Kort svar: Första gången som ”Trolltyg i Tomteskogen” sändes i svensk teve var söndag 27 december 1981 kl. 15.40.
Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul. Dock har den aldrig sänts regelbundet i bemärkelsen att den har sänts på samma dag eller tid återkommande.
Scen från Trolltyg i Tomteskogen
Premiären på svensk teve för Trolltyg i Tomteskogen var i TV1 i mellandagarna 1981, söndag 27 december kl. 15.40. Sen sändes filmen i repris två dagar senare – tisdag 29 december klockan 19.00.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22
Kort svar:Trolltyg i Tomteskogen har sänts oregelbundet i svensk teve kring jul och nyår. Sammanlagt har den visats 12 gånger sedan premiären 1981.
Trolltyg i Tomteskogen är en tecknad film från USA, med inspiration från den holländska boken Tomtar. Filmen hade premiär 1980 och har sänts vid flera tillfällen på svensk teve kring jul.
Filmen Trolltyg i Tomteskogen har alltså aldrig varit en svensk teve-tradition i den bemärkelsen att den sänts på samma dag och tid återkommande. Istället har den visats fläckvis vid olika tidpunkter:
3 gånger på annandag jul (1982, 1989 och 2010)
2 gånger på juldagen (2011 och 2012)
1 gång på julafton, nyårsdagen, trettondagsafton samt 2 januari, 15 december och 27 respektive 29 december,
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-22
He spoke not a word, but went straight to his work, And filled all the stockings; then turned with a jerk,
Att detta inte på något sätt behöver förklaras i dikten tyder på att julstrumporna i den anglosaxiska världen var etablerad som tradition i början av 1800-talet. Det skulle dock dröja ytterligare nästan hundra år innan julstrumpan kom till Sverige.
I en svensk beskrivning av julen i England 1906 finns ”christmas stockings” med som ett exempel på engelskt julfirande som skiljer sig från det svenska, tillsammans med bl.a. plumpudding och mistel. Ett drygt årtionde därefter, inför julen 1920, annonserar Buttericks om ”engelska julstrumpor” till försäljning i butik.
Annons för Buttericks 1920
Julstrumpan lanseras alltså i Sverige runt år 1920 och därmed ”bruket /../ att hänga upp en strumpa med en liten julgåva på julaftonsmorgonen, främst till barnen”.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-12-20)
Sedan december 2008 har också ”Ugly Christmas Sweater Day” uppmärksammats. Den vanligaste dagen för detta evenemang är den tredje fredagen i december. Till julen 2012 startas webbsidan http://www.nationaluglychristmassweaterday.org och där låter man meddela att:
National Ugly Christmas Sweater Day on Friday, December 21, 2012! National Ugly Christmas Sweater Day is about proudly sporting your favorite ugly Christmas sweater for the entire day…regardless of circumstances.
I Sverige har jultröjans dag uppmärksammats sedan åtminstone 2015. Den tredje fredagen i december detta år finns det inlägg på sociala medier och notiser i enstaka tidningar om dagen
Bild från Facebook
Jultröjor är ingen särskilt stark tradition i Sverige, men i en undersökning från Presentbolaget 2024 så uppger 11 procent i gruppen 18-34 år att de har fula jultröjor.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-15
Kort svar: Annonser för rödbetssallad som en av många rätter till julmaten börjar dyka upp på 1940-talet. Sedan dröjer det till slutet av 1970-talet innan rödbetssalladen börjar etablera sig som julmat.
En rätt som kallas ”rödbetssallad” går att hitta på sent 1600-tal och kunde innehålla ”kokta rödbetor ofta kål, kanske potatis och kunde ätas i kombination med exempelvis strömming.” Den moderna rödbetssalladen är oftare en majonnäs- och crème fraichebaserad röra som t.ex. äts på en köttbullsmacka eller för den delen till julbordet.
När och hur nya rätter introduceras på julbordet går aldrig att säga med exakthet. Enskilda familjer kan ha ätit rätter som julmat långt innan rätterna blir ”julmat”. För att det ska ske krävs det att tillräckligt många tidningar, kokböcker eller Köksalmanckor har med rätten på sina förslag på julmat.
Rödbetssallad
Vad gäller rödbetssalladen så finns det med i butikers annonser för julmat redan på 1940-talet, men då är den en i raden av saker man kan köpa till jul. Jag har i mina efterforskningar inte hittat några belägg för att en tidning eller en kokbok före slutet på 1970-talet haft med rödbetssallad som en huvudsaklig rätt på julbordet.
Ett tidigt belägg för rödbetssallad som specifik julmat är en artikel i SvD 1979:
Här [på bageriet Kringlan] kan vi också få en utmärkt jultallrik för 25 kr med sill, lök, rödbetssallad, sylta, ägg och kaviar, pastej med gurka och gelé, skinka, rödkål och ost och paprika.
När rödbetssalladen under 1980-talet blir mer frekvent förekommande i texter om julmaten är det inte sällan med hänvisning till att man bör äta mer grönt till jul.
De enda grönsaker som fanns att tillgå vid juletid var rotfrukter och kål – och mycket riktigt vad återfinner vi på julbordet om inte rödbetssallad med eller utan sill samt röd-, brun- och långkål.
Den sallad som skribenten syftar på ”med sill” är sillsallad som är en äldre rätt på julbordet, men att hon nämner rödbetssallad tyder på att den börjat synas på julborden under sent 1970-tal. Numera är rödbetssallad en etablerad del av det svenska julbordet även om den sällan räknas bland de populäraste rätterna.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-10
Kort svar: Den sjuuddiga adventsstjärnan skapades av Erling Persson under 1940-talet.
Adventspyntet är mer sparsmakat än julpyntet och består oftast av tre saker: adventsljusstakar med fyra ljus, elektriska adventsljusstakar och adventsstjärnor. De senare började importeras från Tyskland under början av förra seklet och det finns spridda belägg för adventsstjärnor i Sverige under de första årtiondena av 1900-talet. Dessa adventsstjärnor var inte sällan dyra och ganska opraktiska.
Julstjärna
Men under 1940-talet kom Erling Persson, sedermera grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz, på att man kunde göra enklare och billigare adventsstjärnor i papp. Perssons adventsstjärnor var hade gulröd, hade sju uddar med små hål och var dessutom hopfällbar. Men det bästa var priset: endast 2,50 kronor jämfört med andra stjärnor som kunde kosta sex gånger så mycket.
Persson kallades sin adventsstjärna för ”Tindra Kristall”. Så här beskrivs det i en text på Digital museum:
Tindra Kristall började massproduceras 1941 och blev mycket populär. Den hängde i vart och vartannat fönster och kallades senare ibland i folkmun lite nedsättande för Proletärstjärnan. Kanske blev den därför snart förpassad från finrummen, men många minns säkert det orangeröda skenet från sitt fönster i barnrummet.
Även om den började massproduceras till julen 1941 så finns de tidigaste annonserna för ”Tindra Kristall” att hitta först inför julen 1943. I en intervjubok från 1995 erinrar sig Erling Persson hur försäljningen av den sjuuddiga stjärnan exploderade under andra världskriget:
Det var något alldeles speciellt med stämningen efter kriget. Det skulle vara ljus i varje fönster
Populariteten för de sjuuddiga stjärnorna fortsatte att öka under efterkrigstiden och ”från så gott som vartenda fönster i de stora hyreskasernerna strålade de gulröda stjärnorna alltifrån första advent”. Att adventsstjärnan var så billiga gjorde att den nedsättande fick beteckningen ”proletärstjärna”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-10
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Norlin, Arne (2023) Allt om våra högtider : från jul till halloween
Kort svar: De äldsta beläggen för en julbock i Sverige är från 1600-talet.
En av många olika figurer i den svenska jultraditionen är julbocken. Julbockens rötter går att söka tillbaka till medeltiden även om det är först under 1600-talet som han gör sin verkliga entré. Som julklappsutdelare kan vi spåra hans rötter till 1800-talet, men idag är julbocken enbart kvar som ett prydnadsföremål.
Rötterna till dagens julbock kan spåras till medeltiden då han var en figur som hängde samman med helgonet Sankt Nikolaus som delade ut gåvor på sin dag, 6 december. Så här skriver religionshistorikern Tommy Kuusela:
Nikolaus tänktes dela ut gåvor på sin dag och hade i sitt sällskap en till bock utstyrd person. Denna bockfigur höll han bunden i ett rep. Denna bock var en symbol för Djävulen.
Med reformationen försvann inte bara en rad helgdagar utan också de helgon som firades och därmed var Nikolaus ute ur bilden, men bocken fick vara kvar. För under 1600-talet förekom bocken som en figur i de ungdomsupptåg som gick från gård till gård för att samla in pengar, dels till behövande och dels till sig själva i syfte att ha fest. Den här typen av ungdomsupptåg med en bock i följet kunde förekomma vid flera tillfällen runt jul: under lussenatten och Tomasmäss till tjugondedag Knut, men vanligast var troligen annandag jul.
Julbockens utseende kunde variera. Så här skriver Tommy Kuusela:
Julbocken kunde se ut på många olika sätt. Ofta var det en eller flera personer som täckta av ett djurskinn styr en stång eller kvast på vilken är fäst ett get- eller bockhuvud med en rörlig käft. /../ Oavsett hur maskeringen gick till var det viktigt att den skulle få horn. Det kunde vara allt från verkliga djurhorn till sådana som var snidade av trä, korvar, yxor, potatishackor, grenar och slevar som fick fungera som bockhorn.
Att man använde julbocken på detta sätt ledde till förbud för julbocken i en rad städer. I december 1786 gjorde borgmästaren i Kungälv en skrivelse där han starkt ifrågasatte traditionen med julbock. Samma sak skedde i Stockholm 1721 och i Karlskrona 1754.
Men trots försöken att på laglig väg försöka stoppa julbocken så levde traditionen vidare åtminstone in på 1800-talet. Under detta sekel får julbocken också rollen som julklappsutdelare. Första gången vi har belägg för att julbocken slänger in julklappar i ett hus är på en herrgård i Alingsås 1807.
Som julklappsutdelare konkurrerades dock julbocken ut av jultomten kring förra sekelskiftet och idag lever julbocken kvar enbart som halmprydnad.
Familj med julbock
Traditionen med bocken som halmprydnad går också tillbaka till 1600-talet:
Troligen var det redan under 1600-talet som bocken fick stå modell för halmflätning och för pepparkaks- och vetebullsutformning. Bocken kunde även tillverkas av trä som under julnatten ställdes framför en stuga.
Sedan 1966 har också Gävle haft en mycket stor julbock i halm som vid flera tillfällen brunnit ner.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) – 2023-12-10
Kort svar: I en undersökning från 2023 uppger 27 procent av barnfamiljerna att de har någon form av Nissebus i december.
Nissebus eller nissedörr är en ny tradition som kom till Sverige runt 2014 och etablerade sig under slutet av 2010-talet. Idén bakom nissebuss är att man bygger en miniatyrdörr på väggen där ”nissen” flyttar in 1 december och den gör sedan gör olika typer av hyss fram till julafton. För barnen blir det en nedräkning inför julen, precis som med en julkalender.
Det finns ganska få undersökningar om nissebusen utbredning, men när Presentbolaget inför julen 2023 frågade c.a. 1000 svenskar om deras decembertraditioner så svarade 6 procent att de gjorde Nissebus för sina barn.
Nissedörr
I svaren finns det dock en märkbar skillnad mellan olika grupper. Pensionärer och familjer utan barn var helt ointresserade av traditionen (0 respektive 1 procent), medan i gruppen barnfamiljer var det 27 procent som uppgav att de gjorde Nissebus i december.
Undersökningen är förvisso en enskild undersökning, men den visar ändå tydligt att traditionen med Nissebus har etablerat sig bland svenska barnfamiljer.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-04
Eftersom Ny Illustrerad tidning satsade mycket just på illustrationer var det centralt att dikten också skulle ackompanjeras av bilder. Uppdraget att rita teckningarna gick till Jenny Nyström. Hon hade tidigare samarbetet med Rydberg i samband med bokutgivningen av hans julsaga Lille Viggs äfventyr på julafton.
Nyströms illustration
När Nyström skulle rita bilder till dikten Tomten valde hon att göra tomtefiguren mer mänsklig, även om den inte ännu liknade den moderna jultomten. Som modell till sin tomtefigur lär Nyström ha använt sin egen far.
Även om dikten inte var en juldikt när den först publicerades 1881 har den därefter blivit det, inte minst genom den svartvita filmen Tomten från 1941 som visats i anslutning till julhelgen sedan 1980-talet. Och Jenny Nyström fortsatte med att rita jultomtar och kom med tiden att bli den viktigaste inspirationskällan till bilden av den svenska jultomten.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-02