Kort svar: Den som läst nyårsdikten ”Ring , klocka, ring” flest gånger i offentliga sammanhang (på Skansen och i radio) är Anders de Wahl. Dock har Jarl Kulle läst den vid flest tillfällen i teve.
Nyårsafton 1977 var det dags igen för uppläsning av dikten på Skansen. Den här gången blev det skådespelaren Georg Rydeberg som fick äran att läsa stycket strax innan tolvslaget och nu sände teve för första gången.
Annons i SvD 1977-12-31
Så här skriver SvD:
Det nya året skall hälsas på med högburet huvud i snålblåsten på Skansen. Där läser Georg Rydeberg Tennysons ”Nyårsklockan”, där far ett magnifikt fyrverkeri i skyn. Gröna Lund och industrierna på andra sidan fjärde ska bada i ljus.
Samma år som TV2 sände Nyårsklockan samt Tolvslaget och fyrverkerierna första gången var också första gången som Grevinnan och betjäntensändes på nyårsafton i kanalen.
Kort svar: Förstå gången som ”Grevinnan och betjänten” visades på nyårsafton första gången 1974 som en del av Magnus och Brasses nyårsshow. Fast inslag blev sketchen på nyårsafton 1977.
På nyårsafton är det dels tolvslaget från Skansen med läsningen av Tennysons dikt Nyårsklockan och dels sketchen Grevinnan och betjänten som utgör det traditionella inslaget som sänts under flera årtionden.
Grevinnan och betjänten
Grevinnan och betjänten är en sketch som skrevs under början av förra seklet och 1963 spelades in för en tysk publik. På svensk teve visades sketchen första gången 8 februari 1969 i ett kvällsprogram som Beppe Wolgers ledde.
SvD 1969-02-08
Första gången som Grevinnan och betjänten visades under en storhelg var i programmet Julsäcken som var ett uppesittarprogram med Magnus och Brasse 23 december 1973. Tydligen gillade humorparet sketchen så mycket att de använde den på nyårsafton 1974 och 1975.
När sketchen sedan visades på juldagen 1976 skrev SvD att den ”brukar ligga i ett underhållningssjok vid tolvslaget på nyårsafton” och att läsaren ”har säkert sett sketchen förr, t ex i Magnus och Brasses nyårsprogram”.
Kort svar: Första gången som TV4 hade Bingolotto som uppesittarkväll den 23 december var 1993.
Vid mitten av 1960-talet började SVT återkommande att sända olika typer av ”uppesittarkväll” den 23 december – dan före dopparedan. Fram till slutet av 1980-talet var SVT ensamma om att sända teve i Sverige, men när TV3 och TV4 lanserades var de snabba att börja sända uppesittarkvällar. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet.
Första gången som Leif ”Loket” Olsson ledde TV4:s uppesittarkväll var 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.
Efter ett kort mellanspel med Joakim Geigert 1994 var ”Loket” tillbaka 1995. Eftersom 23 december då var en lördag sändes Bingolotto – final på kvällen från 18.30 till 23.00 med paus för Nyheterna. Även om det inte kallades för ”Uppesittarkväll” 1995 så var programmet det i praktiken.
SvD 1996-12-23
Första gången som Bingolotto sändes som en ren ”uppesittarkväll” var 1996. SvD skrev vid sin TV-tablå:
Frågan vad som är mest uppseendeväckande under den stora TV-kvällen dan före dan – det faktum att Bingolotto för första gången sänds på en måndag eller att Sveriges Television inte bjuder på en traditionell uppesittarkväll?
Kort svar:I Sverige delar man ut julklappar på julaftonskvällen.
Traditionen att ge varandra gåvor runt julhelgen kom till Sverige (och främst i de övre samhällsklasserna) under 1700-talet. Något bredare genomslag bland vanligt folk fick den inte förrän efter andra världskriget då den allmänna levnadsstandarden ökade. Och sedan 1988 har Handelns Utredningsinstitutockså lanserat ”årets julklapp”.
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen för att
Vilken dag jultomten kommer med julklapparna är en av de saker som skiljer den svenska jultomten från hans amerikanske like – Santa Claus. I USA kommer jultomten med sina renar under natten till juldagen och går in via skorstenen för att hemlighet lämna gåvorna. Det är därför som nissarna i Jultomtens verkstad förbereder sig på julaftonen, sjunger ”We better hurry up, Tomorrow’s Christmas Day!” och bläddrar mellan 24 och 25 december i almanackan.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-23
Troligen var det Weise som 1982 (samma år som Tjuren Ferdinand sändes efter ordinarie program) introducerade traditionen att tända ett levande ljus i studion. Åtminstone var det inget som förekom vare sig 1978, 1979, 1980 eller 1981.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-11
Den första tecknade kortfilmen i färg blev Blommor och träd (Flower and Trees) sommaren 1932. Samma år, lagom till jul, kom Jultomtens verkstad också den i färg. Så här beskrivs det i boken Disneys julafton:
Jultomtens verkstad är rena julkalaset för ögat tack var de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken.
Under 1930-talet kom något som blev nästan lika revolutionerande för filmbranschen som ljudfilmen – färg. Walt Disney var snabb att sluta avtal med Technicolor vilket gav Disney studios ensamrätt att använda det nya systemet för trefärg.
Under de första åren som programmet sändes på julafton var det i svartvitt och även sedan övriga programmet började sändas i färg fortsatte man att visa Jultomtens verkstad i svartvitt.
Ur SvD tv-tablå julafton 1978.
Det var först julen 1978 som också den svenska publiken kunde se ”de färgglada, detaljerade leksakerna som hela tiden rör sig över filmduken”.
Kort svar: En scen ur långfilmen Pinocchio visades i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” 1960-1966. Sedan återkom Pinocchio för ett gästspel 2008.
Pinocchio släpptes som tecknad långfilm av Disney 1940. Historien bygger på en italiensk berättelse från slutet av 1800-talet om dockmakaren Geppetto som gör docka vilken han ger namnet Pinocchio. Pinocchio får sedan liv.
De tecknade filmarna på julaftons eftermiddag har dock stramats till efter den senaste kritiken mot våld och förföljelse i Disneyinslag. Sålunda försvinner ”Bambi” och ”Pinocchio”.
Därefter visades Pinocchio inte något mer, förutom en gång – på julafton 2008. Anledningen till den korta återkomsten var att Disney släpptes i en restaurerad utgåva på DVD i mars samma år.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-12-11)
Kort svar: Från början, alltså före kristendomen, var det överjäst öl. Under 1900-talet blev det framförallt olika typer av lager, men sedan 2000-talet är det oftast olika varianter av ale som saluförs som särskilda julöl.
Julöl är de äldsta traditionen som vi känner till. Redan de äldsta beläggen av svenskt julfirande handlar om att ”dricka jul” och förr var bryggandet och drickandet knutet till Annadagen 9 december och Tomasdagen 21 december. Den typ av öl man bryggde då var överjäst öl och det var också det som var julölen. Exakt hur den smakade vet vi inte, men sannolikt ett mörkt, sött och fylligt öl.
Under mitten av 1800-talet introducerades den underjästa lagerölen i Sverige och slog igenom med industrialiseringen. Vid kommande sekelskifte fanns det en rad olika julöler som salufördes, men förra seklets olika restriktioner i form av bl.a ”öl på recept” och Systembolaget gjorde att antalet julöl succesivt minskade.
Inför julen 1987 hade Systembolagetren officiell julöl av starkölstyp – Falcon julbrygd klass III och artiklar från tiden visar att utbudet av julöl är väldigt begränsat. I en artikel från 1987 beskrivs Carnegie som ”Sveriges enda överjästa öl”. Det är alltså underjästa lageröl som dominerar fullständigt.
När SvD skriver om julöl 1996 beskriver man hur ”mörk brygd [är] en ny tradition på julborden”. Vidare skriver man:
Julöl har på några få år blivit en lika grundmurad svensk familjetradition som Kalle Anka på julafton. År 1984 fanns en enda sorts julöl på Systembolaget, en tidig Falcon. I år [1996] finns 37 sorter, rekord igen förstås.
Orsaken till det begränsade utbudet av julöl var Systembolagets regler att bryggerier bara fick ha ett visst antal sorter i butik och om man ville lägga till en julöl så var man tvungen att ta bort någon annan sort.
Under senare år har variationen bland julöl ökat kraftigt. Så här skriver Systembolaget (2011):
För bara 20 år sedan bestod julölsutbudet av ett fåtal, intill förväxling varandra lika mörka lageröl från storbryggerierna. Smaken skilde sig inte nämnvärt från år till år.
Anpassningen till nya regler efter EU-inträdet 1995 har gjort att utbudet av julöl ökat explosionsartat. Under 2000-talet har det dessutom blivit fler och fler bryggerier som gör julöl av ale-typ, alltså överjäst öl.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-09