Strax efter lanseringen i Sverige började man i USA prata om hur vissa företag, med Wal-Mart i spetsen förlängde rea-perioden till att omfatta en hel vecka:
Bloomberg news rapporterar hur Walmart vill göra det mesta möjliga av starten på julhandeln. Man breddar sig från en kaotisk en dags-rea till en fem dagar med erbjudanden både i fysisk butik och på walmart.com – Black friday* har blivit Black friday-veckan
Samma år som Walmart lanserade Black friday-veckan sker motsvarande i Sverige. Jollyroom lanserar Black week:
Black Friday är inget för småbarn, i alla fall inte enligt baby- och barnaktören Jollyroom. Istället för en dedikerad dag med bra erbjudanden, klämmer man till med en hel vecka, en Black Week.
Ytterligare en tradition som verkar ha sitt ursprung på 1930-talet är adventsfika – alltså att du på olika sätt uppmärksammar adventstiden med kaffe och något tilltugg. Svenskar har druckit kaffe alltsedan 1700-talet, men det är först under följande sekel som kvinnor började bjuda hem varandra på kafferep som ett sätt att umgås. Senare spred sig traditionen när man i bondstugorna började bjuda på kaffekalas.
Luciafika blev en tradition tack vare nykterhetsrörelsen på 1800-talet, men ordet ”adventsfika” är inte belagt i tidningstext förrän 1987. Om man däremot vidgar sökningen till ordet ”adventskaffe” hamnar man rakt ner i den svenska mellankrigstiden. Den 1 december 1933 skriver man i Dagens Nyheter:
Föreningen Julrosen anordnar på den hemtrevliga lokalen Vete-Katten Kungsgatan 55-Klara Norra Kyrkogata 26 under de tre adventssöndagarna: adventskaffe, Luciakaffe och julkaffe.
Under de följande decennierna är beläggen för adventskaffe många och de flesta är knutna till kyrkliga tillställningar under december månad. Under slutet av förra seklet började nya former av umgängen i december etableras. Mathistorikern Richard Tellström skriver om detta:
Förutom att bjuda in vänner på ett kakkalas, kallat för adventskaffe, fick vi på 1990-talet flera andra mindre förjulsfester. Ordet glöggmingel och glöggmys möter vi första gången i 2000-talets början och pådrivande i den här festutvecklingen var allt fler nya glöggmärken.
Under det sena 1900-talet avreglerades den svenska alkoholpolitiken vilket föranledde en explosion av glöggmärken. Blossa lanserades som glöggmärke redan 1993 och därefter följde en rad olika glöggproducenter kommande år.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Ostkaka har förmodligen förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det äldsta belägget är från 1520.
En ostkaka är en svensk maträtt med en ostmassa som gräddas i ugn. De grundläggande ingredienserna är mjölk, vetemjöl och ostlöpe. Mest känd är den småländska ostkakan som också innehåller sötmandel, bittermandel, ägg, grädde och strösocker, vilket gör den till en efterrätt.
Exakt hur länge ostkakor har lagats och ätits i Sverige är svårt att veta. Troligen har rätten medeltida anor men det äldsta belägget är från c.a. 1520 i biskop Hans Brasks matordning. Därefter nämns den vid namn i en latinsk-svensk ordlista 1538.
Företaget Frödinge mejerier började tillverka ostkaka industriellt under 1950-talet. Det var också Frödinge som 1996 bestämde at 14 november skulle vara ”ostkakans dag”. Att man valde just detta datum beror på att Emil har namnsdag då och man ville göra associationen till ”Emil i Lönneberga”
Annons för Frödinge ostkaka 1970
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-14
Kort svar: Advent som högtid har funnits i Sverige sedan medeltiden, men ett ordentligt firande börjar inte förrän under mellankrigstiden.
Advent, alltså förberdelsetiden inför julen, har funnits i Sverige så länge som kristendomen har funnits. I en av de äldsta böcker som skrivits i Sverige, Liber ecclesiae Vallentunensis, från 1198 ingår en mässbok med liturgin för advent. Därför vet vi med säkerhet att adventsfirandet gå nästan tusen år tillbaka i tiden.
Något särskilt folkligt firande har dock inte funnits kring advent. Man gick visserligen på mässa i kyrkan på adventssöndagarna men i övrigt så var december en månad fylld med olika förberedelser inför den stundande julhelgen.
Med radions och tevens adventskalendrar (senare julkalender) under efterkrigstiden befästes traditionen att använda adventstiden som en nedräkningsperiod inför jul. Under 2010-talet har flera nya traditioner lanserats, bl.a. Nissebus och novent som ett sätt att tjuvstarta med adventspynt.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-28
Litteratur:
Norlin, Arne (2023) Allt om våra högtider : från jul till halloween
Kort svar: Första söndagen i advent är 2024 den 1 december.
Adventstiden är en förberedelseperiod inför julhelgen som börjar med första söndagen i advent. Eftersom första advent alltid är på en söndag så kan den infalla från 27 november till 3 december. År 2024 är första advent söndag 1 december.
Kort svar: Julmusik med religiöst tema har funnits sedan medeltiden, men det är först med populärmusiken på 1900-talet som julmusiken får sitt stora breda genombrott.
Ingen högtid är så förknippad med sånger och melodier som julen är. Allt från medeltida kyrkosånger till nyinspelad popmusik, via de mest sålda skivorna som ex. ”White Christmas”med Bing Crosby. Äldre tiders julmusik var uteslutande kristna hymner som sjöngs i anslutning till julfirandet. Det finns olika belägga för tidiga julsånger, men de flesta verkar vara överens om att det är under högmedeltiden som de får någon fastare form. Så här står det i en artikel från University of Plymouth:
På 900- och 1000-talen utvecklade nordeuropeiska kloster julpsalmen till en sekvens av rimmade strofer. Den parisiske munken Adam av Saint Victor började härleda musik från populära sånger på 1100-talet, vilket introducerade något närmare den traditionella julsången. [min översättning]
Det religiösa motivet fortsätter att vara centralt även in på 1800-talet, med den populära psalmen ”Stilla Natt” som ett tydligt exempel. Även svenska julsånger från förra sekelskiftet, t.ex. ”Gläns över sjö och strand” och ”Jul, jul, strålande jul”, har tydligt religiösa motiv.
Med populärmusikens intåg under första halvan av 1900-talet ändrade julmusiken delvis karaktär och fick betydligt mindre religiösa inslag och mer fokus lades på julen som sekulär högtid. Exempel på denna typ av julmusik är ”Rudolf med röda mulen” (1939) och ”White Christmas” (1941).
I och med lanseringen av moderna medier som grammofon och radio, och efterhand också digitala medier, blev musik som producerades och distribuerades via dessa medier allt viktigare, inte minst kommersiellt. Idag släpps ett stort antal nya julskivor varje år, både digitalt och som CD-album.
För svensk del spelar samlingsskivan Absolute Christmasen viktig roll för populariseringen av julmusiken. Det var under CD-skivans guldålder på 1990-talet som skivbolaget EVA Records släppte det som kommit att bli en av de mest sålda samlingsskivorna i Sverige.
Julskivor
Albumet Absolute Christmas är en dubbel-CD med 17 låtar på varje skiva. Det är mestadels de populäraste svenska (t.ex. Mer jul med Adolphson & Falk och Tänd ett ljus med Triad) och engelska (t.ex. White Christmas med Bing Crosby och Last Christmas med Wham) jullåtarna, men också en på spanska (Feliz Navidad med José Feliciano) och en på iriska (Oiche Chiún med Enya).
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-06
Kort svar: Novent är en uppfinning av privatpersonen Susanne Malmqvist med syfte att kunna ta ut advents- och julfirande i förskott.
Novent brukar beskrivas som en ”icke-traditionell tjuvstart av julfirandet före första advent” där man dragit samman månaden ”november” och ordet ”advent”. Tanken är att man börjar med adventspynt och ibland även julpynt redan i november. Som företeelse har novent fått ett relativt stort genomslag under 2020-talet. Det var t.ex. med på nyordslistan 2020.
Ljus
Enligt de uppgifter som jag lyckats gräva fram var det Susanne Malmqvist som myntade begreppet novent runt 2014. Initialt var det ett koncept som Malmqvist använde privat i sin familj. Själv motiverar Malmqvist idéen så här:
De månaderna är ju så mörka och tråkiga och vi brukade alltid åka till fjällen vid jul och då ville jag hinna ha lite myskänsla plus slippa stressen innan jul
Numera verkar novent ha fått ett relativt stort genomslag i Sverige.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Konceptet ”novent” är en tradition som en privatperson (Susanne Malmqvist) kom på runt 2014.
Novent beskrivs som en ”icke-traditionell tjuvstart av julfirandet före första advent” där man dragit samman månaden ”november” och ordet ”advent”. Idéen är att man börjar med adventspynt och ibland även julpynt redan i november. Som företeelse har novent fått ett relativt stort genomslag under 2020-talet.
Ljus
Enligt de uppgifter som jag lyckats gräva fram var det Susanne Malmqvist som myntade begreppet runt 2014. Initialt var det ett koncept som Malmqvist använde privat i sin familj och det första skriftliga belägget är en post på Malmqvists privata Facebook då man skriver om ”andra Novent”.
Första gången som ordet ”novent” används i tidningstext, som jag hittat, är från Lokalpressen Härryda 2017 där författaren skriver:
Nu är vi inne i ”novent” och längtan efter att advent och julpyntande kan ta fart på allvar.
Därefter har det skett en explosion av antalet tidningstexter: från 3 träffar i KB:s tidningsdatabas 2019 till 97 träffar 2023.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-28
Kort svar: Räkmackans dag infaller alltid 14 oktober sedan 2009.
Olika maträtter och bakverk har de senaste åren fått egna temadagar. Räksmörgåsen, som vi i Sverige känner sedan första halvan av förra seklet, har sin temadag den 14 oktober.
Idag 14 oktober inför Arlanda flygplats räkmackans dag för första gången i världshistorien. /../ Den som besöker någon av terminalerna denna vecka kommer att mötas upp av särskilda räksmörgåsvärdinnor som guidar resenärerna till olika varianter av den kladdiga munsbiten. Det är totalt 10 restauranger som satsar lite extra på räkmackorna just denna vecka.
Och allt sedan 2009 har räkmackans dag uppmärksammats av olika restauranger som serverar just denna smörgås.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-10
Kort svar: Räkmackans dag lanserades 2009 av Arlanda.
Smörgåsen med en stor mängd räkor, ägg, majonnäs och dill, alltså det vi kallar ”räkmacka” kommer troligen ur det danska smörrebrödet som serverades på Danmarksbåtarna från Skåne respektive Göteborg under mitten av 1900-talet.
Att ha en speciell temadag för just räkmackan var något som flygplatsen Arlanda lanserades den 14 oktober 2009. Så här skriver Aftonbladet den 14 oktober 2009:
Idag 14 oktober inför Arlanda flygplats räkmackans dag för första gången i världshistorien. På Arlanda flygplats säljer man 5 000 räkmackor i veckan vilket blir 260 000 om året. Det går åt 42 ton räkor till alla hundratusentals smörgåsar. Det är alltså ingen slump att det är just Arlanda som initierar räckmackans dag. Det är en miljonbusiness på flygplatsen.
Året därefter hängde även Landvetter på firandet och numera uppmärksammas temadagen också på en del restauranger.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-10-10
Högtider och traditioner 
