Kort svar: Fettisdagen 2025 infaller tisdag 4 mars.
Fettisdagen är traditionellt den dag då man äter miljontals semlor i Sverige. Datumet för fettisdagen är beroende av när påsken infaller eftersom den infaller fyrtiosex dagar före påskhelgen. Påskdagen 2025 infaller söndag 20 april, vilket är en sen påsk.
Semlor
Fettisdagen är den sista dagen inför påskfastan, vilken pågår i fyrtio dagar (minus sex söndagar). Räknar man bakåt fyrtiosex dagar från påskdagen så hamnar med på tisdag 4 mars. Alltså infaller fettisdagen 2025 den 4 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07
Kort svar:Påskafton 2025 infaller lördag 19 april och påskdagen 2025 infaller söndag 20 april.
Påsken är en rörlig högtid som infaller i förhållande till påskfullmånen. Påskfullmånen är inte någon riktig fullmåne som visar sig på himlen utan en genom tabeller framräknad fullmåne som används för att beräkna datumet för den kristna påsken. Utifrån dessa tabeller infaller påskdagen en söndag mellan 22 mars och 25 april.
Påskfullmånen 2025 infaller söndag 13 april och därmed blir påskdagen den därefter följande söndagen — alltså söndag 20 april. Utifrån påskdagens datum kan också övriga dagar i stilla veckan och påskveckan beräknas.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07
Kort svar: Den första dokumenterade julgranen i Sverige är från julen 1741 då familjen Wrede-Sparre hade en klädd gran på Stora Sundby i Södermanland.
Julgranen är, möjligen vid sidan av jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen i världen. Några forskare menar att den första julgranen fanns i Tallinn 1441 medan andra menar att det var i Riga 1510. Vi kan dock med säkerhet säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.
Julgran
Till Sverige kom julgranarna först i mitten av 1700-talet. Familjer i högreståndsmiljöer inspirerades av kontinentalt bruk vilket ledde till att många seder och bruka importerades från bland annat Tyskland under detta sekel.
På Stora Sundby slott vid sjön Hjälmaren i nuvarande Eskilstuna kommun residerade under 1700-talet familjen Wrede-Sparre. Julen 1741 var greve Axel Wrede-Sparre ute i Hattarnas ryska krig, men hans hustru och hans barn firade jul på Sundby slott. Grevinnan Kristina Margareta Augusta Wrede-Sparre skrev ett brev till sin sin maka där hon berättade om julfirandet. I sitt brev beskriver grevinnan Wrede-Sparre ett träd som tagits in i huset.
I ditt rum stod ett stort träd i mitten, garnerat med små ljus och istället för frukter var det fullt av saffranskringlor och äpplen; runt den stod ett stort fat där alla våra presenter placerades.
Givet traditionen som redan existerat i Tyskland i dryga tvåhundra år och det faktum att det enbart är barrträd som är gröna på vintern är det rimligt att anta att det var en julgran som Wrede-Sparre syftade på.
Det finns ytterligare en handfull exempel på julgranar i Sverige under 1700-talet, bland annat från familjen Bonde i Uppland 1750 och från kronprins Gustaf Adolfs jul 1783. Någon bredare spridning får julgranen dock inte förrän i slutet av 1800-talet, då börjar man även med elektrisk julgransbelysning och julgranskulor.
Sen är det i början av förra seklet som julgranen får sitt stora genomslag även i de breda folklagren. Julgranar i plast kommer sedan till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04
Litteratur:
Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag
Kort svar: Att SVT bytte starttid för ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” från 15.00 till 15.05 beror på att man ville att fler skulle se julvärden tända ljuset.
Mellan 1976 och 2020 började programmet alltid 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter framåt för att det årets julvärdTareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00.
Tareq Taylor 2021
Eva Larsson, projektledare för sändningen, kommenterade beslutet i Aftonbladet:
Jag tror att de flesta reaktioner kommer att vara positiva. Många som tidigare har missat ljuständningen kommer inte att göra det. Skulle det bli någonting negativt får vi ta det då, men jag har svårt att se att det skulle vara någonting negativt
Att julvärden tänder ljus är en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)
Kort svar: ”Kan du vissla Johanna?” visades första gången på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. År 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.
Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.
Första gången som Kan du vissla Johanna? visades i svensk teve var på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån, efter Kalle Anka, som den haft sedan dess.
SvD 1994-12-24
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)
Kort svar: Mandel i julgröten har använts sedan slutet av 1800-talet för att identifiera vem som ska få gifta sig nästa år.
Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Däremot har risgrynsgröt varit julmat blott sedan mitten av 1800-talet. Dock åt man oftast gröten med lutfisk som aftonmåltid, medan julskinka, sill och julkorvar åts mitt på dagen.
En populär tradition knuten till julgröten har varit att gömma en mandel i den. Den som sedan får mandeln på sin sked skulle bli gift nästkommande år. Den här traditionen går att spåra tillbaka till 1880-talet. Det finns förvisso belägg redan från 1867 på mandel i gröt som indikation om giftermål, men då inte knutet till julen.
Det äldsta skriftliga belägget i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas för mandel i gröt på julen är 1882. Då publicerar Smålandsposten en dikt med följande vers:
”Mor har du mandeln i gröten lagt, Det förr så plägade vara?” ”Ja visst, ty mandel har särskilt magt Att fånga folk i sin snara.”
Från 1880-talet är mandeln i gröten en etablerad tradition som det ofta refereras till i tidningstext.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-12
Kort svar: Första gången som en vitklädd lucia uppträdde på Skansen var annandag jul 1893.
Redan när Sverige blev kristet under den tidiga medeltiden fanns helgonet Lucia från Syrakusa med i kalendern. Helgonet Lucia fick aldrig någon framträdande roll i den svenska liturgin. Vad som däremot uppmärksammades 13 december var ”årets längsta natt”.
Först under 1700-talet framträder en vitklädd gestalt med ljus i håret som vänt skrider in i sängkammaren på luciamorgonen. Denna tradition finns sedan, främst inom överklassen, parallellt med det folkliga och lite stökigare luciafirandet.
Grundandet av Skansen 1892 har haft stor betydelse för många svenska traditioner, inte minst nyårsfirandet. Även för luciafirandet har Skansen varit viktigt:
Skansen har spelat en viktig roll i att etablera och bevara luciafirandet. I slutet av 1800-talet hölls det första luciatåget här, och än idag arrangeras konserter, luciatåg och andra aktiviteter kring den 13 december – Luciadagen.
Första gången som en vitklädd lucia förevisas på Skansen är på annandag jul 1893. Så här skriver man i Stockholms-tidningen:
Annandag jul får allmänheten sista gången detta år tillträde till Skansen /../ Stjärngossar till ett antal af nio uppträda då på Skansen första gången denna jul /../ Äfven ”Lucia”, hvitklädd. på hufvudet bärande en krona med därpå fästa brinnande ljus, visar sig för allmänheten och bjuder på förfriskningar.
Stjärngossarna och lucian på annandag jul var här något helt nytt på Skansen. En tidning beskrev det hela som ett originellt nöje av tilltalande slag. Sedan återkom lucian och stjärngossarna i samband med nyårsfirandet och nästkommande trettonhelg.
Annons 1895-12-15
Två år efter det första framträdande på Skansen dök Lucia upp närmare själva luciadagen, men ändå två dagar efter (alltså 15 december). Luciadagen 1896 är första gången, åtminstone som det skrivs om i tidningstext, som lucia firas på själva luciadagen. Från detta firande också första gången som det finns ett fotografi på lucian med ljus i håret.
Det ska dock dröja en bra bit in på förra seklet innan luciafirandet knyts enbart till själva luciadagen. En viktig roll i den fortsatta utvecklingen blir Stockholms Dagblads luciatåg 1927.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-09
Kort svar: På den första nobelfesten 1901 serverades Hors d´oeuvre, Suprême de barbue à la Normandie (Slätvar à la Normandie), Filet de boeuf à l´Impèriale (Oxfilé à l´Impèriale), Gelinottes rôtis, salade d´Estree (Grillade järpar, Estree-sallad) och Succés Grand Hôtel, Patisserie (Succé Grand Hôtel, bakverk).
Uppfinnaren och ingenjören Alfred Nobeldog den 10 december 1896. I sitt testamente hade han skrivit:
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta
Pengarna skulle delas i fem lika stora delar och fördelas på fem kategorier fysik, kemi, medicin, litteratur och fred. Notera att det inte står något om nobelpris i ekonomi eftersom det är något som Riksbanken själva tagit initiativ till senare. De fem nobelpriserna skulle därefter delas ut på Alfred Nobels dödsdag, 10 december.
Första gången som nobelpriserna delades ut var på 10 december 1901. Redan under det första året anordnades en storslagen nobelfest i huvudstaden med av kronprins Gustaf V, prins Gustaf Adolf och prins Eugen från det svenska kungahuset, nobelpristagarna, svenska statsråd, Nobelstiftelsens och de prisutdelande myndigheternas ledamöter och tjänstemän samt en mängd andra representanter för vetenskap och litteratur.
Den första nobelfesten anordnades på Grand Hôtel i Stockholm. Exakt hur många som deltog på den första nobelfesten råder det delade meningar om. I samtida press förekommer siffran 140 personer, men i senare litteratur brukar den mer exakta siffran 113 nämnas.
Oavsett antal så samlades deltagarna i Grand Hôtels festsal på kvällen den 10 december till ett bord dukat i hästskoform med ett bord som löpte ut i dess mitt. Under festen serverades en femrättersmeny med:
Hors d´oeuvre
Suprême de barbue à la Normandie (Slätvar à la Normandie)
Filet de boeuf à l´Impèriale (Oxfilé à l´Impèriale)
Succés Grand Hôtel, Patisserie (Succé Grand Hôtel, bakverk)
Viner till maten var:
Niersteiner 1897
Château abbé Gorse 1881
Champagne Creme de Bouzy doux et extra dry
Xeres.
Efter desserten gick de drygt hundra deltagarna ut i smårummen för kaffe och samspråk medan man dukade undan i festsalen. Där ställde man istället fram bål ”kring hvilka sällskapet samlade sig för att ännu några timmar fortsätta samkvämet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-04
Kort svar: Att äta julmaten som ett smörgåsbord med många olika rätter på julafton är något vi började med kring sekelskiftet 1900.
Julen har i alla tider varit årets viktigaste högtid och fest i de breda folklagren. Långt innan kristendomen kom till Sverige firades någon typ av jul – det vet vi eftersom själva ordet ”jul” är förkristet. Dock har julen givetvis inte firats på samma sätt genom årtusendena, inte heller maten vi äter vid jul har varit samma genom åren.
Anna Larsdotter gör i artikeln ”Julbord – dukat för frossa” en sammanfattning av när och hur dagens typ av julbord växte fram:
Under decennierna kring sekelskiftet 1900 trappades kraven på den perfekta julen upp. Den oskarianska erans hemtrevlighetsideal slog igenom med full kraft – också på matbordet. Husmodern, det borgerliga hemmets väktarinna, dukade upp ett överdåd av smårätter, gärna dekorerade och pyntade, som kulinariska svar på heminredningens tofsar, snoddar och broderier.
Om man tittar på äldre tiders julmenyer, alltså från före 1800-talet, så var det typiska för böndernas julmat att den var färsk till skillnad från den man åt under det övriga året som var saltad eller torkad. Under julhelgen var ölet nybryggt, brödet var nybakad, grisen var nyslaktad och man kunde äta färskt fläsk.
Under 1800-talet började man använde begreppet ”smörgåsbord” om fenomenet att ha många smårätter som folk plockade från under måltiden. Smörgåsbordet kommer från det äldre brännvinsbordet med bröd, fisk, kött, ost och smör samt brännvin.
Det är brännvinsbordet från 1700-talet som på 1800-talet blev grunden till vårt smörgåsbord. Från 1900-talets början fick vi det julbord som vi har i dag och som är lika i alla samhällsklasser
Smörgåsbordet växte fram när det blev möjligt att konservera mat i större skala och när järnvägsstationerna ställde krav på möjligheten att snabbat slänga i sig en bit mat i väntan på att nästa tåg skulle gå.
Sättet att äta julmaten inspirerades successivt, under andra halvan av 1800-talet, av just smörgåsbordet. Den inlagda sillen är en typisk rätt som kommer in på julborden som en del av smörgåsbordets mat. Även julskinkan med senap kommer in på julbordet under slutet av 1800-talet.
Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964
Om man läser Husmoderns Köksalmanack från första halvan av förra seklet är julaftonens mat genomgående uppdelad i en lunch med flera olika smårätter (t.ex. grisfötter, fläskkorv, dopp i grytan, inlagd sill och kål) och en kvällsmåltid bestående av lutfisk och risgrynsgröt.
Under mellankrigstiden började restaurangerna erbjuda julbord en eller ett par söndagar före jul. På restaurangerna serverades ett överflöd av olika rätter och det är i mångt från restaurangerna som de nya rätterna på julbordet kommer under det fortsatte seklet.
Kort svar: Skyltsöndagar har varit ett fenomen i Sverige sedan slutet av 1800-talet.
Julen är utan konkurrens är den viktigaste helgen för svensk handel. Därför är det inget konstigt att man från butikernas sida försöker förlänga perioden med julhandel och julskyltning så långt som möjligt eftersom man då kan sälja saker under en längre period.
Till julhandeln har det historiskt funnits en tradition med ”skyltsöndag” – alltså första söndagen som butiker börjar med julskyltningen. Ordet började användas i slutet på 1800-talet. De första skriftliga beläggen är från december 1891. Sundsvalls tidning skriver bl.a.:
Söndagen före jul är hufvudstaden den egentliga s.k. ”skyltsöndagen”, då köpmännen i upplysta fönster exponerar sina smakfullaste artiklar och allmänheten i stora massor driver fram och åter på gatorna för att taga all härligheten i skärskådan.
Redan under början av förra seklet började skyltsöndagen flyttas längre och längre bort från julafton. Redan under 1910-talet beklagade sig skribenter om att ”intresset för de gamla traditionella skyltsöndagarna tycker tyvärr år efter år slappas allt mer”. Och orsaken till detta skulle vara ”att skyltsöndagarna nu [1913] blifvit fler än förr”.
Redan 1891 hade dock vissa skribenter börjat ondgöra sig över att skyltsöndagarna blivit fler och att julhandeln flyttat längre och längre från julhelgen:
Förr – ännu för några år sedan – sparade köpmännen sina största ansträngningar i dekorationsväg till söndagen före jul, men nu måste mera till och skyltsöndagarne blivit fler och fler.
Detta citat indikerar dock att skyltsöndagar varit ett fenomen redan innan 1891.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-29
Högtider och traditioner 
