Profilbild för Okänd

När börjar ramadan i Sverige 2023?

Kort svar: Den muslimska fastemånaden ramadan påbörjas torsdag 23 mars, nio dagar tidigare än året innan.

Ramadan är en av islams tolv månader. Det som gör ramadan till en särskilt viktig månad är att en av de fem pelarna inom islam innebär att man ska fasta under månaden ramadan.

Den muslimska kalendern skiljer sig från den gregorianska kalendern är att den senare utgår från att ett år är samma som jordens bana runt solen och är 365 dagar, medan den muslimska utgår från att en månad är samma som månens bana runt jorden och därmed är en månad 29/30 dagar och ett år 354 dagar. Detta gör att det skiljer cirka tio dagar mellan dem.

En faktor som ytterligare komplicerar bestämmandet av datum för ramadans start är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

I Saudiarabien är det Högsta Domstolen som beslutar när ramadan börjar och de bygger sitt beslut på när nymånen är synlig över landet. Många av världens muslimer följer detta beslut.

Göteborgs moskés hemsidan skriver man att ramadan 2023 börjar torsdag 23 mars, även Sveriges Imamråd anger detta datum som starten för Ramadan i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-02-01)

Källor:

Göteborgs moské (2023-02-01)

Islamiska Förbundet pressmeddelande

Ramadan prayer times

Profilbild för Okänd

Är 2023 ett skottår?

Kort svar: Nej, 2023 är inte ett skottår.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Syftet med skottåren, som infaller vart fjärde år, är att synka almanackan med jordens rörelse runt solen. Ett varv för jorden runt solen är 365 dygn 5 timmar 48 minuter och 45 sekunder (365,24215 dygn) och kollas för ett tropiskt år. Omloppstiden är alltså nästa sex timmar längre än almanackans år vilket gör att man vart fjärde år lägger in ett extra dygn för att ”komma ikapp”.

Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse. Det var Julius Ceasar som gav i uppdrag åt astronomen Sosigenes att räkna fram en ny och bättre kalender – kallad den julianska – och den började användas år 46 fvt. I den julianska kalenderna infördes en extra dag vart fjärde år, de år som var jämnt delbara med fyra (ex år 32 eller år 1064)

Tyvärr var Sosigenes inte tillräckligt exakt utan utgick från att ett astronomiskt år är 365,25 dagar när det i själva verket är 365,24215 dagar. Skillnaden är inte enorm men på ett sekel så växer felet med nästan ett helt dygn. Så på 1500-talet bestämde den dåvarande påven Gregorius XIII att en ny kalender skulle införas. Nu uteslöts de årtal som är jämnt delbara med hundra (ex. 1800 och 1900) från skottåren, men undantag för årtal som också är jämnt delbara med fyrahundra (ex. 2000). På så vis blir kalenderfelet bara ett dygn på 3236 år.

År 2023 är

  • inte jämnt delbara med fyra
  • inte ett jämnt hundratal

och är således inte ett skottår.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2023-02-01)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vilka år sändes ”Kalle Anka på camping” under julafton?

Kort svar: Kalle Anka på camping sändes under julafton i Kanal 1 mellan 1967 och 1970.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats varje år på svensk teve. Under de första sju åren var det samma kortfilmer som visades. År 1967 var första året som det gjordes några förändringar i programmet. Tre filmer (Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget) fick stryka på foten. Orsaken beskriv i 1967 års teve-tablå:

Några mindre snälla har avsnitt har ersatts med nya. Pinocchio, Bambi samt Piff och Puff är inte med. I stället blir det Nalle Puh, Musse Pigg och Pluto på julgransutflykt samt Kalle Anka på campingsemester.

Det framgår i texten att de nya filmerna från 1967 var Nalle Puh på honungsjakt, Pluto julgran samt Kalle Anka på campingsemester. Den senare av dessa heter ”Tea for Two Hundred” på engelska och släpptes 1948.

Kalle Anka och myror

På svenska har filmen bl.a. kallats ”Kalle Anka på camping”, ”Kalle Anka och myrorna”, ”Snyltgäster”, ”Kalle Anka campar” och ”Kalle Anka på utflykt”. Så här beskrivs handlingen:

Kalle är ute på en campingtur och ska precis börja äta en picknick. Allt förändras när han stöter på en myra som försöker bära med sig ett ägg till stacken. Han bestämmer sig för att retas med den lilla stackaren, vilket han snart får äta upp då myran upptäcker hans picknick och informerar resten av stacken om upptäckten. Snart överöses Kalle av en massa myror som försöker sno hans mat.

Filmen hade svensk premiär i november 1950 men visades alltså på julaftonsteve första gången 1967. Den visades sedan vid ytterligare två julaftnar innan den tillsammans med ”Nalle Puh och den stormiga dagen”, ”Kalle Anka jagar tjuvar”, ”Törnrosa” och ”Djungelboken” plockades bort inför julafton 1971.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-24

Källor:

Kalle Anka på camping (1948)

Expressen 1967-12-23

Profilbild för Okänd

Hur firar man Sten Stures ben (19 januari)?

Kort svar: Den 19 januari finns det sedan 2010 en tradition att man ska kasta kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter gå ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar.

En av väldigt många nyskapade traditioner är ”Sten Stures ben” som firas det datum då riksföreståndare Sten Sture blev dödligt sårad av en kanonkul vid Åsunden 1520. Traditionen skapades av privatpersonerna Niklas Freidwall och Sanna Krantz 2009 och den firades första gången 19 januari 2010. Så här beskrivs traditionen:

Därför uppmanas var och en att ståndsmässigt celebrera den ödesdigra händelsen genom att först kasta ”kanonkulor” – snöbollar – på varandra och därefter äta desamma i form av smarriga chokladbollar

Denna tradition är alltså inte gammal utan skapades till 19 januari 2010 som en kul grej.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

Profilbild för Okänd

Vilken dag firas Sten Stures ben?

Kort svar: Sten Stures ben firas den 19 januari.

En av väldigt många nyskapade traditioner är ”Sten Stures ben” som skapades av två privatpersoner 2009 och som firades första gången 19 januari 2010. Upplägget är att man kastar kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter går ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar.

Att man valde 19 januari beror på att riksföreståndare Sten Sture sårades dödligt när en kanonkula träffade hans ben vid ”Slaget på Åsundens is” just den 19 januari 1520. Dock har dagen och firandet inga historiska anor utan skapades till den 19 januari 2010.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

Profilbild för Okänd

Vad är Sten Stures ben 19 januari?

Kort svar: Sten Stures ben (19 januari) är en nyskapad tradition från 2010.

Sten Sture var svensk riksföreståndare 1512 fram till sin död 1520. Han sårades dödligt när en kanonkula träffade hans ben vid ”Slaget på Åsundens is” 19 januari 1520. Nästan femhundra år senare bestämde sig privatpersonerna Niklas Freidwall och Sanna Krantz att skapa en tradition med anknytning till dagen. Niklas Freidwall säger att han och Sanna Krantz kom på idén 2009 och själva firade dagen första gången 2010. Bakgrunden till idén förklarar Freidwall så här:

Att ha något att fira under en grå och trist tid och se om vi kunde sprida och skapa en högtid. Det är en rolig tradition, det är gott med chokladbollar och det är kul att bli kontaktad nästan årligen av folk som du som vill veta mer.

Den nyskapade traditionen är att man ska kasta kanonkulor i form av snöbollar på varandra och därefter gå ni in för att äta upp kanonkulorna i form av chokladbollar. Sten Stures ben går alltså inte, vilket ofta påstås, flera hundra år tillbaka i den svenska historien. Den skapades 2009 och firades första gången 2010 av två privatpersoner.

Snöbollskastning

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-19

Källa: Intervju med Niklas Freidwall 2022

Sten Stures ben – början till en medeltida tradition?” Gabi Louisedotter, Upptecknaren 2020

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2023?

Kort svar: Fettisdagen (semmeldagen) 2023 infaller tisdag 21 februari.

Fettisdagen infaller alltid tisdagen sju veckor före påskhelgen. Att det är så beror på att fettisdagen förr var den sista dagen inför den sju veckor långa påskfastan. Numera förknippas fettisdagen i princip uteslutande med ätandet av semlor.

Eftersom påskdagen 2023 infaller söndag 9 april så är fettisdagen 2023 tisdag 21 februari och det är då frossandet av semlor, fettisdagsbullar, fastlagsbullar eller vad man nu vill kalla dem når sin kulmen och då räknar man med att runt sex miljoner semlor äts i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

Profilbild för Okänd

När är påsken 2023 i Sverige?

Kort svar: Påskdagen 2023 infaller söndag 9 april och påskafton är lördag 8 april.

Påsken infaller på olika datum varje år eftersom påskdagen är ”den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen på eller efter 21 mars (inte vårdagjämningen)”. Att det är så beror på att tidiga kristna inte ville att den kristna påsken skulle sammanfalla med judisk pesach. Detta betyder att påskdagen kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april.

Påskfullmånen 2023 är torsdag 6 april (alltså på skärtorsdagen) och nästföljande söndag, 9 april, blir därmed påskdagen 2023. Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 21 februari och Kristi himmelsfärdsdag den 18 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

Profilbild för Okänd

Sändes ”Grevinnan och betjänten” i svensk teve på nyårsafton 1990?

Kort svar: Ja. Grevinnan och betjänten sändes på nyårsafton 1990 i Kanal 1, men i en förkortad version.

Sedan 1970-talet har sketchen Grevinnan och betjänten varit en återkommande nyårstradition i svensk teve även om den har sänts vid olika tidpunkter under kvällen. Men från nyårsafton 1990 rapportera SvD att

sketchen Grevinnan och betjänten kunde inte sändas i sin helhet. Dock finns dansk TV som har sketchen ordentligt inplacerad i sin programtablå.

Det som hände nyårsafton 1990 var att sketchen skulle ha sänts i mellan 21.55 och 23.45 i programmet ”Nedräkningen” lett av bl.a. Annika Hagström och Jacob Dahlin på Kanal 1. Men p.g.a. en debatt mellan svenska politiker som drog ut på tiden var man tvungna att sända en förkortad version av sketchen.

Förutom nyårsafton 2004 då Grevinnan och betjänten helt utgick p.g.a. tsunamikatastrofen så är 1990 det enda året sedan 1970-talet då sketchen inte har sänts i sin helhet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-04

Källor:

SvD 1990-12-31

Nedräkningen på Kanal 1 i en kopia på Kungliga Biblioteket (tack till Fredrik af Trampe som letat fram och tittat på kopian)

Profilbild för Okänd

Vilken tid på nyårsafton sänds ”Grevinnan och betjänten”?

Kort svar: Sedan nyårsafton 2007 sänds ”Grevinnan och betjänten” kl. 19.45 på SVT1

Grevinnan och betjänten är en sketch som skrevs under början av förra seklet och 1963 spelades in för en tysk publik. På svensk teve visades sketchen första gången 8 februari 1969 i ett kvällsprogram som Beppe Wolgers ledde. Första gången som Grevinnan och betjänten visades under en storhelg var i programmet Julsäcken som var ett uppesittarprogram med Magnus och Brasse 23 december 1973. Tydligen gillade humorparet sketchen så mycket att de använde den på nyårsafton 1974 och 1975. Förutom 1976, 1990 (troligen) och 2004 har den sedan visats varje nyårsafton.

Ur tablån nyårsafton 1979

Här är tiderna som sketchen ”Grevinnan och betjänten” visats på svensk teve genom åren.

  • 1974: mellan 23.00 och 23.59 i ”Vindsröjning” på TV2
  • 1975: mellan 23.00 och 23.59 i ”Nyårsafton” på TV2
  • 1976: sändes på juldagen kl. 19.20 på TV2
  • 1977: kl. 20.40 på TV2
  • 1978: mellan 20.00 och 21.00 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1979: mellan 20.00 och 21.15 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1980: mellan 20.45 och 21.45 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1981: mellan 21.00 och 22.00 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1982: kl. 23.35 på ”Gott slut!” på TV2
  • 1983: kl. 23.40 på ”Gott slut!” på TV2
  • 1984: c.a. 23.25 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1985: kl. 23.30 på TV2
  • 1986: mellan 22.10 och 23.50 i ”Gott slut!” på TV2
  • 1987: kl. 22.50 på Kanal 1
  • 1988: mellan kl. 20.00 och 21.30 i ”Zick Zack” på Kanal 1
  • 1989: mellan 21.05 och 22.00 i ”Gubbröra” på Kanal 1
  • 1990: mellan 21.55 och 23.45 i ”Nedräkningen” på Kanal 1 (dock i en förkortad version)
  • 1991: mellan 22.15 och 23.45 i ”Ringklocka ring” på Kanal 1
  • 1992: kl. 22.15 på Kanal 1
  • 1993: kl. 22.45 på Kanal 1
  • 1994: kl. 22.30 på Kanal 1
  • 1995: kl. 23.25 på Kanal 1
  • 1996: kl. 21.15 på SVT1
  • 1997: kl. 21.20 på SVT1
  • 1998: kl. 19.45 på SVT1
  • 1999: kl. 19.15 på SVT1
  • 2000: kl. 21.20 på SVT1
  • 2001: kl. 19.15 på SVT2
  • 2002: kl. 19.15 på SVT2
  • 2003: kl. 19.45 på SVT2
  • 2004: inställd
  • 2005: kl. 19.45 på SVT1
  • 2006: kl. 21.20 på SVT2
  • 2007-2022: kl. 19.45 på SVT1

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-31

Källor:

SvD 1976-12-24

SvD 1977-12-31

SvD 1978-12-31

SvD 1979-12-31

SvD 1980-12-31

SvD 1981-12-31

SvD 1982-12-31

SvD 1991-12-31

I övrigt är info hämtad från SMDB.