Skottår är år som innehåller 366 dagar. För att kalendern som vi använder ska hamna i fas med astronomiska fenomen så behöver man ungefär vart fjärde lägga på ytterligare en dag i februari. Dock är det inte riktigt så enkelt som att vart fjärde år därmed är ett skottår.
Skottdag
Sedan Sverige införde den gregorianska kalendern 1753 så är skottår de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.) med två undantag. Undantagen är att jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900) inte är skottår. Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).
År 2025 är
inte jämnt delbara med fyra
Och därför är 2025 inte ett skottår och därmed har februari 2025 enbart 28 dagar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2025-01-30)
Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm
Kort svar: Vinets dag instiftades av Svenska Vinakademin och Munskänkarna* 2014 och man valde vinets helgon Sankt Vincents helgondag 22 januari.
Vin har druckits i Sverige sedan åtminstone vikingatiden och det har producerats vin sedan 1500-talet. Men vin var länge en dryck som enbart dracks hos de bättre bemedlade och i samband med nattvarden i kyrkan.
Det var först under den svenska efterkrigstiden som vindrickandet spred sig de breda folklagren. Detta berodde dels på att fler svenskar reste på charter till vinländer kring Medelhavet och dels på att Systembolaget 1957 lanserade ”Operation Vin” i syfte att få svenskar att byta spritdrickande mot vindrickande.
”Vinets dag” lanserades i Sverige 2014 av intresseorganisationerna Svenska Vinakademin och Munskänkarna. Man valde 22 januari och orsaken till detta förklaras så här:
Från och med i år är alltså den 22 januari Vinets Dag i Sverige! Egentligen är det St. Vincent’s Dag som firas i alla vinproducerade länder som en hyllning till vinets skyddshelgon, en martyr från tidig kristendom.
Vincent var en diakon som dog som martyr år 304 under kejsaren Diocletianus. På medeltiden blev han vinets helgon. Och 2014 uppmärksammades Vincents helgonsdag som ”vinets dag” för första gången i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07
Litteratur:
Svenska Vinakademien utropar Vinets Dag 22 januari 2014
* i en tidigare version har jag påstått att det var Ärsta gård som låg bakom. Detta stämmer inte. De var däremot bland de första att uppmärksamma initiativet.
Kort svar: Hindersmässa är en alternativ benämning på Henriksdagen 19 januari.
Under den katolska medeltiden var flera helgondagar helgdagar och viktiga märkesdagar. Även efter att helgondyrkan avskaffats i och med reformationen fortsatte dessa dagar att spela roll för jordbruket. En sådan märkesdag var 19 januari då biskop Henrik hade sin helgondag.
Vid Henriksdagen menade man i delar av landet att halva vintern var gången och att man inte skulle ha tagit mer än hälften av fodret till djuren när detta datum inföll. Det finns flera andra dagar på året som också fungerat som märkesdag för att halva vintern hade passerat.
En alternativ benämning på Henriksdag har historiskt varit ”Hindersmässa”. Förledet ”hinder” kommer en försvenskad biform av tyska namnet Heimirich, som i sin tur betyder ”hem-rik”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-17
Kort svar: Tulpanens dag infaller 15 januari i Sverige.
Tulpanen kom till Sverige redan på 1600-talet, men det är först på 1970-talet som kommersiell odling av tulpan som snittblomma tar fart. Det är också då som tulpaner börjar säljas i svenska matvaruaffärer.
Tulpaner
Tulpanens dag har uppmärksammats i Sverige sedan åtminstone tidigt 1990-talet och då alltid i början av januari. I Dagens Nyheter står det den 9 januari 1992 att
i dag är det faktiskt tulpanens dag och därmed inleds den hektiska tid då stockholmarna köper ett par hundra tusen tulpaner om dagen
I Nederländerna har man haft den tredje lördagen i januari som tulpanens dag och det var också det vanligast förekommande dagen i Sverige kring sekelskiftet. Runt år 2010 bestämmer dock Blomsterfrämjandet att tulpanens dag i Sverige alltid ska uppmärksammas den 15 januari – oavsett veckodag.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-09
Kort svar: En ”oxvecka” är en tung arbetsvecka efter en längre ledighet i samband med större helger och ordet kommer av att oxen är den som drar det tunga lasset.
Det äldsta belägget för ordet ”oxvecka” i KB:s tidningsdatabas är från sommaren 1880. Där står det att en ”lång ‘oxvecka’ står för handen” eftersom midsommarhelgen är överstökad. Här syftar alltså oxvecka på veckorna direkt efter midsommarhelgen.
Under slutet av 1800-talet används uttrycket ”oxveckorna” växelvis om veckorna efter jul och växelvis om veckorna under och efter sommaren. Under följande sekel sker en förskjutning där oxveckorna dels fortsätter att handla om veckorna efter jul, men också om tunga höstveckor i oktober och november. Det är först på 1990-talet som det blir så gott som allenarådande att enbart benämna perioden efter jul- och nyårshelgen som ”oxveckorna” även om enstaka exempel på andra bruk förekommer.
Själva uttrycket ”oxveckor” kommer givetvis av att oxen är det djur inom jordbruket den som drar det tunga lasset. Så här beskrivs oxen i Skogsencyklopedin:
benämning på kastrerat handjur av tamnöt. Oxar har använts länge som dragdjur i jordbruket och även i skogsbruket.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07
Kort svar: Fettisdagen 2025 infaller tisdag 4 mars.
Fettisdagen är traditionellt den dag då man äter miljontals semlor i Sverige. Datumet för fettisdagen är beroende av när påsken infaller eftersom den infaller fyrtiosex dagar före påskhelgen. Påskdagen 2025 infaller söndag 20 april, vilket är en sen påsk.
Semlor
Fettisdagen är den sista dagen inför påskfastan, vilken pågår i fyrtio dagar (minus sex söndagar). Räknar man bakåt fyrtiosex dagar från påskdagen så hamnar med på tisdag 4 mars. Alltså infaller fettisdagen 2025 den 4 mars.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07
Kort svar:Påskafton 2025 infaller lördag 19 april och påskdagen 2025 infaller söndag 20 april.
Påsken är en rörlig högtid som infaller i förhållande till påskfullmånen. Påskfullmånen är inte någon riktig fullmåne som visar sig på himlen utan en genom tabeller framräknad fullmåne som används för att beräkna datumet för den kristna påsken. Utifrån dessa tabeller infaller påskdagen en söndag mellan 22 mars och 25 april.
Påskfullmånen 2025 infaller söndag 13 april och därmed blir påskdagen den därefter följande söndagen — alltså söndag 20 april. Utifrån påskdagens datum kan också övriga dagar i stilla veckan och påskveckan beräknas.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-01-07
Kort svar: Den första dokumenterade julgranen i Sverige är från julen 1741 då familjen Wrede-Sparre hade en klädd gran på Stora Sundby i Södermanland.
Julgranen är, möjligen vid sidan av jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen i världen. Några forskare menar att den första julgranen fanns i Tallinn 1441 medan andra menar att det var i Riga 1510. Vi kan dock med säkerhet säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.
Julgran
Till Sverige kom julgranarna först i mitten av 1700-talet. Familjer i högreståndsmiljöer inspirerades av kontinentalt bruk vilket ledde till att många seder och bruka importerades från bland annat Tyskland under detta sekel.
På Stora Sundby slott vid sjön Hjälmaren i nuvarande Eskilstuna kommun residerade under 1700-talet familjen Wrede-Sparre. Julen 1741 var greve Axel Wrede-Sparre ute i Hattarnas ryska krig, men hans hustru och hans barn firade jul på Sundby slott. Grevinnan Kristina Margareta Augusta Wrede-Sparre skrev ett brev till sin sin maka där hon berättade om julfirandet. I sitt brev beskriver grevinnan Wrede-Sparre ett träd som tagits in i huset.
I ditt rum stod ett stort träd i mitten, garnerat med små ljus och istället för frukter var det fullt av saffranskringlor och äpplen; runt den stod ett stort fat där alla våra presenter placerades.
Givet traditionen som redan existerat i Tyskland i dryga tvåhundra år och det faktum att det enbart är barrträd som är gröna på vintern är det rimligt att anta att det var en julgran som Wrede-Sparre syftade på.
Det finns ytterligare en handfull exempel på julgranar i Sverige under 1700-talet, bland annat från familjen Bonde i Uppland 1750 och från kronprins Gustaf Adolfs jul 1783. Någon bredare spridning får julgranen dock inte förrän i slutet av 1800-talet, då börjar man även med elektrisk julgransbelysning och julgranskulor.
Sen är det i början av förra seklet som julgranen får sitt stora genomslag även i de breda folklagren. Julgranar i plast kommer sedan till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04
Litteratur:
Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag
Kort svar: Att SVT bytte starttid för ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” från 15.00 till 15.05 beror på att man ville att fler skulle se julvärden tända ljuset.
Mellan 1976 och 2020 började programmet alltid 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter framåt för att det årets julvärdTareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00.
Tareq Taylor 2021
Eva Larsson, projektledare för sändningen, kommenterade beslutet i Aftonbladet:
Jag tror att de flesta reaktioner kommer att vara positiva. Många som tidigare har missat ljuständningen kommer inte att göra det. Skulle det bli någonting negativt får vi ta det då, men jag har svårt att se att det skulle vara någonting negativt
Att julvärden tänder ljus är en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)
Kort svar: ”Kan du vissla Johanna?” visades första gången på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. År 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.
Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.
Första gången som Kan du vissla Johanna? visades i svensk teve var på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån, efter Kalle Anka, som den haft sedan dess.
SvD 1994-12-24
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)