Kategoriarkiv: påsk

Profilbild för Okänd

Vad är påskbrev?

av

Kort svar: Ett påskbrev är en målad teckning med påskmotiv som förr överlämnades anonymt till mottagaren under påskhelgen.

En av de traditioner som funnits kring påskhelgen är att dela ut påskbrev. Så här beskrivs traditioner med påskbrev hos ISOF:

Ett påskbrev är en målad teckning, ofta föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv. Ofta skrev man också en vers på breven. Långt in på 1900-talet var det vanligast att överlämna breven anonymt – man skulle smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt.

Traditionen med påskbrev beskrivs oftast som en ”västsvensk” tradition och sammankopplas inte sällan med att ”gå påskkärring” på påskafton. Så här beskrivs traditionen från Värmland under sent 1800-tal:

Det roligaste barnen visste var att rita påskbrev och skicka till varandra – en allmän sedvänja i västra Värmland. Breven föreställde färggranna roliga gubbar. I varje brev lades en karamell och det förseglades med lacksigill. Undra på att påsklördagen motsågs med spänning.

På påskbreven skulle man dessutom skriva någon form av skämtsam vers och rimma på orden ”raka, kvast eller smörjhorn” och avsluta med en signatur som inte var ens riktiga namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor: ”Påskbrev” Nordiska museet

”Påskbrev” SAOB

”Påskbrev” ISOF

Profilbild för Okänd

När började veckan före påsk kallas ”stilla veckan”?

av

Kort svar: Benämningen ”stilla veckan” för veckan före påsk går tillbaka till första halvan av 1800-talet.

”Stilla veckan” är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen och som bl.a innehåller dagar som skärtorsdagen och långfredagen. Veckan kallas numera också för påskveckan.

Att kallas veckan för ”stilla veckan” är något som man gjort i Sverige ”sedan senare hälften av 1800-talet” enligt ne.se. Men redan 1839 så kallar en skribent i Skånska Posten veckan för ”stilla veckan” och sedan finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Det är dock så att merparten av beläggen är, precis som NE skriver, från andra halvan av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Profilbild för Okänd

Vilken vecka är påskveckan?

av

Kort svar: Påskveckan är i kyrklig tradition den vecka som börjar på påskdagen och alltså infaller efter påskhelgen. Men i dagligt tal är påskveckan den vecka som infaller före påskhelgen.

En vanlig uppfattning kring påsk är att veckan som leder fram till påsk heter påskveckan. Den veckan (som bl.a. innehåller dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen) heter, åtminstone inom kristna miljöer, i själva verket stilla veckan eller dymmelveckan och är ett namn som använts sedan slutet av 1800-talet.

Almanacka

Att använda benämningen ”påskveckan” för veckan före påsk är dock något som sanktioneras av de olika svenska ordböckerna från Svenska Akademin:

påsk­veckan veckan närmast före påsk­helgen (SAOL, 2015)

veckan närmast före påsk (SO, 2021)

om veckan närmast före påsk (räknad fr. o. m. palmsöndagen t. o. m. påskaftonen, stundom fr. o. m. måndagen före påsk t. o. m. påskdagen); (SAOB, 1955)

Svenska kyrkan skriver däremot:

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan. 

Och så här skriver Institutet för språk och folkminnen

I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.

Slutsatsen blir alltså att ”påskveckan” i strikt kyrklig mening är som börjar på påskdagen och sedan fortlöper veckan efter påsk, men i dagligt tal så är påskveckan benämning på veckan före påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

Svenska Akademins ordböcker

Svenska kyrkan ”Påsk” (läst 2022-04-11)

ISOF ”Påskdagen” (läst 2022-04-11)

Profilbild för Okänd

Vad är ett bildägg?

av

Kort svar: Ett bildägg är ett påskägg med målningar på utsidan som man fyller med godis.

Ägget är den mat som flest svenskar anser vara oumbärlig till påskbordet. Men ägget finns också i form av målade och ihåliga ägg, ofta tillverkade i hårt papper, som man fyller med smågodis på påskafton. Dessa godisägg kallas i butiken ibland för ”bildägg” för att skilja dem från andra typer av påskägg.

Ordet ”bildägg” finns belagt i tidningstext från sent 1960-tal. Exemplet nedan är från Dagens Nyheter påsken 1970:

I början av 2020-talet verkar det enbart vara Ica av de större matvarubutikerna som använder ordet bildägg om denna typ av påskägg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källor:

KB:s tidningsdatabas, sökord ”bildägg”

Sökning på ordet ”bildägg” 2022-04-07 på coop.se, ica.se, willys.se samt mathem.se

Profilbild för Okänd

När är påsken 2022?

av

Kort svar: Påskafton 2022 infaller lördag 16 april och påskdagen söndag 17 april.

Påskens datum varierar som bekant och kan infalla så tidigt som 22 mars och så sent som 25 april. När påsken infaller beror på vilket datum påskfullmånen (alltså den i tabeller framräknade fullmåne som kommer närmast efter den kalendariska vårdagjämningen).

Påskfullmånen 2022 infaller den 16 april och det är även då som den astronomiska fullmånen kan skådas. Eftersom 16 april är en lördag så blir nästkommande söndag, alltså dagen därefter, påskdagen.

Påskris på Hötorget i Stockholm.

Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 1 mars och Kristi himmelsfärdsdag den 26 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-20

Profilbild för Okänd

Varför äter vi lax till påsk?

av

Kort svar: Laxen finns med på påskbordet eftersom den var tillgänglig att fisk och bereda under våren då påsken inföll.

Traditionellt har påsken inte varit en stor mathögtid i Sverige. Eftersom påsken inföll under en period på våren då det var långt sedan senaste skörden och senaste slakten var förråden inte i närheten lika välfyllda som kring jul. Därför åt man ofta det som fanns tillgängligt – ägg och fisk.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-1.png
Lax

Laxen var möjlig att fiska i åar och kunde därefter tillredas antingen genom gravning eller rökning. Eftersom den var möjlig att fiska i mars och april då påsken infaller blev den också bra att använda som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Varför äter vi ägg, lamm och lax nu i påsk?” Sydsvenskan 2018-03-29

Profilbild för Okänd

Vad är skillnaden mellan julmat och påskmat?

av

Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.

När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.

Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).

Påskmat

Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Profilbild för Okänd

När slutade skärtorsdagen att vara röd dag?

av

Kort svar: Skärtorsdagen var röd dag fram till kalendereformen 1772.

Numera är skärtorsdagen en vanlig svart dag i almanackan. Det betyder att man inte automatiskt har ledigt eller kan jobba halvdag, det är antingen upp till lokala avtal eller kollektivavtal at avgöra om man kan vara extra ledig dagen före helgdag.

skärtorsdag | Högtider och traditioner

Skärtorsdagen firas ju inom kristendomen till minne av Jesus sista måltid med sina lärjungar och ordet ”skär” syftar på att Jesus tvättade (renade) lärjungarnas fötter. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var skärtorsdagen också en helgdag i den svenska almanackan. När Gustav III rensade bort en rad helgdagar, bla. tredjedag och fjärdedag jul, tredje– och fjärdedag påsk, tredje och fjärdedag pingst och Marie besökelsedag blev också skärtorsdagen av med sin helgdagsstatus och har inte fått tillbaka den sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Profilbild för Okänd

Vad åt man för mat på långfredagen förr?

av

Kort svar: På långfredagen åt man traditionellt salt fisk eftersom det var en fastedag och saltet skulle påminna om Jesus lidande på korset.

Långfredagen är den dag då Jesus avrättas på korset enligt kristen tradition. Namnet långfredag kommer av att det ska vara en lång dag präglad av allvar och stillhet. Fram till 1969 var t.ex. offentliga nöjestillställningar förbjudna i Sverige.

Den mat man åt på långfredagen har också sitt ursprung i att det är en dag till minne av Jesus lidande på korset. Richard Tellström:

Historiska påskrätter var annars salt fisk och av tradition serverades den på långfredagen, en kristen fastedag. Rätter var gravlax och salt sill men också salt laxrygg kunde servas med korint- eller kaprissås.

Den salta fisken skulle vara en påminnelse om att ”Jesus törst på korset”. Längre tillbaka i tiden åt man kokt fisk i olika soppformer, eftersom långfredagen fortfarande räknades som fastedag då inget kött fick spisas.

Torkad fisk

I en artikel från SvD 1922 beskrivs traditionen så här:

Det [är] mycket klokt att många personer ännu håller fast vid gammal tradition och till långfredagsmiddag äta stekt griljerad laxrygg med korint- eller kaprissås.

Att det blev just lax hänger också samman med att fisken var tillgänglig att fiska på våren, när förråden började tömmas efter en lång vinter och lång tid gått sedan senaste skörden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Från torg, hallar och bodar” SvD 1922-04-15

Profilbild för Okänd

När är dymmelonsdagen 2025?

av

Kort svar: Dymmelonsdagen är onsdagen före påskdagen. År 2025 infaller dymmelonsdagen 16 april.

Den kristna påskfastan börjar med askonsdagen och löper hela vägen till påskhelgen. Från onsdagen i stilla veckan går fastan in i sitt allvarligaste skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på onsdagen för att ligga nere till och med påskafton.

Onsdagen i stilla veckan kallas för dymmelonsdagen. Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

1024px-KyrkklockaMaglarpsNyaKyrka

Dymmelonsdagens datum är beroende av påskens datum. När påsken är sen så är dymmelonsdagen sen. Dymmelonsdagen kan infalla som tidigast 18 mars och som senast 21 april (vilket den kommer att göra ex 2038)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma