Kort svar: Trettondagsafton – 5 januari – är dagen före trettondagen. Sedan lång tid tillbaka firas inom västerländsk kristenhet de österländska stjärntydarnas ankomst till Jesus på trettondagen. Trettondagsafton har dock hamnar lite i skymundan för jul- och nyårsfirande. 

Om vi börjar med själva trettondagen så infaller den (vilket namnet avslöjar) på den trettonde dagen i juletid. Juldagen räknas som förstedag jul och annandagen firar vi ju fortfarande. Tredjedag och fjärdedag jul togs dock bort i och med kalenderreformen under Gustav III 1772.  Trettondagen är alltså alltid 6 januari. Dagen före en helgdag kallas afton således är trettondagsafton den 5 januari.

Trettondagen är i någon mening äldre än själva julfirandet då dess föregångare – epifania – firades i de österländska kyrkorna redan under de första århundradena efter Kristi födelse. När den katolska kyrkan  valde att lägga firandet av Jesus födelse till den 25 december bytte också trettondagen karaktär inom den västliga kristenheten. Man valde att förlägga firandet av de österländska stjärntydarnas (populärt kallade ”de tre vise männen”) ankomst till den nyfödde Jesus.

Trettondagen är i Sverige och i många andra kristna länder en helgdag och därmed är de flesta svenskar lediga. Dock är trettondagsafton (liksom julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton för övrigt) inte en röd dag, men det i vissa kollektivavtal finns ändå reglerat en viss ledighet. De fyra  nämnda aftnarna firas i betydligt större utsträckning än trettondagsafton som lite hamnar i skymundan vad gäller traditionsenligt firande.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-01-02)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm
P:n Nilsson, Martin (1936) Årets folkliga fester