Profilbild för Okänd

Vilket datum är samernas nationaldag?

Kort svar: Samernas nationaldag infaller 6 februari.

I Sverige har vi fem stycken nationella minoriteter – folkgrupper med gemensam kultur som har en historia i Sverige men som är i minoritet. Dessa fem nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer.

Samerna är ett dessutom ett ”urfolk” vilket innebär att bott i Sverige innan andra människor kom till landet. Samerna har ett eget parlament, en egen flagga och en egen nationaldag.

Samernas flagga

En nationaldag är något som nästan alla länder i världen har – Sveriges nationaldag är 6 juni, USA:s 4 juli och Norges 17 maj. Att samerna också har nationaldag beror på att de är en nation även om de inte har ett eget självständigt land. Den samiska nationen kallas ”Sapmi” och sträcker sig över norra Sverige, Finland, Norge och Ryssland.

Som nationaldag valde Samerådet att 1992 att fira den 6 februari. Valet av datum beror på ett möte som genomfördes 1917. Så här förklaras det på Sametingets hemsida:

Det första samiska landsmötet hölls i Tråante/Trondheim den 6 februari 1917. Mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, därav en stor del kvinnor. Det var första gången i den samiska historien som nord- och sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för diskutera gemensamma problem.

Första gången som man firade den samiska nationaldagen var 6 februari 1993 och sedan dess uppmärksammas den varje år bl.a. i Sverige genom att man på många kommunala flaggstänger flaggar med samiska flaggan. Men samernas nationaldag är alltså ingen exklusiv svensk grej – det är något gemensamt för samer i olika länder.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-28

Litteratur:

Samernas nationaldag 6/2 – Sametinget

Profilbild för Okänd

När är påsken 2024?

Kort svar: Påskafton 2024 infaller lördag 30 mars och påskdagen på söndag 31 mars.

Påsken är en rörlig högtid vars datum styrs av en kalendarisk fullmåne. Påskdagen är den första söndag efter den första kalendariska fullmånen efter 20 mars. Det innebär att påskdagen som tidigast kan infalla 22 mars och som senast 25 april.

Påskfirande 1961. Upplandsmuseet

Påskfullmånen 2024 infaller 25 mars (alltså på Våffeldagen) vilket är en måndag, således infaller påskdagen följande söndag – 31 mars. Påsken styr i sin tur en rad andra traditioner såsom fettisdagen (13 februari), Kristi himmelsfärdsdagen (9 maj), pingsten (19 maj) och Kristi förklarings dag (14 juli).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-26

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2024?

Kort svar: Fettisdagen 2024 infaller tisdag 13 februari.

Eftersom påskdagen alltid infaller på olika datum varje år så infaller också fettisdagen på olika datum varje år, dock alltid på en tisdag. Fettisdagen är nämligen den tisdag som infaller fyrtiosju dagar före påskhelgen. Om påsken är tidig är fettisdagen tidig och tvärtom.

Semla

Påskdagen 2024 är relativt tidigt, söndag 31 mars. Det innebär att fettisdagen infaller tisdag 13 februari. Det tidigaste som fettisdagen kan infalla är 3 februari och som senast kan dagen vara 9 mars. Det händer dock väldigt sällan.

Fettisdagen är en av tre dagar i den kristna fastlagen, som förbereder inför påskfastan. Under fastlagen åt man traditionellt fet mat och festade och detta kulminerade på fettisdagen, och den tradition som överlevt till nutid är såklart semlan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-26

Profilbild för Okänd

Vilken dag är pilsnerfilmens dag?

Ny podd om pilsnerfilmens dag!

Kort svar: Pilsnerfilmens dag infaller 22 januari

Pilsnerfilm är en nedsättande benämning på en viss typ av svenska filmer från 1930-talet, t.ex. Söderkåkar, Pensionat Paradiset och Lilla Helgonet. Filmerna innehåller inte sällan ymnig konsumtion av just pilsner och uppfattades i sin samtid som varande av lägre kvalitet. Pilsner användes under 1930-talet som en benämning på öl av lägre kvalitet, därmed låg det nära till hands att även benämna filmerna som just pilsnerfilmer.

Att fira ”pilsnerfilmens dag” är något som initierades av Lars-Olof Lindberg på Facebook under hösten 2015. Han valde 22 januari eftersom det är Thor Modéen födelsedag. Modéen är en av de skådespelare som mest förknippas med svensk pilsnerfilm.

Inlägg från Facebook

Alltsedan 22 januari 2016 har sedan ”pilsnerfilmens dag” uppmärksammats i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-21

Profilbild för Okänd

Vilken dag har Filippos och Jakob sin apostladag?

Kort svar: Filippos och Jakob har sin numera sin apostladag den 3 maj inom katolska kyrkan. Fram till mitten av 1900-talet var deras dag istället 1 maj.

Apostladagarna är de minnesdagar som finns i almanackan för kristendomens apostlar eller Jesus lärjungar som de också kallas. Det finns berättelser om apostlarna i Bibeln (bl.a. Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas, ex, Mattias 24 februari och Andreas 30 november.

Två av apostlarna som fått dela dag är Filippos och Jakob den yngre. Så här beskrivs de båda apostlarna:

Filippos kom från Betsaida i Galileen och var först lärjunge till Johannes döparen. Det var han som enligt Johannesevangeliet bad Jesus: ”Herre, visa oss Fadern” och fick svaret: ”Den som har sett mig har sett Fadern”. Jakob var den yngre av de båda apostlarna med samma namn, son till Alfaios. Han dog som martyr år 62.

Jakon den yngre ska alltså inte blandas samman med den andra Jakob, bror till Johannes Evangelisten, med apostladag 25 juli.

Filip och Jakob

På det som ofta firades som sommarens första dag, 1 maj, fick Filippos och Jakob dela på dagen. Så här skriver Gullan Gerward:

Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.

Trots att apostladagarna avskaffades som helgdag 1772 så fanns Filippos kvar i den svenska almanackan fram till 1901 då namnsdagen ersattes med Valborg. Samtidigt flyttade man Filip till 2 maj.

Almanacka 1877

I den katolska kyrkan firades Filippos och Jakobs apostladag 1 maj fram till 1955, då den flyttades till den 11 maj. Då la man istället Josefs dag 1 maj då det tydligare gick att koppla Josefs yrke som snickare till arbetarrörelsen. En senare revidering (1969) av kalendern flyttade Filippos och Jakob till 3 maj. I den anglikanska kyrkan har de båda aldrig flyttats från 1 maj.

Sedan 1901 har 1 maj i Sverige varit Valborgs namnsdag och senare röd dag som arbetarrörelsens dag. Filip har namnsdag 2 maj och Jakob 25 juli. Den 3 maj, som är Filippos och Jakobs dag i katolska kyrkan, har i Sverige haft olika namnsdagar under 1900- och 2000-talet. Fram till reformationen inföll också korsmässan som helgdag den 3 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-09

Källor: ”Årets dagar – Första maj” Nordiska museet

3 maj | Katolska kyrkan

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Profilbild för Okänd

Vem var ”Judas med pungen”?

Kort svar: ”Judas med pungen” var en av de gestalter som förekom i äldre tiders jul- och trettondagsspel. Judas uppgift var att samla in mat och dryck som ersättning för skådespelet.

Ett vanligt inslag i äldre tiders julfirande var att utklädda ungdomar gick från gård till gård och framförde bibliska berättelser som skådespel. Dessa stjärngossetåg förekom under hela julhelgen och kulminerade med trettondagsspelen som kunde bli så livliga att man från kyrkligt håll till och med ville förbjuda dem.

I dessa upptåg förekom flera olika gestalter såsom stjärngossar, Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten samt inte minst Judas med pungen.

Foto: Skansen, sent 1800-tal

”Judas med pungen” syftade givetvis på Judas som är den av lärjungarna som förråder Jesus för trettio silverpenningar enligt Bibelns berättelser. Judas uppdrag i trettondagsspelen var att samla in pengar eller mat och dryck som gårdsfolket gav till ungdomarna för deras upptåg. Så här beskrivs det från 1800-talet:

Och Judas med pungen träder dristeligt fram. Han begär en penning allt uti sin pung!

Judas med pungen gick alltid sist i tåget och var var klädd i trasor, sotad och med stav i handen. Inte sällan bar han en skrämmande mask för ansiktet och hade en liten säck i handen för att samla in pengar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-06

Litteratur:

Aftonbladet 1886-12-22

Folkminnen Uppteckning nummer NM-MEU40715_1

Profilbild för Okänd

Vad är trettondagsspel?

Kort svar: Trettondagsspel eller stjärngossespel var ungdomstupptåg som ofta förlades till trettonhelgen då ungdomar gick från gård till gård och spelade upp scener från Bibeln mot ersättning i form av mat och dryck.

Religiöst har trettondagen under lång tid varit en dag då man inom kristendomen firar de tre vise männens ankomst till det nyfödda Jesus-barnet. Eftersom julen tagit slut i så gott som hela den kristna världen heter 6 januari ”epifania” på de flesta språk, men i Sverige har vi valt att kalla den för trettondagen eftersom julen här tar slut först på tjugondag Knut.

Eftersom tjugondag Knut aldrig varit en helgdag i Sverige så var trettondagen den sista helgdagen i julfirandet och därmed sista tillfället då man kunde ha olika typer av gillen och fester. Detta utnyttjades särskilt av ungdomar som hade trettonhelgen som en stor festhelg.

Att utklädda ungdomar drog runt i byarna var dock inget exklusivt för trettonhelgen utan var något som förekom från lucia, över jul- och nyårshelgen och sedan avslutades vid trettonhelgen. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.

Ett typiskt stjärngossespel kunde, förutom stjärngossarna, bestå av Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten samt Judas med pungen. Judas med pungen var insamlaren av gåvor i sällskapet.

”Stjärngossar med trettondagsstjärnan”. Ca 1900. Foto: Skansen.

Traditionen att använde sig av Bibelns berättelser för att driva runt och tigga pengar sågs inte med blida ögon av kyrkan och det är, som Bringéus skriver:

betecknande att de äldsta uppgifterna om stjärngossarna möter i rättegångshandlingar och förbud.

Så här kunde det t.ex. stå i en rapport när man skulle förbjuda stjärngosseupptåg:

i förleden julhelg lupit kring om staden med en stjärna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk, som plädgade i Guds församling predikas över.

Trettondagsspelen levde vidare in på sent 1800-tal då de togs upp av Skansen, men därefter försvann de successivt ur det folkliga medvetandet. När luciatågen sen blev populära på 1920-talet fick stjärngossarna där en ny roll och är därmed fortfarande en rest av de gamla trettondagsspelen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-06

Litteratur:

Celander, Hilding (1950) Stjärngossar Nordiska Museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Trettondagen | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Hur många gånger har ”Plankan” sänts på nyårsafton i Sverige?

Kort svar: ”Plankan” har sänts vid tre tillfällen på nyårsafton*

På nyårsafton finns det i Sverige två starka teve-traditioner – Grevinnan och betjänten (som sänts sedan 1977) och Nyårsklockan från Skansen (som också sänts på teve sedan 1977). Därtill brukar nyårsaftonen fyllas av olika teve-program av blandat slag.

Plankan

Plankan är en brittisk kortfilm från 1967 som handlar om två byggarbetare som upptäcker att det fattas en planka till golvet de lägger. Senare, 1979, gjorde en kortare version av Plankan som sänts på svensk teve kring jul- och nyårshelgen flera gånger.

Första gången som Plankan sändes i svensk teve var på hösten 1980 under rubriken ”Go’bitar från Montreux.”

Därefter har Plankan sänts vid oregelbundna tillfällen genom åren:

  • Annandag jul 1981
  • Fjärdedag jul (28 december) 1984
  • 29 december 1985
  • Precis efter tolvslaget efter nyårsafton 1987
  • Nyårsafton 1988
  • Julafton 1991
  • Nyårsdagen 1993
  • Julafton 1993
  • Trettondagsafton 1995
  • Nyårsafton 1996

Plankan har alltså bara sänts vid tre tillfällen på nyårsafton (eller egentligen två gånger på nyårsafton och en precis efter tolvslaget).

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia. (uppdaterad 2022-12-03)

Källa:

SMDB sökning ”Plankan”

Profilbild för Okänd

Är 2024 ett skottår?

Kort svar: Ja, 2024 är ett skottår.

Skottår infaller vart fjärde år. Det som avgör om ett år är skottår eller inte är om det är jämnt delbart med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). 

29 januari

År 2024 är

  • jämnt delbara med fyra
  • inte ett jämnt hundratal

Alltså är 2024 ett skottår och februari har 29 dagar.

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag dagen före julafton?

Kort svar: Den 23 december har Adam namnsdag.

På de flesta datum i den svenska almanackan finns ett eller två namn (trettondagen är den enda som har tre namn). Att fira namnsdagar är ett bruk som kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Genom den svenska historien så har olika namn funnits på olika dagar beroende på hur populära namnen har varit.

På den 23 december, dagen före julafton (eller ”dan före dopparedan” som den också kallas), har Adam namnsdag. Adam är tillsammans med Eva (namnsdag på julafton) enligt en av skapelseberättelserna i Första Moseboken den första människan som skapades av Gud. Därför ser man dem som hela mänsklighetens stamfäder i de abrahamitiska religionerna.

Fram till år 1901 så hade både Adam och Eva namnsdag på julafton. Då var det istället Israel (numera 20 december) som hade namnsdag dagen före julafton, förutom mellan 1830 och 1881 då Viktoria hade namnsdag (numera 12 mars).

Almanacka 1877

Från 1901 så är det Adama som haft sin namnsdag den 23 december (tillsammans med Ada och Adina 1986 till 1992). Dessutom är 23 december flaggdag eftersom drottning Silvia fyller år detta datum.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-12-23

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.