Kort svar: Mandel i julgröten har använts sedan slutet av 1800-talet för att identifiera vem som ska få gifta sig nästa år.
Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Däremot har risgrynsgröt varit julmat blott sedan mitten av 1800-talet. Dock åt man oftast gröten med lutfisk som aftonmåltid, medan julskinka, sill och julkorvar åts mitt på dagen.
En populär tradition knuten till julgröten har varit att gömma en mandel i den. Den som sedan får mandeln på sin sked skulle bli gift nästkommande år. Den här traditionen går att spåra tillbaka till 1880-talet. Det finns förvisso belägg redan från 1867 på mandel i gröt som indikation om giftermål, men då inte knutet till julen.
Det äldsta skriftliga belägget i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas för mandel i gröt på julen är 1882. Då publicerar Smålandsposten en dikt med följande vers:
”Mor har du mandeln i gröten lagt, Det förr så plägade vara?” ”Ja visst, ty mandel har särskilt magt Att fånga folk i sin snara.”
Från 1880-talet är mandeln i gröten en etablerad tradition som det ofta refereras till i tidningstext.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-12
Kort svar: Första gången som en vitklädd lucia uppträdde på Skansen var annandag jul 1893.
Redan när Sverige blev kristet under den tidiga medeltiden fanns helgonet Lucia från Syrakusa med i kalendern. Helgonet Lucia fick aldrig någon framträdande roll i den svenska liturgin. Vad som däremot uppmärksammades 13 december var ”årets längsta natt”.
Först under 1700-talet framträder en vitklädd gestalt med ljus i håret som vänt skrider in i sängkammaren på luciamorgonen. Denna tradition finns sedan, främst inom överklassen, parallellt med det folkliga och lite stökigare luciafirandet.
Grundandet av Skansen 1892 har haft stor betydelse för många svenska traditioner, inte minst nyårsfirandet. Även för luciafirandet har Skansen varit viktigt:
Skansen har spelat en viktig roll i att etablera och bevara luciafirandet. I slutet av 1800-talet hölls det första luciatåget här, och än idag arrangeras konserter, luciatåg och andra aktiviteter kring den 13 december – Luciadagen.
Första gången som en vitklädd lucia förevisas på Skansen är på annandag jul 1893. Så här skriver man i Stockholms-tidningen:
Annandag jul får allmänheten sista gången detta år tillträde till Skansen /../ Stjärngossar till ett antal af nio uppträda då på Skansen första gången denna jul /../ Äfven ”Lucia”, hvitklädd. på hufvudet bärande en krona med därpå fästa brinnande ljus, visar sig för allmänheten och bjuder på förfriskningar.
Stjärngossarna och lucian på annandag jul var här något helt nytt på Skansen. En tidning beskrev det hela som ett originellt nöje av tilltalande slag. Sedan återkom lucian och stjärngossarna i samband med nyårsfirandet och nästkommande trettonhelg.
Annons 1895-12-15
Två år efter det första framträdande på Skansen dök Lucia upp närmare själva luciadagen, men ändå två dagar efter (alltså 15 december). Luciadagen 1896 är första gången, åtminstone som det skrivs om i tidningstext, som lucia firas på själva luciadagen. Från detta firande också första gången som det finns ett fotografi på lucian med ljus i håret.
Det ska dock dröja en bra bit in på förra seklet innan luciafirandet knyts enbart till själva luciadagen. En viktig roll i den fortsatta utvecklingen blir Stockholms Dagblads luciatåg 1927.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-09
Kort svar: På den första nobelfesten 1901 serverades Hors d´oeuvre, Suprême de barbue à la Normandie (Slätvar à la Normandie), Filet de boeuf à l´Impèriale (Oxfilé à l´Impèriale), Gelinottes rôtis, salade d´Estree (Grillade järpar, Estree-sallad) och Succés Grand Hôtel, Patisserie (Succé Grand Hôtel, bakverk).
Uppfinnaren och ingenjören Alfred Nobeldog den 10 december 1896. I sitt testamente hade han skrivit:
Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta
Pengarna skulle delas i fem lika stora delar och fördelas på fem kategorier fysik, kemi, medicin, litteratur och fred. Notera att det inte står något om nobelpris i ekonomi eftersom det är något som Riksbanken själva tagit initiativ till senare. De fem nobelpriserna skulle därefter delas ut på Alfred Nobels dödsdag, 10 december.
Första gången som nobelpriserna delades ut var på 10 december 1901. Redan under det första året anordnades en storslagen nobelfest i huvudstaden med av kronprins Gustaf V, prins Gustaf Adolf och prins Eugen från det svenska kungahuset, nobelpristagarna, svenska statsråd, Nobelstiftelsens och de prisutdelande myndigheternas ledamöter och tjänstemän samt en mängd andra representanter för vetenskap och litteratur.
Den första nobelfesten anordnades på Grand Hôtel i Stockholm. Exakt hur många som deltog på den första nobelfesten råder det delade meningar om. I samtida press förekommer siffran 140 personer, men i senare litteratur brukar den mer exakta siffran 113 nämnas.
Oavsett antal så samlades deltagarna i Grand Hôtels festsal på kvällen den 10 december till ett bord dukat i hästskoform med ett bord som löpte ut i dess mitt. Under festen serverades en femrättersmeny med:
Hors d´oeuvre
Suprême de barbue à la Normandie (Slätvar à la Normandie)
Filet de boeuf à l´Impèriale (Oxfilé à l´Impèriale)
Succés Grand Hôtel, Patisserie (Succé Grand Hôtel, bakverk)
Viner till maten var:
Niersteiner 1897
Château abbé Gorse 1881
Champagne Creme de Bouzy doux et extra dry
Xeres.
Efter desserten gick de drygt hundra deltagarna ut i smårummen för kaffe och samspråk medan man dukade undan i festsalen. Där ställde man istället fram bål ”kring hvilka sällskapet samlade sig för att ännu några timmar fortsätta samkvämet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-04
Kort svar: Att äta julmaten som ett smörgåsbord med många olika rätter på julafton är något vi började med kring sekelskiftet 1900.
Julen har i alla tider varit årets viktigaste högtid och fest i de breda folklagren. Långt innan kristendomen kom till Sverige firades någon typ av jul – det vet vi eftersom själva ordet ”jul” är förkristet. Dock har julen givetvis inte firats på samma sätt genom årtusendena, inte heller maten vi äter vid jul har varit samma genom åren.
Anna Larsdotter gör i artikeln ”Julbord – dukat för frossa” en sammanfattning av när och hur dagens typ av julbord växte fram:
Under decennierna kring sekelskiftet 1900 trappades kraven på den perfekta julen upp. Den oskarianska erans hemtrevlighetsideal slog igenom med full kraft – också på matbordet. Husmodern, det borgerliga hemmets väktarinna, dukade upp ett överdåd av smårätter, gärna dekorerade och pyntade, som kulinariska svar på heminredningens tofsar, snoddar och broderier.
Om man tittar på äldre tiders julmenyer, alltså från före 1800-talet, så var det typiska för böndernas julmat att den var färsk till skillnad från den man åt under det övriga året som var saltad eller torkad. Under julhelgen var ölet nybryggt, brödet var nybakad, grisen var nyslaktad och man kunde äta färskt fläsk.
Under 1800-talet började man använde begreppet ”smörgåsbord” om fenomenet att ha många smårätter som folk plockade från under måltiden. Smörgåsbordet kommer från det äldre brännvinsbordet med bröd, fisk, kött, ost och smör samt brännvin.
Det är brännvinsbordet från 1700-talet som på 1800-talet blev grunden till vårt smörgåsbord. Från 1900-talets början fick vi det julbord som vi har i dag och som är lika i alla samhällsklasser
Smörgåsbordet växte fram när det blev möjligt att konservera mat i större skala och när järnvägsstationerna ställde krav på möjligheten att snabbat slänga i sig en bit mat i väntan på att nästa tåg skulle gå.
Sättet att äta julmaten inspirerades successivt, under andra halvan av 1800-talet, av just smörgåsbordet. Den inlagda sillen är en typisk rätt som kommer in på julborden som en del av smörgåsbordets mat. Även julskinkan med senap kommer in på julbordet under slutet av 1800-talet.
Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964
Om man läser Husmoderns Köksalmanack från första halvan av förra seklet är julaftonens mat genomgående uppdelad i en lunch med flera olika smårätter (t.ex. grisfötter, fläskkorv, dopp i grytan, inlagd sill och kål) och en kvällsmåltid bestående av lutfisk och risgrynsgröt.
Under mellankrigstiden började restaurangerna erbjuda julbord en eller ett par söndagar före jul. På restaurangerna serverades ett överflöd av olika rätter och det är i mångt från restaurangerna som de nya rätterna på julbordet kommer under det fortsatte seklet.
Kort svar: Skyltsöndagar har varit ett fenomen i Sverige sedan slutet av 1800-talet.
Julen är utan konkurrens är den viktigaste helgen för svensk handel. Därför är det inget konstigt att man från butikernas sida försöker förlänga perioden med julhandel och julskyltning så långt som möjligt eftersom man då kan sälja saker under en längre period.
Till julhandeln har det historiskt funnits en tradition med ”skyltsöndag” – alltså första söndagen som butiker börjar med julskyltningen. Ordet började användas i slutet på 1800-talet. De första skriftliga beläggen är från december 1891. Sundsvalls tidning skriver bl.a.:
Söndagen före jul är hufvudstaden den egentliga s.k. ”skyltsöndagen”, då köpmännen i upplysta fönster exponerar sina smakfullaste artiklar och allmänheten i stora massor driver fram och åter på gatorna för att taga all härligheten i skärskådan.
Redan under början av förra seklet började skyltsöndagen flyttas längre och längre bort från julafton. Redan under 1910-talet beklagade sig skribenter om att ”intresset för de gamla traditionella skyltsöndagarna tycker tyvärr år efter år slappas allt mer”. Och orsaken till detta skulle vara ”att skyltsöndagarna nu [1913] blifvit fler än förr”.
Redan 1891 hade dock vissa skribenter börjat ondgöra sig över att skyltsöndagarna blivit fler och att julhandeln flyttat längre och längre från julhelgen:
Förr – ännu för några år sedan – sparade köpmännen sina största ansträngningar i dekorationsväg till söndagen före jul, men nu måste mera till och skyltsöndagarne blivit fler och fler.
Detta citat indikerar dock att skyltsöndagar varit ett fenomen redan innan 1891.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-29
Strax efter lanseringen i Sverige började man i USA prata om hur vissa företag, med Wal-Mart i spetsen förlängde rea-perioden till att omfatta en hel vecka:
Bloomberg news rapporterar hur Walmart vill göra det mesta möjliga av starten på julhandeln. Man breddar sig från en kaotisk en dags-rea till en fem dagar med erbjudanden både i fysisk butik och på walmart.com – Black friday* har blivit Black friday-veckan
Samma år som Walmart lanserade Black friday-veckan sker motsvarande i Sverige. Jollyroom lanserar Black week:
Black Friday är inget för småbarn, i alla fall inte enligt baby- och barnaktören Jollyroom. Istället för en dedikerad dag med bra erbjudanden, klämmer man till med en hel vecka, en Black Week.
Ytterligare en tradition som verkar ha sitt ursprung på 1930-talet är adventsfika – alltså att du på olika sätt uppmärksammar adventstiden med kaffe och något tilltugg. Svenskar har druckit kaffe alltsedan 1700-talet, men det är först under följande sekel som kvinnor började bjuda hem varandra på kafferep som ett sätt att umgås. Senare spred sig traditionen när man i bondstugorna började bjuda på kaffekalas.
Luciafika blev en tradition tack vare nykterhetsrörelsen på 1800-talet, men ordet ”adventsfika” är inte belagt i tidningstext förrän 1987. Om man däremot vidgar sökningen till ordet ”adventskaffe” hamnar man rakt ner i den svenska mellankrigstiden. Den 1 december 1933 skriver man i Dagens Nyheter:
Föreningen Julrosen anordnar på den hemtrevliga lokalen Vete-Katten Kungsgatan 55-Klara Norra Kyrkogata 26 under de tre adventssöndagarna: adventskaffe, Luciakaffe och julkaffe.
Under de följande decennierna är beläggen för adventskaffe många och de flesta är knutna till kyrkliga tillställningar under december månad. Under slutet av förra seklet började nya former av umgängen i december etableras. Mathistorikern Richard Tellström skriver om detta:
Förutom att bjuda in vänner på ett kakkalas, kallat för adventskaffe, fick vi på 1990-talet flera andra mindre förjulsfester. Ordet glöggmingel och glöggmys möter vi första gången i 2000-talets början och pådrivande i den här festutvecklingen var allt fler nya glöggmärken.
Under det sena 1900-talet avreglerades den svenska alkoholpolitiken vilket föranledde en explosion av glöggmärken. Blossa lanserades som glöggmärke redan 1993 och därefter följde en rad olika glöggproducenter kommande år.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Ostkaka har förmodligen förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det äldsta belägget är från 1520.
En ostkaka är en svensk maträtt med en ostmassa som gräddas i ugn. De grundläggande ingredienserna är mjölk, vetemjöl och ostlöpe. Mest känd är den småländska ostkakan som också innehåller sötmandel, bittermandel, ägg, grädde och strösocker, vilket gör den till en efterrätt.
Exakt hur länge ostkakor har lagats och ätits i Sverige är svårt att veta. Troligen har rätten medeltida anor men det äldsta belägget är från c.a. 1520 i biskop Hans Brasks matordning. Därefter nämns den vid namn i en latinsk-svensk ordlista 1538.
Företaget Frödinge mejerier började tillverka ostkaka industriellt under 1950-talet. Det var också Frödinge som 1996 bestämde at 14 november skulle vara ”ostkakans dag”. Att man valde just detta datum beror på att Emil har namnsdag då och man ville göra associationen till ”Emil i Lönneberga”
Annons för Frödinge ostkaka 1970
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-14
Kort svar: Advent som högtid har funnits i Sverige sedan medeltiden, men ett ordentligt firande börjar inte förrän under mellankrigstiden.
Advent, alltså förberdelsetiden inför julen, har funnits i Sverige så länge som kristendomen har funnits. I en av de äldsta böcker som skrivits i Sverige, Liber ecclesiae Vallentunensis, från 1198 ingår en mässbok med liturgin för advent. Därför vet vi med säkerhet att adventsfirandet gå nästan tusen år tillbaka i tiden.
Något särskilt folkligt firande har dock inte funnits kring advent. Man gick visserligen på mässa i kyrkan på adventssöndagarna men i övrigt så var december en månad fylld med olika förberedelser inför den stundande julhelgen.
Med radions och tevens adventskalendrar (senare julkalender) under efterkrigstiden befästes traditionen att använda adventstiden som en nedräkningsperiod inför jul. Under 2010-talet har flera nya traditioner lanserats, bl.a. Nissebus och novent som ett sätt att tjuvstarta med adventspynt.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-28
Litteratur:
Norlin, Arne (2023) Allt om våra högtider : från jul till halloween
Kort svar: Första söndagen i advent är 2024 den 1 december.
Adventstiden är en förberedelseperiod inför julhelgen som börjar med första söndagen i advent. Eftersom första advent alltid är på en söndag så kan den infalla från 27 november till 3 december. År 2024 är första advent söndag 1 december.