Profilbild för Okänd

Vilken dag är romernas nationaldag?

Kort svar: Internationella Romadagen, romernas nationaldag, infaller 8 april.

Sverige har fem nationella minoritetsgrupper – samer, judar, tornedalingar, sverigefinnar och romer. För att räknas som en nationell minoritetsgrupp ska gruppen ha någon typ av kulturell, språklig eller religiös särart som skiljer sig från majoritetssamhället och man ska ha en lång historia i landet.

Romska flaggan

Romer har funnits i Sverige i åtminstone femhundra år, men gruppen är inte enhetlig. Så här skriver Kunskapsguiden:

Den romska befolkningen i Sverige är heterogen och består av olika grupper med inbördes kulturella och språkliga variationer. I Sverige finns cirka 50 000–100 000 romer men en mer precis uppskattning är svår att göra eftersom det saknas etniskt baserad statistik. 

Liksom många andra minoritetsgrupper har romerna en ”nationaldag”. Romernas dag, som kallas ”Internationella Romadagen” infaller 8 april. Dagen instiftades officiellt 1990 i Serock, Polen, där den fjärde romska världskongressen för International Romani Union (IRU) hölls. Att det blev just 8 april beror på att det första stora internationella mötet med romska representanter hölls då år 1971 i Chelsfield nära London.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-31

Litteratur

Romer och romani chib – Kunskapsguiden

International Romani Day (April 8)

Profilbild för Okänd

Hur firades valborgsmässoafton i Sverige förr i tiden?

Kort svar: Valborgsmässoafton började firas i Sverige under medeltiden och var en stor festdag med bl.a. eldar och tåg genom stiftsstäderna.

Helgonet Valborg, som har sin helgondag 1 maj, har aldrig varit någon särskilt viktigt person i den svenska festkalendern. Däremot var det länge en helgdagsafton eftersom 1 maj var en helgdag som apostladag för Filippos och Jakob och som sommarhalvårets första dag då ”byalaget valde ålderman och gemensamt tog man ansvar för räkenskaper, gjorde översyn av gärdsgårdar och inhägnader”. Som helgdagsafton blev 30 april en populär dag att festa loss på.

Valborgsmässoeldar

En tradition som numera starkt förknippas med valborgsmässoafton är eldarna. Dessa kom troligen till Sverige via tyska influenser för flera hundra år sedan. Det första belägget för valborgsmässoeldar är från Sko socken i Uppland 1711 men seden är förmodligen betydligt äldre än så. I den tyska traditionen trodde man att häxorna hade sin häxsabbat på just valborgsmässoafton och därför tände man eldar för att skrämma häxorna. Påskeldarna i västra Sverige har samma ursprung med tron på häxor och Blåkulla.

Majbrasa under valborgsfirande. Upphov: Örebro Kuriren. Bild tagen 1966

Att elda i skiftet april/maj hänger också ihop med att våren då traditionellt ansågs vara kommen i vissa delar av landet. Det var också då som bönderna släppte ut sin boskap och man var därför tvungna att skydda boskapen från vilddjur genom att tända eldar.

Från början var valborgsmässoeldarna en av många årseldar och dessutom ett lokalt fenomen i Uppland och de östra delarna av Sverige. Men under efterkrigstiden spred sig traditionen över landet där olika folkrörelseorganisationer samt offentliga institutioner arrangerade valborgsmässoeldar och fester.

Studentfirande och superi

Numera är har studentstäderna Uppsala och Lund en särskild roll i det offentliga valborgsmässofirandet. Där är 30 april årets stora festdag med studentaktiviteter och mycket fylla. Ursprunget till studentfirandet är ett medeltida firande i stiftsstäderna. Så här förklarar Nordiska museet

Parallellt med det folkliga firandet, fanns en medeltida tradition att djäknar – den tidens studenter – anordnade uppsluppna tåg genom stiftsstäderna. Den traditionen har sedan 1800-talets mitt omvandlats till studentstädernas festligheter som vi ser idag.

Med urbaniseringen på 1800-talet kom valborgsmässoafton i de växande storstäderna bli synonymt med ett grovt supande, särskilt bland arbetarna. Så här skriver Nordiska museet:

I dagstidningar från 1880-talet kunde man några dagar efter valborg läsa om att arbetare låg berusade bakom buskar och träd på Djurgården och att polisen hade fullt upp med att ta hand om berusade personer.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-31

Litteratur:

Valborgsmässoafton | Lär dig mer om högtider | Nordiska museet

Profilbild för Okänd

Hur länge har påsksmällare förekommit?

Kort svar: Begreppet påsksmällare har förekommit sedan åtminstone mitten av 1800-talet även om det då oftare handlade om pistolskott som sköt i samband med påsken.

Tills för inte så många år sedan var ”smällare” vanligt förekommande vid olika högtider. Smällare är liten pappers­hylsa med knall­pulver, som smäller när man kastar den på marke”. Till påsk fanns ”påsksmällare som Svensk Ordbok förklarar så här:

smällare som av­lossas på påsk­afton ur­sprungligen för att skrämma påsk­käringar och dylikt

I Svensk Ordbok daterar man ordet ”påsksmällare” till 1986, men en snabb sökning i tidningsdatabasen ger betydligt äldre belägg. Till exempel kan man i Mariestads Weockoblad 1859 läsa om en dräng som på Bärerbergs gästgivaregård skadat sin hand under ”påsksmällarne” som då utfördes med pistol. Några år senare annonseras det flitigt om påsksmällar och dessa nämns i samma mening som raketer, bomber, fontäner och fyrverkeri.

Smällare

SvD skriver påsken 1900 om hur påsksmällare ”fordomdags [var] en ganska god sedvänja” och man skriver vidare att om man inte hade ett skjutvapen tog man:

en portnyckel af det gamla hederliga slaget, som man kunde slå ihjäl en oxe med, borrade ett fänghål i nyckeln, proppade den full med krut och knallade på värre. Det var en stark och billig salut.

Under det fortsatta 1900-talet skrivs det flitigt om påsksmällare men oftast i anslutning till olika olyckor som inträffar i samband med påsksmällarna. Det hela går så långt att SvD 1943 meddelar att påsksmällar. även om det ses som ”en gammal sedvänja” är förbjudna eftersom ”detta okynne varje år medför olyckshändelser, ofta förlust av liv och hälsa”.

Detta förbud verkar dock inte ha påverkat bruket som är flitigt i många svenska städer under andra halvan av förra seklet. Från offentligt håll försöker man på olika håll reglera användandet av smällare, bl.a. genom krav på en säkerhetsstubin – vilket innebar att ett- och treöresmällarna försvann eftersom de inte hade plats.

Den slutgiltiga nådastöten för smällare i allmänhet och påsksmällare i synnerhet kom när riksdagen förbjöd smällare och samtidigt höjde åldersgränsen för att hantera fyrverkerier 2001.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

Källor:

SvD 1943-04-17

SvD 2001-12-28

Knallskott har alltid roat | Hallands Nyheter

Profilbild för Okänd

Varför eldar man påskbrasor?

Kort svar: Påskbrasor användes dels för att skrämma påskkärringarna som var på väg tillbaka från häxsabbaten på Blåkulla och dels för att röja undan sly och annat som fanns kvar från från vintern.

Historiskt har det förekommit årseldar i Sverige vid en rad högtider: midsommareldar, Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, valborgsmässoafton samt givetvis påskafton.

Påskbrasa i Uddevalla 1955. Arne Andersson/Bohusläns museum

Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskefyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet, dock inte i hela landet. Ejdestam skriver att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen:

Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.

Att man eldade brasor just på påskhelgen går, precis som påsksmällare, tillbaka på den äldre tron på påskkärringar och deras häxsabbat på Blåkulla under påskhelgen:

Syftet [med påskeldarna] har varit att skrämma bort påskkäringarna, som denna dag [påskafton] antogs återvända från Blåkulla. Även påsksmällare kom väl till pass för detta ändamål.

Därtill fanns med stor sannolikhet även en praktisk orsak – på gårdarna fanns det vid vårens ankomst mycket sly och liknande som behövde röjas undan vilket gjorde att en stor påskeld passade sig bra.

På 2020-talet har påskeldarna minskat i popularitet även om de fortfarande förekommer i t.ex. Göteborgs skärgård där rena ”grankrig” utspelar sig.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

Litteratur:

Därför har vi påskbrasor | slakthistoria.se

Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Profilbild för Okänd

Är Systembolaget öppet på skärstorsdagen?

Kort svar: Eftersom skärtorsdagen är en vanlig arbetsdag har Systembolaget ordinarie öppettider.

Systembolaget har sedan förra seklets mitt haft en bärande roll i den svensk alkoholpolitiken. Skillnaden mot andra europeiska länder blir tydligast kring de stora helgerna då det dricks stora mängder av julöl och påsköl. Det man då måste hålla reda på är om Systembolaget har öppet eller inte.

Ett av Systembolagets viktigaste uppdrag är att reglera försäljningen av alkohol, vilket gör att man inte har öppet på söndagar och helgdagar (t.ex. juldagen eller midsommardagen). Skärtorsdagen är dock en vanlig arbetsdag (alltså inte en röd dag) vilket gör att Systembolaget har ordinarie öppettider. Men långfredagen är röd dag och då är Systembolaget inte öppet.

Skylt från Systembolaget.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-28

Källa:

Systembolagets öppettider

Profilbild för Okänd

Varför är sverigefinnarnas dag 24 februari?

Kort svar: Att sverigefinnarnas dag uppmärksammas 24 februari beror på att det är folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag.

Sverigefinnar är en av de fem nationella minoriteter i Sverige – de övriga är samer, tornedalingar, judar och romer. Sverigefinnar är finnar (alltså människor som har finska som förstaspråk och identifierar sig med den finska kulturen) som är bosatta i Sverige. Genom århundraden har migrationen från Finland till Sverige varit riklig, oftast som ett resultat av bättre tillgång på arbetstillfällen i Sverige.

Numera är sverigefinnar en erkänd nationell minoritet, med egen flagga och egen dag – 24 februari. Att man 2011 valde just detta datum beror på att folklivsforskaren Carl Axel Gottlund föddes just 24 februari 1796.

Carl Axel Gottlund

Carl Axel Gottlund är en av de viktigaste personerna när det gäller insamling av material kring skogsfinnar under 1800-talet. Så här beskrivs han på Sverigefinländarnas Arkiv

[Han] var en finländsk folklivsforskare och kulturpolitiker som hade en brinnande passion för det finska språket och litteraturen. Hans forskning om skogsfinnar utgör en viktig källa till det vi vet om skogsfinnarnas historia idag. 

Valet av datum gjordes av Sverigefinländarnas delegation 2010 och första gången som dagen uppmärksammades var 24 februari 2011, men då både som ”sverigefinnarnas” och ”sverigefinländarnas” dag.

Annons DN 2011-02-15

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-02-01

Litteratur:

Vem var Carl Axel Gottlund? – Sverigefinländarnas Arkiv

Profilbild för Okänd

Vilken dag är sverigefinnarnas dag?

Kort svar: Sverigefinnarnas dag infaller 24 februari.

Sverigefinnar är en av Sverige fem nationella minoriteter, de övriga är samer, tornedalingar, judar och romer. Gruppen ”sverigefinnar” är finnar som har finska som förstaspråk och identifierar sig med den finska kulturen men som är bosatta i Sverige.

Begreppet ”finne” ska inte sammanblandas med finländare som syftar på alla som bor och/eller är medborgare i Finland. De flesta finnar är dock också finländare och de flesta finländare är finnar. Så här skriver Umeå kommun om gruppen sverigefinnar:

Man avgör själv om man räknar sig som sverigefinne. De flesta sverigefinnar är själva födda i Finland, eller har en förälder, mor- eller farförälder som är född i Finland. Det som förenar sverigefinnar är framför allt språket och kulturen.

Finländare och finnar har en lång historia i Sverige. Från medeltiden fram till freden i Fredrikshamn 1809 var Finland en integrerad del av det svenska riket och de var inget ovanligt att finnar flyttade inom riket för att arbeta i skogen eller i gruvorna. Flera platser dit finnar flyttade kallas fortfarande för finnskogar eller finnmarker.

Svedjebruk

Men de sverigefinnar som idag är bosatta i Sverige är huvudsakligen barn eller barnbarn till de hundratusentals finländare som kom till Sverige under efterkrigstiden. Under ”rekordåren” efter andra världskriget växte den svenska industrin explosionsartat och i fabrikerna var de brist på personal.

Samtidigt var Finland hårt drabbat av de tre krig som landet deltagit i (Finska vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget) under andra världskriget. Resultatet blev en stor våg av finska arbetskraftsmigration.

Numera är sverigefinnar en erkänd nationell minoritet, med egen flagga och egen dag. Sverigefinnarnas dag infaller den 24 februari. Valet av dag förklaras så här:

Att den 24 februari valts för att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet beror på att det är folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag. Han levde mellan åren 1796 och 1875 och var finländsk folklorist och författare.

Sverigefinnarnas dag har uppmärksammats sedan 2011 och två år senare togs den 24 februari in Akademialmanackan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-30

Litteratur:

Sverigefinnarnas historia

 Sverigefinnar har en lång historia – Umeå kommun

Profilbild för Okänd

Hur länge har namnsdagar firats i Sverige?

Kort svar: Namnsdagar började firas efter reformationen på 1500-talet då helgonen, vars namn stod kvar i almanackan, inte längre var aktuella att fira.

I en vanlig svensk almanacka finns över 600 namn på olika dagar. Många av dessa namnsdagar kommer från de helgon som hade sina dagar i den kristna kalender som infördes i Sverige under medeltiden, t.ex. Erik (18 maj), Birgitta (7 oktober ), Mikael (29 september) Martin (11 november), Anna (9 december) och Nikolaus (6 december). Förutom helgonen fanns även apostladagar som gett namn åt vissa datum, t.ex. Mattias – 24 februari och Jakob – 25 juli.

Hallonalmanackan 2024

Att fira namnsdagar är ett bruk som i Sverige går tillbaka till den svenska reformationen på 1500-talet. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Efter reformationen på 1500-talet fortsatte man i vissa av de protestantiska länderna att fira namnsdagar även om helgonen inte firades längre. Så var fallet i Sverige och Finland.

Från och med 1749 var det Kungliga Vetenskapsakademin som fick ensamrätt på att ge ut almanackor och därmed också bestämmanderätt över den svenska namnlängden. Under 1700- och 1800-talet la man till olika kungliga namn på datum som passade. Namnet Gustav Adolf flyttades 1727 till 6 november för att hedra att kung Gustav II Adolfs stupade i slaget vid Lützen 1632. Ett halvsekel senare flyttade Gustav III sin namnsdag till 6 juni för att hedra minnet av att Gustav Vasa valdes till svensk kung denna dag 1523. Den 1 december fick 1812 namnet Oscar eftersom den nyvalde svenske kronprinsen, som sedan skulle bli kung Karl XIV Johan, och hans hustru Désirées hade en son med just det namnet.

Att fira namnsdagar var ett relativt utbrett bruk i det svenska 1800-talet och det var ofta mer frekvent förekommande än födelsedagsfirandet. Många visste inte exakt vilket datum de var födda på, men alla hade koll på dagarnas namn. Det senare inte minst för att namnsdagarna var förknippade med olika minnesregler – t.ex- skulle säden skördas på Olofsdagen (29 juli), om den gått i ax på Eriksdagen 18 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-29

Litteratur:

Namnsdagar | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Är samernas nationaldag (6 februari) en flaggdag?

Kort svar: Samernas nationaldag är ingen officiell flaggdag i Sverige, men många kommuner i det samiska kärnområdet flaggar med både samiska och den svenska flaggan på samernas nationaldag.

Samerna är en av Sveriges nationella minoriteter – tillsammans med judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna ett dessutom ett urfolk med rötter i flera olika länder. Som folk har samerna egen nationaldag (6 februari), nationalsång och flagga. Samernas nationaldag instiftades 1992 till minne av det första möte 6 februari 1917 där nord- och sydsamer från olika länder träffades i Trondheim för att diskutera samiska frågor över nationsgränserna.

Samernas flagga

En av de saker man gör på samernas nationaldag är att hissa den samiska flaggan som antogs vid samekonferensen i Åre 1986. Flaggan hade designats av konstnären Astrid Båhl från Skibotn i Norge.

Cirkeln på sameflaggan symboliserar både månen och solen, månringen är blå och solringen är röd. Flaggans färger är blå, röd, grön och gul, kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten. De fyra färgerna på flaggan symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna.

Även om samerna är erkända som nationell minoritet är deras nationaldag ingen officiell flaggdag i Sverige. Däremot förekommer det att kommer i de samiska kärnområdena i norra Sverige flaggar med både den svenska och den samiska flaggan på samernas nationaldag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-29

Litteratur:

Saemien saevege – Samiska flaggan

Profilbild för Okänd

Varför är samernas nationaldag 6 februari?

Kort svar: Att samernas nationaldag infaller 6 februari beror på att de första samiska landsmötet hölls i Norge just detta datum 1917.

Samerna är en av Sveriges fem nationella minoriteter – tillsammans med judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är dessutom ett urfolk som har ett parlament, en flagga och en nationaldag. Den samiska nationaldagen infaller 6 februari.

Deltagarna i det samiska landsmötet den 6 februari 1917 i Trondheims metodistkyrka.

Att Samerådet 1992 valde just att fira den 6 februari beror på att det hölls ett samiskt landsmöte just på detta datum 1917. SvD refererar till mötet dagen efter under rubriken ”Lappmötet i Tromdhjem”:

Det norsk-svenska lappmötet har i dag öppnats i Metodistkyrkan härstädes och är besök af ett 150-tal norska och svenska lappar. Bland deltagarna märktes samtliga norska landsfogdar samt biskopen i Trondhjems stift och från svensk sida inspektören för lappundervisningen kyrkoherde K. V. Karnell samt lappfogden i Jämtland A. Staaff. Ett stort antal norska och svenska tidningsmän äro äfven närvarande.

Mötet öppnades kl. 12 med ett välkomsttal af fröken Ellen Lie, hvarefter lappkvinnan Elsa Renberg talade öfver mötets betydelse och betonade, att de svenska och norska lapparna hittills ej hållit samman tillräckligt.

Detta möte var ”första gången i den samiska historien som nord- och sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för diskutera gemensamma problem”. Initiativtagare till mötet var Elsa Laula Renberg från Helgeland och Brurskanken samiska kvinnoförening.

En annan framstående samisk ledare vid den tiden, Daniel Mortenson från Røros/Elgå, var mötesledare och höll ett föredrag om renskötsel och hur den hade hämmats av den gemensamma samebylagen från 1883. Föredraget ledde till en debatt som resulterade i att landsmötet bildade en egen renskötselslagskommitté.

Kommittén lade senare fram ett förslag till en ny renskötselslag som påverkade den slutliga utformningen av lagen 1919. Den andra huvudfrågan på mötet var kravet på en egen samisk skola och att barnen skulle få undervisning på samiska.

Efter andra världskriget, när den samiska politiska organiseringen ökade i Norden, betraktades mötet i Trondheim naturligt som startpunkten för samisk organisationsarbete. Den dåvarande sametingspresidenten Ole Henrik Magga skrev 1997 att ”det historiska med [mötet 1917] är att samiska representanter för första gången samlades från stora delar av Sápmi för att främja vår sak som ett folk.”

Ole Henrik Magga 2009

Datumet var således så pass symboliskt laddat att Samerådet valde just 6 februari som samernas nationaldag – att fira för alla samer oavsett vilket land man bor i.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-28

Källor:

SvD 1917-02-07

Samemøtet i 1917 – Wikipedia

Samernas nationaldag 6/2 – Sametinget