Profilbild för Okänd

Vad är ”halvsnödagen”?

Kort svar: ”Halvsnödagen” är troligen en nutida benämning på främst 25 januari då halva mängden snö för vintern ska ha fallit.

Under förkristen tid delade man i norra Europa in året i två halvor. En som varade mellan Tiburtius (14 april) och Calixtus (14 oktober) samt en halva som varade tvärtom. Vinterhalvåret började alltså 14 oktober och slutade 13 april. Mitt på vintern (midvintern) inföll då 14 januari. Så här skriver Ebbe Schön i boken Folktrons år:

På Snorres tid ansågs midvinternatten /../ infalla mellan den 13 och 14 januari.

Andra traditioner berättar om t.ex. Henriksdagen (19 januari), Pauli omvändelse (25 januari) och kyndelsmässodagen (2 februari) som den dag då halva vintern har gått. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år:

I övre Sverige är i övrigt Paulusdagen (25 januari, min anm.) den första dagen på året, då man tänkt sig att vintern skulle vara halvgången. Då vänder sig björnen i sitt ide och lika mycket snö skall falla efter som före Paulus.

Under 2010-talet har Paulusdagen 25 januari börjat att kallas för ”halvsnödagen”.

Bild
Från TV4 2019-01-25

Till exempel så skriver Lena Mellander Fogelberg 2013 i boken 365 dagar:

25 januari
Halvsnödagen
Enligt folktron ska hälften av vinterns snö ha fallit fram till denna dag

Föreställningen att halva vintern var gången den 25 januari har förekommit längre tillbaka, särskilt i norra Sverige. Däremot är begreppet ”halvsnödagen” (så vitt jag kan belägga) inte äldre än tidigt 2010-tal. Sökningar i KB:s tidningsdatabas ger inga belägg tidigare än 2013. Ett av de äldsta beläggen är faktiskt en post på Twitter:

Året dessförinnan (2011) postade signaturen Sara en post om Temadagar på sin blogg där halvsnödagen nämns, vilket kan vara det tidigaste belägget för ordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-01-25

Källor:

Bondens år (1978) av Sigfrid Svensson

Folktrons år (1996) av Ebbe Schön

365 – Hela årets traditioner, folktro och nya tema dagar (2013) av Lena Mellander Fogelberg

Profilbild för Okänd

När är påsken 2021?

Kort svar: Påskafton infaller 2021 på lördagen 3 april och påskdagen är söndagen 4 april.

Påskens datum bestäms av tabeller som har en vag anknytning till fullmånen och vårdagjämningen. Enkelt uttryck så infaller påskdagen på:

söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars

Dock är det inte den astronomiska fullmånen, utan en med tabeller framräknad fullmåne som avgör påskens datum.

Påskfullmånen 2021 är den 28 mars, vilket är samma som den astronomiska fullmånen i Sverige. Och eftersom närmaste söndag därefter är 4 april så är det också då påskdagen infaller.

Skrivet av Mattias Axelsson  – författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap (2021-01-18)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2021?

Kort svar: Fettisdagen (eller semmeldagen) infaller tisdagen den 16 februari 2021.

Inför den kristna påsken finns det en fyrtio dagar lång påskfasta. Fastan påbörjas onsdagen 46 dagar före påsk – askonsdagen. De tre dagarna innan fastan kallas för fastlagen och kulmen för fastlagen är fettisdagen (eller semmeldagen). Eftersom påskens datum är rörligt – som tidigast kan den infalla 22 mars och som senast 25 april – är också fettisdagen rörlig.

Påskdagen 2021 infaller 4 april och därmed infaller fettisdagen tisdag 16 februari och det är därmed okej att äta semlor eller fläskmat, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-01-18) 

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

”Fastlagssöndagen” Institutet för språk och folkminnen 23 februari 2020

Profilbild för Okänd

Vilka veckor är ”oxveckorna”?

Kort svar: Oxveckorna syftar numera på de veckor som kommer efter trettonhelgen och den längre ledighet som många haft under jul- och nyårshelgen.

Om man söker på ordet ”oxveckor” i äldre tidningar så finner man belägg för att ordet använts både syftandes på de helgfattiga veckorna under hösten och om de dito under januari och februari.

Källa: Digital Museum

Även om ordböckerna definierar ”oxvecka” lite lösare som en ”tung arbets­vecka särsk. om veckorna efter en längre ledighet i sam­band med större helger” så är bruket numera i princip uteslutande att använda ”oxveckorna” som t.ex. Institutet för språk och folkminnen:

En annan benämning som ofta används i januari är oxveckorna. /../ För många både då och nu är tiden efter jul just en sådan slitig tid med långt till nästa extra ledighet.

Att det kallas ”oxveckor” har givetvis att göra med att oxen var det djur som drog det tunga lasset.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-01-05

Källor: ”oxvecka” Svensk Ordbok (läst 2020-01-05)

”Torsmånad och oxveckor” Institutet för språk och folkminnen 2020-01-07

Profilbild för Okänd

Vilka var ”oxveckorna” förr?

Kort svar: Även om uttrycket ”oxveckorna” numera enbart brukar syfta på de slitsamma veckorna efter jul- och nyårshelgen användes det förr både om de helgfattiga veckorna under hösten och om de dito under januari och februari.

En oxvecka är en vecka som präglas av tungt arbete, gärna en vecka som föregåtts av ledighet och fest. Att det kallas ”oxveckor” har givetvis att göra med att oxen var det djur som drog det tunga lasset. Svensk Ordbok definierar oxvecka som:

tung arbets­vecka särsk. om veckorna efter en längre ledighet i sam­band med större helger

Det äldsta belägget för ordet ”oxvecka” i KB:s tidningsdatabas är från början av juli 1880. Där står det under rubriken ”Brefstump från Sannahed” daterat 29 juni 1880 att en ”lång ‘oxvecka’ står för handen” eftersom midsommarhelgen är överstökad. Här syftar alltså ”oxvecka” på perioden efter midsommarhelgen.

Nerike 1880-07-03

Under slutet av 1800-talet används uttrycket ”oxveckorna” växelvis om veckorna efter jul (exempelvis i Enköpings Tidning 30 januari 1884) och växelvis om veckorna under och efter sommaren. I Blekinge Läns Tidning 16 augusti 1893 skriver:

Oxveckorna benämner folkhumorn de nu stundande veckorna, då vårsädesskörden och höstsådden stöta tillsammans. Dessa veckor äro de mest viktiga på hela året.

Nedanstående bild från Helsingen dan före julafton 1899 är ett annat exempel på hur veckorna efter jul också kunde räknas till oxveckorna.

Helsingen 1899-12-23

Under 1900-talet används begreppet ”oxveckorna” fortsatt både om veckorna efter jul och om de gråa och trista veckorna under hösten. I SvD 21 januari 1937 skriver signaturer Eth. K:

Oxveckorna har börjat och det är bara att traska vidare in på det nya året. Oxveckorna? Det är vad som kommer efter julhelgen, långa grå veckor utan helgdagar.

I en annons från november 1944 använder Konsum ”oxveckorna” om höstveckorna före december. Man vill lyfta fram Mårten och Fars Dag som exempel på fester att lysa upp i mörkret med.

SvD 1944-11-09

En vers från luciadagen 1948 visar också på att ”oxveckorna” här är veckorna före jul, inte efter.

SvD 1948-12-13

Även in på 1970-talet använder skribenter oxveckor om slitsamma veckor på hösten även om det mer och mer börjar luta över åt att syfta på veckor som ”sträcker sig över hela tiden från jul till påsk” som i dikten av Majken Johansson SvD februari 1970.

När SvD 1983 får en språkfråga om just ordet ”oxveckor” så svarar signaturen B.M så här:

Oxvecka (eller särskilt plural oxveckorna) är numera ett ganska spritt ord. /../ Det används inte sällan om de långa helgfria arbetsperioderna under året, t.ex. tiden mellan nyår och påsk och tiden efter sommarsemestern.

Det är först på 1990-talet som det blir så gott som allenarådande att enbart benämna perioden efter jul- och nyårshelgen som ”oxveckorna” även om enstaka exempel på andra bruk förekommer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-01-05

Källor: ”oxvecka” Svensk Ordbok (läst 2020-01-05)

Tidningen Nerike 1880-07-03

Blekinge Läns Tidning 1893-08-16

Helsingen 1899-12-23

”En sån Bagatell” SvD 1937-01-21

SvD 1944-11-09

SvD 1948-12-13

”Oxveckorna” SvD 1970-02-22

Profilbild för Okänd

Varför äter vi pizza på nyårsdagen i Sverige?

Kort svar: Pizza har blivit en tradition på nyårsdagen i Sverige sedan slutet av 00-talet. Att pizza är så populärt beror på att många efter nyårsaftonens firande vill ha enkel och fet mat dagen efter.

Ett av de tidigaste beläggen att kalla pizzaätandet på nyårsdagen för en tradition är från Sydsvenskan den 1 januari 2008:

Det har blivit tradition att äta pizza dagen efter nyårsafton. Så var det inte för tio år sedan, men det har blivit så därför att alla andra restauranger är stängda, säger krögaren Hamed Hemmat, som räknar med en 25-procentig ökning av omsättningen under nyårsdagen.

När företaget Online Pizza sedan lanserade sin pizzarapport och dubbade nyårsdagen till ”pizzadagen” dröjde det inte många år innan de flesta stora tidningar hängde på och numera är det en svensk tradition att äta pizza på nyårsdagen.

Pizza_with_tomatoes

Givetvis lär det ha förekommit ätande av pizza på nyårsdagen långt innan 00-talets slut. Men för att något ska bli en tradition så måste det också upphöjas till en tradition och det var vad som skedde runt 2008.

Att pizza passar så bra som mat på nyårsdagen har två huvudsakliga förklaringar:

  1. Pizza från pizzerian kräver ingen förberedelse i köket vilket passar bra efter ett intensivt och sent nyårsfirande dagen före.
  2. Pizza upplevs som bra mat när man är bakfull då ”vi är sugna på salt och fet mat” som måltidshistorikerna Richard Tellström uttrycker det.

Etnologen Charlotte Hagström förklarar varför traditionen med pizza på nyårsdagen finns:

Traditioner måste tala till utövarna för att leva kvar, annars kommer de att dö ut. Det måste finnas tillräckligt många som tänker att det är skönt att äta pizza på nyårsdagen för att traditionen ska finnas kvar. Och det måste fylla någon slags funktion för de som utövar den. /../

Det är bra mat när man är bakfull, om man ska vara riktigt krass. Och så är det skönt att slippa laga maten själv. Många lägger ner mycket tid på sina nyårsmiddagar och är trötta dagen efter

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-01-01)

Källor: ”Snabbmaten regerade på nyårsdagen” Sydsvenskan 2008-01-01

”Därför vill du äta pizza på nyårsdagen” Sydsvenskan 2015-12-30

”Därför vill vi ha pizza på nyårsdagen” Aftonbladet 2020-01-01

Profilbild för Okänd

Är Systembolaget öppet på nyårsafton?

Kort svar: Ja, Systembolaget är öppet på nyårsafton, men bara till 15.00.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Dock har man, sedan början av 2000-talet återigen öppet på lördagar.

Nyårsafton räknas hos Systembolaget som en lördag och därmed har man lördagsöppettider. Alla butiker har öppet till 15.00. Däremot är nyårsdagen en röd dag och då har inte Systembolaget öppet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-06-14)

Källa:

”Öppettider 2021” systembolaget.se

Profilbild för Okänd

Mellan vilka år läste Jarl Kulle ”Ring klocka ring”?

Kort svar: Jarl Kulle läste ”Nyårsklockan” (Ring, klocka, ring) på nyårsafton 1983 till och med nyårsafton 1996.

Redan 1895 lästes dikten Nyårsklockan (som är en svensk översättning av en del i lord Alfred Tennysons diktverk In Memoriam) på Skansen. Första året lästes dikten av Nicklas Bergendahl som var anställd på Skansen. Därefter var det Anders de Wahl som läste dikten under många år och med början 1926 sände man nyårsvakan i radio. De Wahl läste dikten i radio fram till sin död 1955.

År 1977 tog SVT upp traditionen och började teve-sända tolvslaget. De första åren var det skådespelaren Georg Rydeberg som läste dikten. När han dog 1983 så gick uppdraget över till Jarl Kulle.

SvD 1983-12-27

Så här skriver SvD om vad som ska hända på nyårsafton 1983:

Lite annorlunda blir det dock i år. Diktläsningen från Skansen inleds med fackeltåg och klockorna kommer att ringa medan Jarl Kulle läser. Så var det på Anders de Wahls tid och så blir det nu igen.

Därefter läst Kulle Nyårsklockan varje nyårsafton till sin död 1997, vilket gör Kulle till den som läst dikten flest gånger i teve. Nyårsafton 1997 tog Margareta Krook över.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: ”Traditionellt gott slut” SvD 1983-12-31

”Krook axlar 102-årig nyårstradition” SvD 1997-12-31

Profilbild för Okänd

Från vilket år är taxeringskalendern i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Taxeringskalendern som Karl-Bertil Jonsson använder är från 1942.

Enligt författaren Tage Danielsson är det tänkt att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton ska utspela sig under 1940-talet. Men tecknaren Per Åhlin har lagt in en rad anakronismer som daterar filmen till långt senare, t.ex. att familjen tittar på Julnygammalt på sin TV.

En, av många, detaljer som indikerar att sagan utspelar sig på just 1940-talet är den taxeringskalender som Karl-Bertil använder sig av för att ta reda på exakt hur hög taxerad inkomst t.ex. H.K. Bergdahl (så att hans paket med morbror Arturs tändstickstavla av Bodens fästning kan ges till en fattig på någon av stadens ölkaféer). Taxeringskalendern som Karl-Bertil använder, och som tillhör hans far Tyko, är från 1942.

Ur filmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Profilbild för Okänd

Vilket konstobjekt blir byrådirektör H.K. Bergdahl av med?

Kort svar: Byrådirektör H.K. Bergdahl blir av med en tändstickstavla föreställande Bodens fästning.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts på kvällen varje julafton varje år sedan 1975 handlar om hur den unga Karl-Bertil Jonsson (med röst av Per Andrén) ”stjäl från de rika och ger till de fattiga”. I praktiken handlar det om hur han tar julklappar avsedda för rika människor (bl.a. hans egen far Tyko Johnsson) och ger dem till fattiga.

När Karl-Bertils föräldrar – mitt under julaftonsfilmen Lilla helgonet från 1944 – får reda på vad Karl-Bertil gjort blir faderns rasande och modern förtvivlad. På juldagen tar Tyko med sig Karl-Bertil och sin taxeringskalender – för 1942 – för att tvinga Karl-Bertil att be om ursäkt.

När de kommer till det första stoppet – byrådirektör H.K. Bergdahl (röst Åke Fridell) på Djursholm – får de veta att den julklapp som Karl-Bertil troligen tog från dem var ”morbror Arturs tändstickstavla med Bodens fästning på”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se