunde användas som julhälsning.

Till julafton 1975 hade Per Åhlin tecknat en film av Sagan som sedan dess sänts varje julafton.

wp-1450915874318.jpg

Enligt sagan så utspelar sig berättelsen:

en jul för länge sedan, då man ännu kunde se fattiga människor gå omkring på gatorna.

Filmen och sagan innehåller en rad detaljer som man skulle kunna använda sig för att tidsbestämma historien. Problemet är att detaljerna motsäger varandra, vilket såklart var meningen. Så här skriver Aftonbladet i en intervju med Per Åhlin:

Det är en medveten lek med anakronismer, att en sak eller händelse eller företeelse dyker upp i en annan tidsepok, som Per Åhlin gillar att använda i sina animerade filmer.

Många av detaljerna ger vid hand att filmen skulle utspelas under andra världskriget.

Andra detaljer som skulle kunna användas som tidsmarkörer är:

Flera detaljer pekar dock på att historien tilldrar sig senare under 1900-talet.

Dock säger sagans författare Tage Danielsson i en intervju med Svenska Dagbladet året då filmen har premiär i teve att:

Det gör inget att sagan nu är 11 år för den utspelar sig i alla fall i förfluten tid. På 40-talet.

Således kan man dra slutsatsen att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är en tidlös saga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap), uppdaterad 2020-12-28

Källa: Wikipedia – Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

”– Det är jobbigt att se Karl-Bertil!” Aftonbladet 2011-12-23

”Tage – nu laddar han för TV-sagan och sina hundar” Svenska Dagbladet 1975-12-24

Profilbild för Okänd

Föddes Jesus 25 december?

av

Kort svar: Nej.

De allra flesta språk gör kopplingen mellan Jesus födelse och julen. På engelska heter det Christmas, på franskan Noël och på tyskan Weihnachten (den heliga natten). Svenskans ord – ”jul” – skiljer sig från de flesta övriga språk då det är det äldre förkristna ordet för högtiden som har bevarats.

Men om nu de flesta språk syftar på Jesus födelse vad gäller julfirandet den 25 december – kan vi veta huruvida Jesus verkligen föddes den dagen?

De enda källor som överhuvudtaget talar om Jesus födelse är två av Bibelns fyra evangelier – dels Matteusevangeliet och dels Lukasevangeliet (den text som kommit att kallas julevangeliet). Och ingen av författarna skriver någonstans vilket datum som själva födelse äger rum.

Vi kan i texterna finna små ledtrådar som skulle kunna vara början på ett svar när Jesus verkligen föddes.

För det första står det:

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten.

Även om det är varmare i Palestina i december än vad det är i Sverige så är det ändå troligtvis för kallt för en grupp herdar att sova utomhus. Därför är det ganska osannolikt att det var på vintern som Jesus föddes. Dock är det i sig inget tungt vägande bevis för att Jesus föddes någon specifik årstid.

Ytterligare en ledtråd är Betlehemsstjärnan. Så här skrivs det i Matteusevangeliet:

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid kom några österländska stjärntydare till Jerusalem och frågade: ”Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”

Vad det skulle ha varit för ”stjärna” som de tre vise männen såg går bara att spekulera kring.

En  teori är att Betlehemsstjärnan är en konjunktion mellan planeterna Venus och Jupiter. Det är astronomen Dave Reneke som för fram teorin och sätter datumet för Jesus födelse till 17 juni. Men liksom berättelsen om herdarna så ger inte Betlhemsstjärnan någon information som går att använda för att bestämma datum för Jesus födelse.

För det första kristna var inte Jesus födelse särskilt viktig och det var först ett par århundraden efter Jesus död som man började fira hans födelse. Att det blev just 25 december har inget med några historiska källor att göra utan beror på att romarna firade solgudens födelse detta datum och för enkelhetens skull bytte den romerske kejsaren bara motivet och behöll datumet – 25 december.

Källa: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn och ”Jesus was born in June” ur The Telegraph