När började vi äta julmat på det sättet som vi gör idag?

2 december , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att äta julmaten som ett smörgåsbord med många olika rätter på julafton är något vi började med kring sekelskiftet 1900.

Julen har i alla tider varit årets viktigaste högtid och fest i de breda folklagren. Långt innan kristendomen kom till Sverige firades någon typ av jul – det vet vi eftersom själva ordet ”jul” är förkristet. Dock har julen givetvis inte firats på samma sätt genom årtusendena, inte heller maten vi äter vid jul har varit samma genom åren.

Anna Larsdotter gör i artikeln ”Julbord – dukat för frossa” en sammanfattning av när och hur dagens typ av julbord växte fram:

Under decennierna kring sekelskiftet 1900 trappades kraven på den perfekta julen upp. Den oskarianska erans hemtrevlighetsideal slog igenom med full kraft – också på matbordet. Husmodern, det borgerliga hemmets väktarinna, dukade upp ett överdåd av smårätter, gärna dekorerade och pyntade, som kulinariska svar på heminredningens tofsar, snoddar och broderier.

Om man tittar på äldre tiders julmenyer, alltså från före 1800-talet, så var det typiska för böndernas julmat att den var färsk till skillnad från den man åt under det övriga året som var saltad eller torkad. Under julhelgen var ölet nybryggt, brödet var nybakad, grisen var nyslaktad och man kunde äta färskt fläsk.

Under 1800-talet började man använde begreppet ”smörgåsbord” om fenomenet att ha många smårätter som folk plockade från under måltiden. Smörgåsbordet kommer från det äldre brännvinsbordet med bröd, fisk, kött, ost och smör samt brännvin.

Det är brännvinsbordet från 1700-talet som på 1800-talet blev grunden till vårt smörgåsbord. Från 1900-talets början fick vi det julbord som vi har i dag och som är lika i alla samhällsklasser

Smörgåsbordet växte fram när det blev möjligt att konservera mat i större skala och när järnvägsstationerna ställde krav på möjligheten att snabbat slänga i sig en bit mat i väntan på att nästa tåg skulle gå.

Sättet att äta julmaten inspirerades successivt, under andra halvan av 1800-talet, av just smörgåsbordet. Den inlagda sillen är en typisk rätt som kommer in på julborden som en del av smörgåsbordets mat. Även julskinkan med senap kommer in på julbordet under slutet av 1800-talet.

*Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964*

Om man läser Husmoderns Köksalmanack från första halvan av förra seklet är julaftonens mat genomgående uppdelad i en lunch med flera olika smårätter (t.ex. grisfötter, fläskkorv, dopp i grytan, inlagd sill och kål) och en kvällsmåltid bestående av lutfisk och risgrynsgröt.

Under mellankrigstiden började restaurangerna erbjuda julbord en eller ett par söndagar före jul. På restaurangerna serverades ett överflöd av olika rätter och det är i mångt från restaurangerna som de nya rätterna på julbordet kommer under det fortsatte seklet.

”Nya rätter på julbordet” är t.ex. Janssons frestelse (1960-talet), rödbetssallad (1970-talet), köttbullar (1970-talet), prinskorv (1980-talet), lax (1990-talet) samtidigt som andra tappat i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-02

Litteratur:

Julmatens historia – Råd & Rön

Julbord – dukat för frossa | popularhistoria.se

Så smakar vår julmat av minnen och traditioner | Göteborgs-Posten

När blev Janssons frestelse julmat?

15 december , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Janssons frestelse etablerar sig som julmat på 1960-talet, men finns med redan från åren efter andra världskriget.

Det är under de senaste dryga hundra åren som den ”traditionella julmaten” har formats. Om man tittar på de populäraste rätterna på julbordet så är det huvudsakligen maträtter som blivit julmat under slutet av 1800- och en bit in på 1900-talet. Julskinkan kan vi spåra till det sena 1800-talet och den inlagda sillen till det tidiga 1900-talet.

En rätt som ofta tillhör de populäraste rätterna är ansjovisgratängen Janssons frestelse som vi känner sedan 1920-talet. Så här beskrivs den av mathistorikern Richard Tellström:

Janssons frestelse är en äldre maträtt känd sedan åtminstone 1840-talet under namnet ansjovisgratäng men den tillhörde på den tiden vickningsrätterna.

Men även om maträtten Janssons frestelse i olika former är minst hundra år gammal så kan vi inte räkna den till den äldre julmaten. Inte ens om vi med äldre menar ”runt hundra år gammal”.

När Svenska Dagbladet 1924 presenterar förslag till julmat på julafton är det:

pressylta, julkorv och skinka samt rödbetor och potatis. Lutfisk med potatis, gröna ärter och vit sås. Julgröt med mjölk. Klenäter och mandelformer med sylt.

Äldre rätter som julkorv och pressylta finns med, men ingenstans under julhelgen 1924 finns vare sig Janssons frestelse eller ansjovisgratäng med som förslag. Inte heller 1925 ser man några spår av rätten, men den inlagda sillen dyker nu upp.

Smör, bröd, ost, inlagd sill, rökt leverkorv, pressylta med rödbetor. Spenatomelette. ”Dopp i grytan”. Julskinka, fläskkorv, grynkorv och salt oxbringa, bruna bönor och potatispuré, senap. Julöl. Klenäter med klarbärskompott.

Det första belägget som jag (med hjälp av Richard Tellström) funnit där Janssons frestelse associeras med julmat är annonser för NK direkt efter andra världskriget. Både inför julen 1946 och julen 1947 så finns frestelsen med i uppräkningar av julmat. Men på en meny från 1947 föreslår man Janssons frestelse som lunch under trettonhelgen och ”diverse julmat” till middag.

Men efter de första beläggen direkt efter kriget så saknas Janssons frestelse under 1950-talet som julmat. Jag har sökt i DN:s och SvD:s digitala arkiv för december månad under samtliga år från kriget och inte hittat det minsta spår förrän 1960-talet. I en notis om ”svensk julmat” i Brasilien skriver SvD 1962:

Han har redan börjat rusta för årets dopp i gryta och brasilianarna tingar bord långt i förväg till julsupén, där de i hettan c:a 30 grader varmt gladeligen äter sådana kaloririka saker som Janssons frestelse, köttbullar och bruna bönor

Under andra halvan av 1960-talet förekommer Janssons frestelse ofta som rätt till julbordet. Exempelvis i tidningen Feminas julmatsbilaga 1966. Där räknar man upp olika recept på just julmat, bl.a. sillsallad och inlagd sill, hemlagade leverpastejer, revbensspjäll, lutfisk, julskinka samt även Janssons frestelse. Även SvD har på julafton 1965 med Janssons frestelse i en artikel som diskuterar hur nyttig julmaten är.

När man sedan tittar på olika förslag på julmiddagar under slutet av 1960-talet och 1970-talet så förekommer Janssons frestelse inte sällan i uppräkningarna. Och redan 1978 kunde man få Janssons frestelse och köttbullar på ett ”gammaldags julbord” i Stockholm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (uppdaterad 2023-04-01)

Källor: ”Historien om tio julmatsfavoriter” taffel.se 2015-12-07

Vilka är julbordets olika turer?

12 december , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: På restaurangernas julbord är tanken att man ska äta maten i fem eller sju olika turer. Det är först sillen, därefter kall fisk, sedan kallskuret och därnäst småvarmt. Den sista eller de tre sista turerna är olika typer av efterätter.

Restaurangerna börjad med sin kommersiella julbord runt mellankrigstiden. Den mat som då placeras på julborden är i mångt och mycket inspirerade av smörgåsborden från 1800-talet. Grundtanken är att det ska finnas många olika rätter att välja mellan. Men för att det ska bli en angenäm upplevelse är det viktigt att man äter maten i olika omgångar, s.k. ”turer”.

Turerna introducerades, vad jag vet, av Tore Wretman i den epokgörande boken Svensk husmanskost från 1967. Där går han igenom smörgåsbordets fem turer och menar att dessa också bör appliceras på julbordet.

Tur 1 – Sill

På den första turen är det olika sorters inlagd sill som står i centrum. En typisk första tallrik kan t.ex. innehålla några bitar senapssill, currysill eller annan inlagd sill. I övrigt kan ta en bit ättiksströmming, lite gräddfil, lite potatis och en bit västerbottensost.

Tur 2 – Fisk

Den andra turens tallrik ska fyllas med olika sorters kall fisk. Då kan det passa med olika sorters lax, ex. gravad, kallrökt eller inkokt. Därtill kan det ätas fiskpaté, skaldjur och ägg.

Tur 3 – Kallskuret

På tallrik nummer tre är det dags för det kalla köttet, t.ex. leverpastej, fårfiol, kalvsylta och olika sorters skinka. Här kan du också lassa på rödbetssallad och liknande. De flesta tar julskinkan med senap på den här turen, men det finns de som sparar den till tur nummer fyra.

Tur 4 – Småvarmt

På den fjärde turen får det varma äntligen komma fram. Då är det Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, grönkål, rödkål, revbensspjäll och sådant.

Tur 5-7 – Ost, kex, efterrätter och godis

Tore Wretmans turlista avslutas med den femte turen som då kan innehålla t.x. fruktsallad, pepparkakor, ris á la Malta och ostar.

De flesta nutida genomgångar av julbordets turer delar dock upp den sista turen i tre olika delar. Den femte turen är då ost och kex, den sjätte ris à la malta, fruktsallad, ostkaka och den sista och sjunde turen är godiset.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-12

Källor: Svensk husmanskost av Tore Wretman (1967)

”En guide till julbordet – sju turer” Pellas inspiration 2017-11-26

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson Bokförlag

Hur länge har vi ätit julkorv på julbordet?

30 november , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Olika sorters korvar är troligen bland de äldsta rätterna som fortfarande finns kvar på svenska julbord. Däremot är ordet ”julkorv” inte äldre än tidigt 1900-tal.

Ingen högtid i Sverige är så förknippad med specifik mat som julen. För de allra flesta är det viktigt att äta ”traditionell julmat”. De populäraste rätterna på julbordet är dock rätter som inte är mer än drygt hundra år gamla (ex. julskinkan) och i vissa fall är de inte mer än ett halvsekel (ex. köttbullar).

Vi vet att svenskar åt speciell mat kring julhelgen långt tillbaka i tiden, i vissa fall tusen år. Det som fortfarande är speciellt med julmaten är det är stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet. Mathistoriken Richard Tellström skriver:

Festmat i alla kulturer är alltid en tvärtommat; på tvärs mot vad som serveras på vardagen. Och eftersom det nedsaltade fläsket var det vanliga blev julens fläskkött färskt. Det äldsta proteinet på julbordet är de tjocka revbensspjällen och korvarna.

Korv tillhör alltså den allra äldsta julmaten, vilket också påpekas av Christina Fjellström, professor i måltidsforskning på Uppsala universitet:

Under hednatiden utnyttjades grisens alla delar, och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar.

Så även om korven går långt tillbaka i tiden så kallades den troligen inte för julkorv. De äldsta beläggen för sammansättningen ”julkorv” går inte att hitta före 1900-talets början. SAOB anger Elna Tenows skrift
”Solidar. En lifsfråga för hemmen” från 1907 som första belägg. Och även när man söker på ”julkorv” i KB:s tidningsdatabas är de äldsta beläggen från tidigt 1900-tal.

*En tidig annons för bl.a. ”julkorv” i DN 1913-12-12*

Idag är den traditionella julkorven inte lika populär som historiskt, däremot har prinskorven under 1900-talet seglat upp som en av de populäraste rätterna på julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor: ”Julaftonsmåltiden – årets enda riktiga mattradition” slu.se 2017-12-20 (läst 2021-11-30)

”Doppet och korven äldst på julbordet” gp.se 2010-12-13 (läst 2021-11-30)

KB:s databas ”julkorv”

Svenska Akademins ordbok, uppslagsord ”korv”

Hur många svenskar äter dopp i grytan på julbordet?

31 oktober , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att veta exakt hur många svenskar som har dopp i grytan på julbordet är svårt, men mycket talar för att det är populärare bland äldre än bland yngre.

En av de klassiska rätterna på julbordet är ”dopp i grytan”. Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet. Det är också orsaken till att julafton kallas för ”dopparedan”, vilket har varit ett bruk sedan 1830-talet.

När man gör undersökningar om vilken julmat som är populärast brukar julskinka, köttbullar och sill hamna i topp. När man istället undersöker vilken mat som folk tycker sämst om hamnar istället grisfötter, tunga, ål, lutfisk och dopp i grytan i topp.

Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

”Sveriges minst älskade julmat” ica.se 2018

”Svenska jultraditioner hotade” Coop 2006-12-18

”Familj och skinka viktigast” SvD 2003-12-22

Hur populär är julskinkan på julbordet?

24 september , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Julskinkan är den populäraste rätten på julbordet, men har tappat något i popularitet under 2010-talet.

I så gott som samtliga undersökningar kring vilka rätter som är viktigast för svenskar på julbordet så toppar julskinkan, följt av Janssons frestelse, sill och köttbullar.

Livsmedelsföretagen har flera år i rad undersökt just vilka rätter som är svenskars favorit och där kan man under 2010-talet faktiskt se hur julskinkans popularitet faktiskt minskar något. Nedanstående diagram visar att andelen svarande som säger ”julskinka” har minskat med tio procentenheter 2013-2020.

*Från Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.*

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-24

Källa: Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.

När kom prinskorv på svenska julbord?

10 december , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Det äldsta belägget för prinskorv på hemmets julbord är från 1970. Men ordentligt slog den inte igenom förrän under 1980-talet.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter. Populärast är julskinka, sill och köttbullar, men för en ganska stor andel är prinskorven med bland de viktigaste rätterna.

Det finns tidningar från det tidiga 1900-talet där prinskorv förekommer som exempel på julmat. Men det är ganska få exempel och då nästan alltid i uppradningar av flera olika rätter som skulle kunna passa på julbordet.

När man sedan läser igenom olika kokböcker förslag på julmat från efter andra världskriget och fram till 1970-talet så är prinskorven frånvarande. Nedanstående foto från Bonniers kokbok 1960 är ett av många exempel på julbord där prinskorven saknas.

Under slutet av 1960-talet börjar prinskorven dyka upp på vissa restaurangers julbord – t.ex. Spångens julbord för 21 kr 1967. I tidningen Husmodern julnummer 1970 nämns prinskorven bland ”varma rätter” tillsammans med bl.a. brunkål, revbensspjäll, farmors goda julkorv och köttbullar. Dock är detta julbord från Sälens högfjällshotell vilket gör att det snarare går att kategorisera som restaurangjulbord.

Första gången, mig veterligen, som prinskorven föreslås till ett hemmajulbord är en kokbok från Ica 1978. Under 1980-talet blir prinskorven sen vanligare, dels på restaurangers julbord och dels i kokböcker och Husmoderns köksalmanack där den finns med under de flest år under detta årtionde.

Så även om prinskorven nämnts som julmat i enstaka annonser redan under tidigt 1900-tal är det först i slutet av samma sekel som korven tar sin givna plats.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10, uppdaterad 2022-12-02)

Källa: Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson Bokförlag

SvD 1918-12-19

SvD 1967-12-11

Bonniers Kokbok 1960

Husmodern 1970

Stora Julboken ICA (1978)

Husmoderns Köksalmanack 1933, 1934, 1935, 1941, 1946, 1953, 1956, 1963, 1967, 1968, 1969, 1970, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1991 och 1993.

Varför kallas julafton för dopparedan?

22 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att kalla julafton för dopparedagen (alt. dopparedan) kommer av en äldre sed att under julaftonsdagen doppa bröd i skinkspadet medan man gjorde de sista sysslorna på gården inför julfirandet på kvällen.

När vi i Sverige räknar ner till julaftonsfirandet brukar vi ofta säga ”dan före dan före dopparedan”. Att kalla julafton för dopparedagen är ett bruk som går tillbaka till 1830-talet och något som är unikt för Sverige. Själva traditionen att doppa bröd på julafton finns dock även på andra platser.

Bröd förr i tiden var generellt mycket hårdare och mer svårtuggat än dagen mjuka limpor eftersom brödet lagrade under mycket längre tid. Att doppa det hårda brödet i grytan för att mjuka upp det var därför inte nödvändigtvis ett bruk enbart kopplat enbart till julafton.

När man doppade i grytan förr i tiden var det inte som den del av den stora julmiddagen utan något som gjordes i samband med förberedelserna inför julfirandet. Kött av olika slag (skinka och korv t.ex.) kokades och spadet som blev över kryddades till en doppspad. Häri sänkte man ner brödet ordentligt och fiskade sedan upp det med en slev.

Så här skriver Lena Kättström Höök:

På julafton var det praktiskt att i all hast doppa lite bröd i köttspadet, som ändå stod på spisen, medan sista handen lades vid julförberedelserna. Vanligen doppade man i grytan mitt på dagen vilket går tillbaka till medeltidens julfasta som varade fram till julaftons kväll. (s. 46)

Julfastan innebar ett förbud mot att äta kött (härav lutfiskens betydelse på julbordet), men genom att doppa lite bröd i köttspadet kunde man ändå få en smak av köttet utan att bryta fastan. Hur många som har dopp i grytan på julbordet idag finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-22) (tack till Lise Blomqvist för bra kommentarer)

Källa: God Jul! av Lena Kättström Höök (1995), Nordiska Museets förlag.

Vad är viktigast på julbordet för svenskar?

10 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Julskinka är den enskilda rätt som är populärast på de svenska julborden.

De flesta av årets högtider är förknippade med mat – ägg och lamm vid påsk, sill och potatis vid midsommar och kräftor och surströmming på sensommaren. Men allra mest mat äter svenskarna under julhelgen.

Ursprunget till de olika rätter som står på julborden är olika. En del, som lutfisken, är sekelgamla – andra, som köttbullarna, hamnade på julbordet under andra hälften av 1900-talet. Men vilka är egentligen de populäraste rätterna?

Samtliga de undersökningar som jag läst visar att julskinkan är ohotad etta. Mellan 84 och 97 procent anger att de har julskinka på julbordet. Som tvåa kommer oftast sill och köttbullar.

Synovate/Temo gjorde 2006 en undersökning där 1022 svenskar intervjuades om olika julrelaterade saker. På frågan ”Kommer julbordet innehålla något av följande?” svarade:

Julskinka – 96 procent
Köttbullar – 94 procent
Sill – 92 procent
Korv – 87 procent
Risgrynsgröt – 74 procent
Lax – 70 procent
Kål (röd, brun eller grön) – 67 procent
Revbensspjäll – 53 procent
Lutfisk – 36 procent

Yougov genomförde hösten 2012 intervjuer (1402 st) om vilka sju rätter som var viktigast på julbordet:

Skinka – 84 procent
Köttbullar – 76 procent
Sill – 68 procent
Janssons frestelse – 59 procent
Lax – 48 procent
Revbensspjäll – 35 procent
Julkorv – 29 procent

I december 2002 tog Vår Bostad hjälp av Sifo för att ta reda på vad som var viktigast på julbordet:

julskinka – 83 procent
sill – 36 procent
köttbullar – 30 procent
Janssons frestelse – 20 procent
prinskorv – 17 procent
risgrynsgröt – 15 procent
lutfisk – 14 procent
lax – 6 procent
revbensspjäll – 5 procent
dopp i grytan – 5 procent

Lui marknadsinformation och Temo frågade 2003 vilken som var favoritmaten på julbordet:

julskinka – 66 procent
sill – 39 procent
köttbullar -22 procent
Janssons frestelse -20 procent
prinskorv -14 procent
lutfisk -10 procent
lax -10 procent
gröt -8 procent
revbensspjäll -8 procent
sylta -7 procent

När Demoskop 2018 frågade drygt tusen svenskar om vad på julbordet man ”inte kunde vara utan” blev det följande resultat:

Julskinka (60 procent)
Köttbullar (44 procent)
Inlagd sill (36 procent)
Julmust (36 procent)
Janssons Frestelse (34 procent)
Ägg (25 procent)
Prinskorv (25 procent)
Vörtlimpa (17 procent)
Glögg (16 procent)
Risgrynsgröt (15 procent)
Rödbetssallad (15 procent)

När Livsmedelsföretagen 2018 frågade 1020 personer om ”Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” blev resultatet:

Julskinka – 25 procent
Janssons frestelse – 15 procent
Sill – 11 procent
Lax – 9 procent
Revbensspjäll – 6 procent
Köttbullar – 5 procent
Grönkål – 4 procent
Julmust – 3 procent
Lutfisk – 3 procent
Risgrynsgröt – 3 procent

En undersökning från Livsmedelsföretagen gav 2020 följande resultat på frågan ”Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” (1013 intervjuer) gav snarlika resultat.

Notera att frågorna som ställts i de olika undersökningarna varierar, men tydligt är att julskinkan, sillen och köttbullarna är det absolut mest centrala på svenskens julbord. Därefter kommer ofta Janssons frestelse, korv av olika slag och lax. Dock ska det sägas att julskinkan minskat något i popularitet under 2010-talet.

Källor: Artiklarna som länkas till vid respektive topplista.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-10-28, uppdaterad 2021-09-24)

När började man ha köttbullar på julbordet?

3 december , 2012 av Mattias Axelsson

Kort svar: Köttbullar blir successivt en del av det svenska julbord från 1970-talet och etablerar sig först på 1980-talet. Det finns dock enstaka tidigare belägg.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter, men när olika undersökningar gjorts för att se vilka rätter som är vanligast är det – förutom julskinkan och sillen – oftast köttbullarna som hamnat i topp. Att just köttbullarna är så populära kan tyckas märkligt med tanke på att de introducerades på det svenska julbordet så sent som under 1970-talet.

Nedanstående bild är tagen ur Bonniers Kokbok (1960). Här kan man se de rätter som var typiska för sextiotalets julbord – julskinka, dopp i grytan (anledning till att vi säger dopparedan ), olika slags korvar, syltor, inlagd sill och en hel del annat. De flesta av de rätter som är populära idag finns med, dock inte köttbullarna eller för den delen prinskorven.

Köttbullarna är en rätt som ofta uppfattas som ”typiskt svensk”. Jonathan Metzger citerar i sin avhandling kokboken Mammas köttbullar från 1964:

köttbullar /../ är en rätt som är hela svenska folkets egendom. Från norr till söder i hela vårt avlånga land lagas det någon gång i veckan köttbullar i vartenda kök… Drömmen om mammas goda köttbullar finns kanske hos de flesta av oss. (citerat i Metzgers, s. 32)

Men även om köttbullarna varit en del av det svenska köket under en lång tid skulle det dröja innan de tar plats på julbordet. Ett tidigt belägg för köttbullar som julmat är en annons från Konsum 1951 där ”man ”Moster Malins julråd” tipsade om följande rätter till julaftonens lunch:

Sill, sardiner, sillsallad, sylta, grisfötter, salt kött, köttbullar, rödbetor, ost. Dopp i grytan. Mästerskinka, rödkål, långkål eller brysselkål, äppelmos eller ananas, grönsallad eller endivesallad. Kaffe.

Sedan ska det dröja ytterligare nästan tjugo år innan köttbullarna kommer tillbaka. Husmoderns köksalmanack föreslog i sin utgåva 1970 ”små köttbullar” som en del av julbordet. Det finns ytterligare något exempel från samma årtionde, t.ex. från Icas kokbok 1978, på köttbullar i samband med julbordet. Men allmänt förekommande i t.ex. Husmoderns köksalmanack blir det inte förrän på 1980-talet.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-03, uppdaterad 2022-11-19)

Källor:

SvD 1951-12-19

Husmoderns Köksalmanack 1933, 1934, 1935, 1941, 1946, 1953, 1956, 1963, 1967, 1968, 1969, 1970, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1991 och 1993.

Bonniers stora kokbok 1960

ICA kokbok 1978

Litteratur:

Julbord – dukat för frossa – Populär Historia 2006

Moderna julbord: Allt är inte så traditionellt som vi tror – Nationalencyklopedin

Metzger, Jonathan (2005) I köttbullslandet: Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet. Doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Etikettarkiv: julbord