Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Hur blev valborgsmässoafton en studenthögtid?

av

Kort svar: Bakgrunden till att valborgsmässoafton firas stort i studentstäder som Lund och Uppsala var att djäknarna (den tidens studenter) förr i tiden gick sockengång för att samla in medel till sin skolgång just kring Valborg.

Valborgsmässoafton och första maj är tillsammans två dagar som på olika sätt har firats i Sverige sedan medeltiden. Skiftet mellan april och maj har traditionellt räknats som skiftet mellan vinter och sommar och har därför firats brett. Men särskilt intensivt är firandet i studentstäderna Uppsala och Lund.

Bakgrunden till studenternas firande av valborgsmässoafton går att spåra tillbaka till medeltiden. För parallellt med det folkliga firandet som bland annat inbegrep papegojskjutning, majgrevar, majbrasor och majstänger så fanns det en tradition att den tidens studenter (djäknar) gjorde uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Dessutom så kunde studenter vid den här tiden på året gå sockengång för att samla in medel till sin skolgång.

Att just dagarna kring Valborg passade för studenterna att göra dessa upptåg beror att det var precis före fastan på korsmässodagen (3 maj) så då kunde man använda dagarna som en fastlag (alltså fest före fastan). 

”Sista april”-firande i Odinslund, Uppsala cirka 1905.
Fotograf: Ossian Wallin

Sedan är det under 1800-talet som firandet i studentstäderna får fastare former. Det finns belagt från de första åren av seklet att studenter i Uppsala den sista april gick upp på Slottsbacken för att beskåda eldarna på fälten samt utbringa ett leve för kungen och fosterlandet och hålla ett tal till våren. Även i Lund är det just på 1800-talet som valborgsmässotraditionerna den siste april tar form.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-13

Litteratur:

Majgreve och majsångare i ny belysning av Mats Hellspong i Kulturhistorisk tidskrift, vol. 79, nr. 4, 1996

Giftas på låtsas av Anna-Karin Jobs Arneberg i Fataburen 2014

”Där ute står majnatten blånande blå…” – Lundagard.se

Historia – Valborg i Uppsala 

Profilbild för Okänd

Hur många namn finns det i den svenska almanackan?

av

Kort svar: I den nuvarande svenska namnlängden, som sedan 2001 bestäms av Namnlängdskommittén, finns för närvarande (april 2025) 627 namn totalt – 310 kvinnonamn och 317 mansnamn. Namnlängden kommer utökas med sex nya namn från och med år 2027.

Att fira namnsdagar är ett bruk som i Sverige går tillbaka till den svenska reformationen på 1500-talet. Från 1749 till 1972 var det Kungliga Vetenskapsakademin som hade ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämde över namnlängden i Sverige. Numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.

Namnsdagar i januari 1881

Den svenska namnlängden består av mycket gamla namn knutet till specifika datum, till exempel Knut (13 januari), Valborg (1 maj), Erik (18 maj), Olof (29 juli), Mårten (11 november) och Lucia (13 december). Under 1800-talet infördes ett antal kunganamn som tidigare saknats, till exempel Oscar (1 december) och Emma (23 juli). År 1901 gjorde man en kraftig uppdatering av almanackan, där man:

strukit mer än 150 namn, ändrat på 28 och infört hela 177 nya namn. Kvinnonamnen hade ökat från 79 till 134 men utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.

När Kungliga Vetenskapsakademin blev av med sitt privilegium kom det under några årtionden flera konkurrerande namnlängder. Den som lanserades 1986 hade 719 namn och en som lanserades 1993 hade över 1000 namn. År 2001 styrde man upp genom att skapa en Namnlängdskommitté.

I namnlängden från 2001 fanns både ennamnsdagar och tvånamnsdagar. Totalt omfattade den 616 namn, varav 300 (49 %) kvinnonamn och 316 (51 %) mansnamn. Sedan namnlängden infördes 2001 har några namn tagits bort och några har lagts till – vilket gör att det just nu (våren 2025) finns totalt 627 namn i en vanlig svensk almanacka, 310 namn som oftast bärs av kvinnor och 317 namn som oftast bärs av män.

Namnsdagar i januari

I början av 2025 annonserade Namnlängdskommittén att man från och med år 2027 ska införa sex nya namn i sin namnlängd: Cassandra, Eira, Flora, Mio, Vilgot och Zackarias.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-01

Litteratur:
Namnlängden

Namnsdagar i almanackan | Institutet för språk och folkminnen

När almanackan fick nya namn | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Vilken mat åt man till midsommar förr?

av

Kort svar: Före industrialiseringen och urbaniseringen i slutet av 1800-talet var midsommarhelgen ingen stor matfest och det fanns egentligen ingen specifik mat knuten till helgen. Färskpotatisen, sillen och gräddfilen slår igenom brett först under förra seklet.

Midsommarhelgen infaller under den tid på året då det är allra ljusast ute eftersom solen är uppe väldigt länge. Dessutom inföll helgen när vårarbetet var avslutat och tiden fram till slåttern i juli återstod. Här uppstod alltså en möjlig öppning för vila och nöjen.

Midsommarfirande vid Löjtnantsslätt. Slutet av 1800-talet

Dock inföll midsommarhelgen nästan tio månader efter den senaste skörden och åtta månader efter höstslakten. Således var matförråden så gott som tomma. Detta betyder att midsommar förvisso har firats långt tillbaka i tiden, som en av årets ljusaste nätter, men att det samtidigt varit en helg som saknade särskilda inslag av festmat.

Om man jämför med helgen som infaller ett halvår tidigare – julen – så har det historiskt varit en helg av frossa. Då har man slaktat en särskild gris, då har förråden fortfarande varit fyllda och då har det funnits att ta av. För midsommar har det i princip varit tvärtom. Så här skriver Richard Tellström

I historien så ansågs det som en synd att skörda något som inte vuxit färdigt, oavsett om det var växter eller djur. Bönderna grävde inte upp nypotatis. Den skulle ju tvärtom växa till sig och bli stor, skördas i september och sedan räcka till nästa skörd. De små grönsaksbestånden av kål, rovor och morötter kunde inte heller skattas i förtid. Men för herrgårdars besuttna gällde andra regler. Där kunde växthusprimörer finnas på borden redan i april och maj, och definitivt till midsommar.  

Under slutet av 1800-talet finns det exempel på mer flådiga menyer från midsommarhelgen. Men det är sällan som de liknar dem vi har idag. Ett exempel är midsommarmaten 1891, som jag tyvärr inte minns ursprungskällan för:

Midsommarafton: Juliensoppa: rökt grishuvud med brynt potatis, ärtskidor och hufvudsallad. Midsommardagen: Mockturtlesoppa; kalflefverpastej med skarpsås; färstek som vildt med spenatpudding, sallad och pressgurkor; smultronvisp med bakelser.

Även under det tidiga 1900-talet är det en ganska blandad mix av rätter som föreslås till midsommarbordet, till exempel kall kokt lax med sås, stekt kyckling med potatis och äppelpaj. När SvD inför midsommarhelgen 1945 skriver om midsommarmaten är ”de fem stora” grejerna som ska vara med färskpotatis, matjessill, kyckling, lax och jordgubbar.

När SvD ska beskriva traditionell midsommarmat 1950 är det ”lax, kyckling och jordgubbar” som räknas upp. Under det fortsatta 1950-talet finns sill med som en av många olika rätter på midsommarbordet med det är egentligen först i slutet av decenniet som sill och potatis blir givet. Från 1960-talets slut och framåt är sill, färskpotatis och gräddfil eller sur grädde självklara rätter under midsommarafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-03-27

Litteratur:

Historien bakom vår midsommarmat och dryck

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Westerberg, Håkan och Lars Ask red (2011) Staten och fisket– nedslag i fiskeriförvaltningens historia Göteborg:Fiskeriverket

”100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

”Därför firar vi midsommar” Aftonbladet 2011-06-23

matsedlar från SvD

Profilbild för Okänd

När kom elektriska våffeljärn i Sverige?

av

Kort svar: De elektriska våffeljärnen lanserades under 1920-talet, även om det förmodligen finns belägg för elektriska våffeljärn redan 1918.

Våfflor har funnits i Sverige sedan åtminstone 1600-talet, det är åtminstone så långt tillbaka i tiden som ordet kan beläggas. Under andra halvan 1800-talet lanserades vedspisen, också kallad järnspisen, brett i landet vilket medförde att våffeljärnen blev populära. Dock var våffeljärn en lyxvara eftersom järn inte fanns i överflöd och således blev våffeljärn en mycket onödig produkt för en bonde att tillverka av järnet.

Elektriciteten hade börjat användas ungefär samtidigt som ovan nämna järnspis, men det är först under förra seklets första decennium som elen gör sitt stora framgångståg in i svenska hem. Till exempel så lanserades elektrisk julgransbelysning redan under 1880-talet men det var först under mellankrigstiden som den slog igenom.

En viktig förändring i svensk våffelhistoria är när det elektiska våffeljärnet gör entré. Det äldsta belägget i tidningsdatabaser som jag hittat där någon skriver om elektriska våffeljärn är från 1918. Där är en affär i Luleå som annonserar om bland annat elektriska ”strykjärn, prässjärn, kaffe- och thepannor, stekpannor, , våffeljärn, brödrost, hårtångsvärmare, värmekaminer, zreonatiska desinfektionsapparater, dammsugare till förmånliga priser”

Efter det här första belägget blir de elektriska våffeljärnen allt vanligare när mellankrigstiden fortskrider.

Elektriskt våffeljärn

Förutom det elektriska våffeljärnet har under 1900-talet även den färdiga våffelsmeten tillkommit som en förändring av våffeltraditionen i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-03-20

Källor:

NORRBOTTENSKURIREN 1918-12-11 

Profilbild för Okänd

När lanserades färdig våffelsmet i Sverige?

av

Kort svar: Det tidigaste belägget där man gör reklam för färdig våffelsmet i Sverige är från 1949.

Ordet ”våffla” finns belagt i Sverige sedan 1600-talet även om rätten troligtvis är betydligt äldre än så. För drygt ett och ett halvt sekel sedan började man knyta våffelätandet till jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) och därmed började också benämningen ”våffeldagen” dyka upp.

Våfflor var länge något av en lyxvara, inte på grund av dyra ägg eller dyrt mjöl, utan för att våffeljärnet sågs som dyrbart. Så här skriver Richard Tellström:

Det dyrbara var i stället själva våffeljärnet – ofta en både gjuten och smidd järnkonstruktion, och därmed förbehållen borgerskapet och de högre samhällsklassernas matkultur. Järn var en bristvara och våffeljärn var nog det mest onödiga en bonde kunde göra med järn.

För runt hundra år sedan så kom det elektriska järnet samtidigt som vispgrädden. En annan viktig förändring sker sedan under den svenska efterkrigstiden – den färdiga våffelsmeten gör entré.

Det äldsta belägget som jag funnit i tidningsdatabaserna där ett företag gör reklam för färdig våffelsmet är Vato-mat 1949. I sin annons skriver man:

De amerikanska husmödrarna, som vet att ordna det bekvämt för sig, använder i mycket stor utsträckning färdiga ”mixer” för våfflor, pannkakor, muffins, sockerkakor, småbröd o.dyl. I Sverige är Vato den första fabrik, som tagit upp denna tillverkning för att göra husmödrarnas arbete lättare. Köp till ”våffeldagen” Vato våfflor, som ger 8 härliga laggar för 95 öre!

Annons i SvD 1949-03-23

Numera finns det ett stort utbud av olika former av våffelmix i butikerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-03-20

Källor och litteratur:

Hur kom våfflor att hänga ihop med jungfru Maria? | Externwebben 
SvD 1949-03-23 

Profilbild för Okänd

Är 2025 ett skottår?

av

Kort svar: Nej, 2025 är inte ett skottår.

Skottår är år som innehåller 366 dagar. För att kalendern som vi använder ska hamna i fas med astronomiska fenomen så behöver man ungefär vart fjärde lägga på ytterligare en dag i februari. Dock är det inte riktigt så enkelt som att vart fjärde år därmed är ett skottår.

Skottdag

Sedan Sverige införde den gregorianska kalendern 1753 så är skottår de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.) med två undantag. Undantagen är att jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900) inte är skottår. Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). 

År 2025 är

  • inte jämnt delbara med fyra

Och därför är 2025 inte ett skottår och därmed har februari 2025 enbart 28 dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2025-01-30)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Varför är ”vinets dag” 22 januari?

av

Kort svar: Vinets dag instiftades av Svenska Vinakademin och Munskänkarna* 2014 och man valde vinets helgon Sankt Vincents helgondag 22 januari.

Vin har druckits i Sverige sedan åtminstone vikingatiden och det har producerats vin sedan 1500-talet. Men vin var länge en dryck som enbart dracks hos de bättre bemedlade och i samband med nattvarden i kyrkan.

Det var först under den svenska efterkrigstiden som vindrickandet spred sig de breda folklagren. Detta berodde dels på att fler svenskar reste på charter till vinländer kring Medelhavet och dels på att Systembolaget 1957 lanserade ”Operation Vin” i syfte att få svenskar att byta spritdrickande mot vindrickande.

Foto: Niklas Maupoix

”Vinets dag” lanserades i Sverige 2014 av intresseorganisationerna Svenska Vinakademin och Munskänkarna. Man valde 22 januari och orsaken till detta förklaras så här:

Från och med i år är alltså den 22 januari Vinets Dag i Sverige! Egentligen är det St. Vincent’s Dag som firas i alla vinproducerade länder som en hyllning till vinets skyddshelgon, en martyr från tidig kristendom.

Vincent var en diakon som dog som martyr år 304 under kejsaren Diocletianus. På medeltiden blev han vinets helgon. Och 2014 uppmärksammades Vincents helgonsdag som ”vinets dag” för första gången i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07

Litteratur:

Svenska Vinakademien utropar Vinets Dag 22 januari 2014

Vinet i Sverige – Spritmuseum 

* i en tidigare version har jag påstått att det var Ärsta gård som låg bakom. Detta stämmer inte. De var däremot bland de första att uppmärksamma initiativet.

Profilbild för Okänd

Vad är ”Hindersmässa”?

av

Kort svar: Hindersmässa är en alternativ benämning på Henriksdagen 19 januari.

Under den katolska medeltiden var flera helgondagar helgdagar och viktiga märkesdagar. Även efter att helgondyrkan avskaffats i och med reformationen fortsatte dessa dagar att spela roll för jordbruket. En sådan märkesdag var 19 januari då biskop Henrik hade sin helgondag.

Vid Henriksdagen menade man i delar av landet att halva vintern var gången och att man inte skulle ha tagit mer än hälften av fodret till djuren när detta datum inföll. Det finns flera andra dagar på året som också fungerat som märkesdag för att halva vintern hade passerat.

Biskop Henrik

En alternativ benämning på Henriksdag har historiskt varit ”Hindersmässa”. Förledet ”hinder” kommer en försvenskad biform av tyska namnet Heimirich, som i sin tur betyder ”hem-rik”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-17

Litteratur:

”henriksmässa” SAOB

Profilbild för Okänd

Vilket datum är tulpanens dag i Sverige?

av

Kort svar: Tulpanens dag infaller 15 januari i Sverige.

Tulpanen kom till Sverige redan på 1600-talet, men det är först på 1970-talet som kommersiell odling av tulpan som snittblomma tar fart. Det är också då som tulpaner börjar säljas i svenska matvaruaffärer.

Tulpaner

Tulpanens dag har uppmärksammats i Sverige sedan åtminstone tidigt 1990-talet och då alltid i början av januari. I Dagens Nyheter står det den 9 januari 1992 att

i dag är det faktiskt tulpanens dag och därmed inleds den hektiska tid då stockholmarna köper ett par hundra tusen tulpaner om dagen

I Nederländerna har man haft den tredje lördagen i januari som tulpanens dag och det var också det vanligast förekommande dagen i Sverige kring sekelskiftet. Runt år 2010 bestämmer dock Blomsterfrämjandet att tulpanens dag i Sverige alltid ska uppmärksammas den 15 januari – oavsett veckodag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-09

Källor:

DN 1992-01-09
DN 1998-01-15
Tulpanens dag firas den 15 januari | Blomsterfrämjandet 

Profilbild för Okänd

Varför heter det ”oxveckor”?

av

Kort svar: En ”oxvecka” är en tung arbets­vecka efter en längre ledighet i sam­band med större helger och ordet kommer av att oxen är den som drar det tunga lasset.

Det äldsta belägget för ordet ”oxvecka” i KB:s tidningsdatabas är från sommaren 1880. Där står det att en ”lång ‘oxvecka’ står för handen” eftersom midsommarhelgen är överstökad. Här syftar alltså oxvecka på veckorna direkt efter midsommarhelgen.

Under slutet av 1800-talet används uttrycket ”oxveckorna” växelvis om veckorna efter jul och växelvis om veckorna under och efter sommaren. Under följande sekel sker en förskjutning där oxveckorna dels fortsätter att handla om veckorna efter jul, men också om tunga höstveckor i oktober och november. Det är först på 1990-talet som det blir så gott som allenarådande att enbart benämna perioden efter jul- och nyårshelgen som ”oxveckorna” även om enstaka exempel på andra bruk förekommer.

Hölass dragen av två oxar i Mosås, 1940-tal

Själva uttrycket ”oxveckor” kommer givetvis av att oxen är det djur inom jordbruket den som drar det tunga lasset. Så här beskrivs oxen i Skogsencyklopedin:

benämning på kastrerat handjur av tamnöt. Oxar har använts länge som dragdjur i jordbruket och även i skogsbruket. 

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07

Litteratur:

Skogsencyklopedin – oxe

”oxvecka” Svensk Ordbok (läst 2025-01-07)