Etikettarkiv: namnsdag

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag dagen före julafton?

av

Kort svar: Den 23 december har Adam namnsdag.

På de flesta datum i den svenska almanackan finns ett eller två namn (trettondagen är den enda som har tre namn). Att fira namnsdagar är ett bruk som kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.

På den 23 december, dagen före julafton (eller ”dan före dopparedan” som den också kallas), har Adam namnsdag. Adam är tillsammans med Eva (namnsdag på julafton) enligt en av skapelseberättelserna i Första Moseboken den första människan som skapades av Gud. Därför ser man dem som hela mänsklighetens stamfäder i de abrahamitiska religionerna.

Fram till år 1901 så hade både Adam och Eva namnsdag på julafton. Då var det istället Israel (numera 20 december) som hade namnsdag dagen före julafton, förutom mellan 1830 och 1881 då Viktoria hade namnsdag (numera 12 mars).

Almanacka 1877

Från 1901 så är det Adama som haft sin namnsdag den 23 december (tillsammans med Ada och Adina 1986 till 1992). Dessutom är 23 december flaggdag eftersom drottning Silvia fyller år detta datum.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-23

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 24 februari?

av

Kort svar: Mattias och Mats har namnsdag 24 februari.

De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.

En typ av namnsdagar kommer från Jesus apostlar. Apostladagarna var drygt tio till antal (eftersom Fillipos och Jakob var på samma dag) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. När Judas Iskariot, efter att ha förrått Jesus, hängde sig blev istället Mattias , genom lottens hjälp, upptagen i den inre kretsen av tolv lärjungar. 

Aposteln Mattias helgondag var, inom den katolska kyrkan, den 24 februari fram till 1969, då man flyttade dagen till 14 maj för att den inte skulle råka infalla under fastan.

När den kristna läran och därmed den kristna kalendern kom till Sverige i början av medeltiden fanns Mattiasdagen med. Redan i de äldsta kalendrarna, där helgondagar och apostladagar skrivits ner, är Mattias dag den 24 februari (förutom skottår då hans dag flyttades en dag framåt eftersom 24 februari dessa år var skottdag). Särskilt i södra Sverige har Mattiasdagen räknats som den första vårdagen.

Vid en förändring av namnsdagarna 1986 la man också till Mats och Matti den 24 februari. Mats fick fortsätta vara kvar, men Matti försvann redan 1983.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-02-24

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 12 juni?

av

Kort svar: Eskil har namnsdag 12 juni.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. Den 12 juni hade Eskil sin helgondag och det var en helgdag i vissa svenska stift, dock inte alla.

S

Eskil ska ha varit engelsk biskop, som missionerade i Sverige under slutet av 1000-talet. Han ska ha dräpts den 11 juni under resningen mot dåvarande kung Inge d.ä. Datumet, 11 juni, är också det som initialt firas som hans helgondag. Dock flyttas helgondagen en dag framåt under senare delen av medeltiden eftersom aposteln Barnabas dag råkade vara på samma dag och apostlarna hade företräde före helgonen.

När Sverige genomgick reformationen under 1500-talet försvann en rad helgdagar, bl.a. många helgondagar. Vid den stora kalenderreformen 1571 avskaffades bl.a. Eskil som helgdag. Dock har namnet fortsatt att finnas i almanackan den 12 juni ända fram till idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-12

Källa: Eskil, urn:sbl:15476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid.), hämtad 2021-06-12.

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 23 april?

av

Kort svar: I den svenska almanackan har Georg och Göran namnsdag den 23 april.

Helgonet med det engelska namnet George (St George) och det svenska namnet Göran (Sankt Göran) har sin helgondag den 23 april. Enligt legenden dog Geroge/Göran martyrdöden 23 april 303.

Till skillnad från t.ex. England, där St George är nationalhelgon och hans helgondag är Englands nationaldag (inte Storbritanniens dock), så har helgonet Göran aldrig haft någon betydelse i den svenska kalendern (inte ens före 1571). Den betydelse Sankt Göran haft i svensk kultur finns närmast i den staty av Sankt Göran och draken som sedan slutet av 1400-talet finns i Stockholms Storkyrka.

Den 23 april har genom den svensk historien haft olika namn på sin dag: bl.a. Georgius, Göran, Georg och Georgina. Men från 1993 är det Georg och Göran som har sin namnsdag 23 april

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-23

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 25 mars?

av

Kort svar: 25 mars är en av sex dagar i den svenska almanackan som saknar namnsdag.

Fram till 1953 var 25 mars alltid jungfru Marie bebådelsedag – alltså den dag nio månader före jul då Maria fick budskap av ängeln Gabriel att hon var havande. Tillsammans med ytterligare fem dagar (bl.a. nyårsdagen och allhelgonadagen) saknade 25 mars en namnsdag och i almanackan stod det helt enkelt ”Marie bebådelsedag”.

Ur Sveriges statskalender 1925

Sedan jungfru Marie bebådelsedag som helgdag flyttats till närmast liggande söndag står ”Marie bebådelsedag” kvar på 25 mars utan någon namnsdag. Och det är dessutom 25 mars som är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Profilbild för Okänd

Vilka dagar saknar namnsdag i den svenska almanackan?

av

Kort svar: Sex dagar saknar egen namnsdag i den svenska almanackan – nyårsdagen (1 januari), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars), Johannes döparens dag (24 juni), allhelgonadagen (1 november) och juldagen (25 december). Därtill saknar skottdagen som infaller vart fjärde år namnsdag.

De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Därför har t.ex. Jakob namnsdag 25 juli, Olof namnsdag 29 juli och Klemens namnsdag 23 november.

Under 1700- och 1800-talet gjordes förändringar i den svenska almanackan. Som exempel kan nämnas att det dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då blev 23 juli namnsdag för just Emma. På samma sätt är det med Oscar den 1 december. Namnet fördes in i almanackan 1812 eftersom den nyvalde nyvalde svenske kronprinsen Karl Johans son hette just Oscar.

Vilka har namnsdag på trettondagen? | Högtider och traditioner
Utdrag ur almanacka i januari 1877.

Det finns dock sex dagar i almanackan som saknar namnsdag:

Dessutom saknar skottdagen 29 februari namnsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Källa: ”Namnsdagar i Sverige” Institutet för språk och folkminnen (31 mars 2020)

Profilbild för Okänd

Vad är Klemensdagen (23 november)?

av

Kort svar: Klemens har fått sitt namn efter påven Clemens I och har räknats som första vinterdagen i vissa landskap och första dagen för svinslakt i andra.

Klemens har namnsdag 23 november och namnsdagen kommer av påven Clemens I – en av de tidigaste påvarna runt 100 e.Kr. Under medeltiden var Klemensdagen helgdag i vissa stift (som helgondag), dock inte generellt i hela landet. Dessutom har Klemens räknats som årets första vinterdag i södra Sverige. Och om dagen skriver Sigfrid Svensson:

Från olika landskap i södra Sverige omtalas, att vintern börjar den 23 november. Från Närke sägs det att om Klemens är mild, så blir vintern mild.

I Småland kunde man börja med svinslakten 23 november och den skulle vara klar till Tomasdagen (21 december).

Fotokälla: Västergötlands museum

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2020-11-23)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

Varför är 28 januari flaggdag i Sverige?

av

Kort svar: 28 januari är flaggdag i Sverige eftersom det är kung Carl XVI Gustafs namnsdag.

Allmänna flaggdagar har vi haft i Sverige sedan 1982. Numera är nitton dagar under året flaggdagar, varav två inte är varje år. Före 1982 flaggades det på olika dagar i olika delar av samhället, men vanligt var bl.a. att flagga på kungens födelsedag och hans namnsdag.

Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.

År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Eftersom han var kronprins sedan hösten 1950 var 28 januari dock flaggdag från 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Profilbild för Okänd

Vilka har namnsdag på trettondagen?

av

Kort svar: På trettondagen (6 januari) har Baltsar, Kasper och Melker namnsdag.

Trettondagen firas i kristen tradition sedan länge till minne av de tre vise männens besök hos Jesus. De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män”) finns bara med i en kort passage i Matteusevangeliet. Ingenstans i Bibeln står alltså att de skulle vara tre till antalet eller att de skulle vara ”visa män” utan de omnämns bara som ”några österländska stjärntydare”. Att de kallats de tre vise männen har att göra med det antal gåvor de gav Jesus: – rökelse, myrra och guld.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081
Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Först ett par sekel efter Jesus födelse började det utvecklas en myt kring de vise männen. Så här skriver katolik.nu:

Från 500-talet blev deras namn först ”Thaddadia, Melchior och Balytona”. Sedan 700-talet heter de: ”Caspar, Melchior och Balthasar”

I den svenska almanackan det den 6 januari tidigare bara stått ”trettondagen”.

fullskarmsinfangning-2017-01-06-085027
Januari 1877

Det var först 1993 som två av de vise männen – Baltsar och Kapser – fick sin namnsdag den 6 januari och 2001 las också Melker dit. Således är 6 januari det enda datum i den svenska almanackan som har tre namnsdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-01-03)

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001

Profilbild för Okänd

Varför har Emma namnsdag 23 juli?

av

Kort svar: Emma har namnsdag 23 juli eftersom dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då behövde man få in det namnet i almanackan.

Begreppet fruntimmersvecka kommer av att 19-24 juli är sex dagar i rad med bara kvinnonamn (Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina). Dock är fruntimmersveckan inte äldre än två knappa sekel eftersom det var först 1827 som Emma infördes den 23 juli och raden av sex kvinnonamn blev komplett.

I äldre almanackor stod namnet Apollinaris på den 23 juli. Appolinaris var (enligt legenden) biskop i Ravenna i Italien under det första århundradet. Redan i en av de äldsta bevarade svenska almanackorna – Vallentunakalenderiet – är Apollinaris namn med. Och så var det fram till 1827.

Fruntimmersveckan 1925

Bakgrunden till att Emma istället infördes som namnsdag 23 juli 1827 är att Josefin av Leuchtenberg (gift med kronprins Oscar, senare Oscar I) ville att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Därför införde man Emma i namnlängden samma år som barnet skulle födas. Dock blev det en pojke som fick heta Gustaf, men namnet Emma är kvar i almanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-07-21)

Källa: af Klintberg, Bengt (2001) Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok