Kort svar: Även om uttrycket ”oxveckorna” numera enbart brukar syfta på de slitsamma veckorna efter jul- och nyårshelgen användes det förr både om de helgfattiga veckorna under hösten och om de dito under januari och februari.

En oxvecka är en vecka som präglas av tungt arbete, gärna en vecka som föregåtts av ledighet och fest. Svensk Ordbok definierar det som:

tung arbets­vecka särsk. om veckorna efter en längre ledighet i sam­band med större helger

Det äldsta belägget för ordet ”oxvecka” i KB:s tidningsdatabas är från början av juli 1880. Där står det under rubriken ”Brefstump från Sannahed” daterat 29 juni 1880 att en ”lång ‘oxvecka’ står för handen” eftersom midsommarhelgen är överstökad. Här syftar alltså ”oxvecka” på perioden efter midsommarhelgen.

Under slutet av 1800-talet används uttrycket ”oxveckorna” växelvis om veckorna efter jul (exempelvis i Enköpings Tidning 30 januari 1884) och växelvis om veckorna under och efter sommaren. I Blekinge Läns Tidning 16 augusti 1893 skriver:

Oxveckorna benämner folkhumorn de nu stundande veckorna, då vårsädesskörden och höstsådden stöta tillsammans. Dessa veckor äro de mest viktiga på hela året.

Nedanstående bild från Helsingen dan före julafton 1899 är ett annat exempel på hur veckorna efter jul också kunde räknas till oxveckorna.

Under 1900-talet används begreppet ”oxveckorna” fortsatt både om veckorna efter jul och om de gråa och trista veckorna under hösten. I SvD 21 januari 1937 skriver signaturer Eth. K:

Oxveckorna har börjat och det är bara att traska vidare in på det nya året. Oxveckorna? Det är vad som kommer efter julhelgen, långa grå veckor utan helgdagar.

I en annons från november 1944 använder Konsum ”oxveckorna” om höstveckorna före december. Man vill lyfta fram Mårten och Fars Dag som exempel på fester att lysa upp i mörkret med.

En vers från luciadagen 1948 visar också på att ”oxveckorna” här är veckorna före jul, inte efter.

Även in på 1970-talet använder skribenter oxveckor om slitsamma veckor på hösten även om det mer och mer börjar luta över åt att syfta på veckor som ”sträcker sig över hela tiden från jul till påsk” som i dikten av Majken Johansson SvD februari 1970.

När SvD 1983 får en språkfråga om just ordet ”oxveckor” så svarar signaturen B.M så här:

Oxvecka (eller särskilt plural oxveckorna) är numera ett ganska spritt ord. /../ Det används inte sällan om de långa helgfria arbetsperioderna under året, t.ex. tiden mellan nyår och påsk och tiden efter sommarsemestern.

Det är först på 1990-talet som det blir så gott som allenarådande att enbart benämna perioden efter jul- och nyårshelgen som ”oxveckorna” även om enstaka exempel på andra bruk förekommer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-01-05

Källor: ”oxvecka” Svensk Ordbok (läst 2020-01-05)

Tidningen Nerike 1880-07-03

Blekinge Läns Tidning 1893-08-16

Helsingen 1899-12-23

”En sån Bagatell” SvD 1937-01-21

SvD 1944-11-09

SvD 1948-12-13

”Oxveckorna” SvD 1970-02-22