Profilbild för Okänd

När avskaffades jungfru Marie himmelsfärd (15 augusti) som helgdag i Sverige?

Kort svar: Jungfru Marie himmelsfärd (15 augusti) var helgdag i Sverige till 1571.

Förutom Jesus är det hans mor, Maria, som har haft störst inverkan på utformningen av helgdagar och fester inom kristendomen. Inom kristen tradition finns det nära trettio dagar som är dedikerade till Maria. Dessa firas dock i varierande omfattning – i Sverige är det främst jungfru Marie bebådelsedag och Kyndelsmässodagen som fortfarande har viss betydelse. Under medeltiden var minst fem Mariadagar helgdagar i Sverige, men idag är ingen av dem det längre.

Palma_il_Vecchio_-_Assumption_of_Mary_-_WGA16930
”Palma il Vecchio – Assumption of Mary – WGA16930” by Palma Vecchio – Web Gallery of Art:   Image  Info about artwork. Licensed under Public domain via Wikimedia Commons 

En av dessa Mariadagar som också var helgdag i Sverige är jungfru Marie himmelsfärd (15 augusti). Jungfru Marie himmelsfärd är en gammal kristen tradition som beskrivs så här av den katolske professorn Plinio Corrêa de Oliveira (översättning Anton Assarsson):

Låt oss nu betrakta vår Frus upptagning i himmelen. Efter hennes fridfulla död och uppståndelse visste vår Fru att hon skulle bli upptagen i himmelen. Hon visste eftersom hon hade nått toppen av sin helighet och visdom, vilket meddelade henne att timmen för hennes förhärligande hade kommit. Hennes kärlek till Gud hade aldrig varit så intensiv som nu och hon kände att stunden för den himmelska visionen var nära. Änglar från de högsta körerna kom ned för att högtidligt föra henne till himmelen.

I Sverige firades 15 augusti som en helgdag fram till reformationen. I samband med reformationen beslutades att man skulle avskaffa flertalet av helgdagarna, bl.a. flertalet Mariadagar. I den kyrkoordning som antogs 1571 var det bara tre Mariadagar som fortsatte vara helgdagar –  kyndelsmässodagen (2 februari), bebådelsedagen (25 mars) samt Marie besökelsedag (2 juli).

Litteratur:

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Assarsson, Anton ” Jungfru Marias upptagning i himmelen” Labarum 2010-08-16

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Profilbild för Okänd

När började man med surströmmingspremiär i Sverige?

Kort svar: I Sverige har surströmmingspremiären varit ett fenomen sedan 1930-talet.

Surströmming är strömming som konserverats genom jäsning och därmed får en mycket karaktäristisk smak. Huvudsakligen bereds och säljs surströmming längs med Norrlandskusten och premiären i slutet av augusti brukar vara en stor tilldragelse.

Ordet surströmming finns belagt 1732, men ordet surfisk hittar vi redan 1572. Vi vet dessutom att syrning av fisk och annan mat för att konservera är väldigt gammal och finns runt om i hela världen. Dock är det först på 1930-talet som surströmmingen börjar regleras och vi i Sverige därmed får en surströmmingspremiär.

Surströmming

Det var fiskare längs med Norrlandskusten som önskade en reglering av surströmmingens distribution så att försäljning inte skulle få påbörjas före slutet av augusti månad. Redan på 1930-talet framfördes önskemål från fiskare längs med Norrlandskusten att reglera distributionen av surströmming så att försäljning inte skulle få påbörjas före slutet av augusti månad. Regeringen utfärdade därför 1934 en kungörelse att

surströmming må icke utlämnas från salteri eller beredningslokal före den 20 augusti det år, beredningen ägt rum

Därmed blev det lagstadgat att försäljning av årets surströmming inte fick börja förrän den 20 augusti vilket blev ett givet datum för surströmmingspremiären. Ordet ”surströmmingspremiär” finns dock i tidningstext första gången 20 augusti 1937 då Aftonbladet skriver:

Det är ju surströmmingspremiär i dag, ett evenemang, vilket på sistone blivit lika viktigt som kräftorna. Efter 12. i natt blev det lovligt att distribuera årets surströmmingsinläggning.

Därefter skiftade datumet för premiären under kommande årtionden (1977 bestämdes ”tredje torsdagen i augusti”) fram till 1998 då reglerna kring datum för försäljning helt avskaffades.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2024-08-12)

Källor:

Surströmmingspremiär | Institutet för språk och folkminnen 

Aftonbladet 1937-08-20

Profilbild för Okänd

Vad är ”Petri fäng”?

Kort svar: Petri fäng eller Petri fängelse är en äldre kyrklig högtidsdag den 1 augusti som firas till minne av att aposteln Petrus befriades ur fängelset av en ängel.

Petrus är en av de apostlar som avlämnat flest spår efter sig i den kyrkliga kalendern. Dels finns hans egen dag 29 juni, som han förvisso delar med Paulus. Dessutom har Petrus en dag när han blev biskop och en dag för befrielsen ur fängelset. Så här beskrivs händelse i Apostlagärningarna:

Då stod där plötsligt en ängel från Herren, och ett ljussken fyllde rummet. Ängeln väckte Petrus med en stöt i sidan. »Skynda dig upp«, sade han, och då föll kedjorna från Petrus händer. 

Petri fäng var som apostladag en helgdag i flera svenska stift under medeltiden men försvann som sådan i samband med Gustav III reform 1772. Dock var benämningen ”Petri fäng” kvar i almanackorna på 1 augusti fram till 1901 då Per ersatte.

Almanacka 1877

Andra benämningar på Petri fäng har varit Petri kedjor och Petter vinkel. Det senare efter det latinska namnet Petrus in vinculi.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-06-27)

Litteatur:

Petri fäng | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Vad är ”persmässa”?

Kort svar: Persmässa är en äldre benämning på Petrus och Paulus-dagen 29 juni.

Under den katolska medeltiden var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst fanns en handfull Mariadagar, ett dussintal apostladagar och flertalet helgondagar. Apostladagarna var dagar till minne av Jesus lärjungar.

Två av dessa apostlar var Petrus respektive Paulus. Petrus var en av de ursprungliga tolv apostlarna och efter Jesus död gjorde han flera missionsresor i bland annat Mindre Asien och Antiokia. Petrus uppmärksammades i Sverige med Peter Katt (22 februari) och Petri fäng (1 augusti).

Paulus var samtida med Petrus men var från början en som förföljde kristna. På vägen till Damaskus, dit han var på väg för att övervaka just kristna mötte han Jesus i en uppenbarelse och omvändes till kristendomen. Minnet av denna händelse har firats som Pauli omvändelse (25 januari)

Apostlarna Petrus och Paulus

Inom den västkristna kyrkan har man också valt 29 juni som dag för både Petrus och Paulus. Datumet är av fornkristet ursprung och valet av datum har förklarats antingen som deras dödsdag eller för att det var detta datum som deras reliker flyttades till ett relikskrin.

I svensk tradition har datumet 29 juni fått benämningen ”persmässa” och förklaras i SAOB enligt följande:

kyrklig högtid som förr firades på apostlarna Petrus’ o. Paulus’ dag den 29 juni; även om marknad på eller nära denna dag 

Så här skriver Topelius (s. 88) om 29 juni:

Under katolsk tid var den (29 juni) en av kyrkans största festdagar, med både vaka och fasta. I synnerhet firades den i Strängnäs, och i den gamla Sörmlandslagen talades om tunga böter för den som då störde den allmänna friden och freden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-06-27

Källor:

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

SAOB ”persmässa” (1952)

Profilbild för Okänd

När blev veterandagen (29 maj) flaggdag i Sverige?

Kort svar: Första året som veterandagen 29 maj var allmän flaggdag i Sverige var 2018.

Den svenska regeringen utfärdade 1982 en förordning där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar i Sverige. Tidigare hade det funnits inofficiella flaggdagar men sedan 1982 reglerad det alltså i en förordning.

Foto: Frankie Fouganthin (Wikipedia)

Sedan förordningen infördes har inga större förändringar gjorts. Det är bara två tillfälliga flaggdagar (17 december 2018 och 15 september 2023) och två helt nya flaggdagar (veterandagen och dag för val till Europaparlamentet) som införts.

Att veterandagen uppmärksammas just 29 maj beror på att FN sedan 2002 valt att högtidlighålla ”International Day of United Nations Peacekeepers” på samma datum som United Nations Truce Supervision Organisation (UNTSO) skapades 1948 för att övervaka vapenvilan efter det arabisk-israeliska kriget 1948. Detta var det FN:s första fredsbevarande uppdrag någonsin.

Sedan 2008 uppmärksammas den 29 maj som veterandag inom Försvarsmakten i Sverige bl.a. genom kransnedläggning vid monument och sedan 2018 är det också en flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-05-29)

Källor:

Svensk veteranpolitik – Ett ansvar för hela samhället (SOU 2014:27)

Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU29

Profilbild för Okänd

Hur länga har Krist himmelsfärdsdag kallats ”Kristi flygare”?

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdag har kallats ”Kristi flygare” sedan åtminstone sent 1800-tal.

En humoristisk benämning på Kristi himmelsfärdsdagen är ”Kristi flygare”. Det som åsyftas är att Jesus Kristus ska ha flugit upp till himlen i samband med sin himmelsfärd, fyrtio dagar efter påsk.

Kristi himmelsfärd

Man skulle kunna tänka sig att ett uttryck som ”Kristi flygare” är relativt nytt, men om man söker i KB:s tidningsdatabas hittar man faktiskt det första belägget redan 1891 i tidningen Proletären (en tidning för Östergötlands arbetareparti som gavs ut veckovis under en kort period under slutet av 1800-talet). Så här skriver signaturen Larskvist:

Det är ju idag ”kristi flygare-dagen” och på den grund får jag väl lof /../ att tro dagens evangelia den där berättar om en person, som var så lätt på foten, att han tog sig satts, och i ett nu flög eller studsade upp genom molnen och in i himlen

Om man ska utgår från belägg i tidningarna så blir uttrycket ”kristi flygare” inte vedertaget förrän nästan hundra år efter den citerade texten. Det finns enstaka belägg fram till 1990-talet men det är först då som det blir en större frekvens i antalet artiklar där ”Kristi flygare” används.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-05-07

Källor:

Proletären 1891-05-08

Sökning på ”Kristi flygare” kb.se

Profilbild för Okänd

Vem har bestämt över namnsdagarna i Sverige?

Kort svar: Fram till 1972 var det Kungliga Vetenskapsakademin som hade ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämde över namnlängden i Sverige. Numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.

I de allra flesta svenska almanackor, såväl tryckta som digitala, innehåller över 600 namn på årets olika dagar. Vissa av namnen går tillbaka på äldre helgon, andra är namn från Jesus apostlar och ytterligare namn är mer sentida.

Almanacka från 1896

Redan under medeltiden fanns det almanackor som innehöll årets märkesdagar och därmed en hel del namn. Men även om vissa dagar var självklara i alla almanackor kunder det förekomma variationer bland olika utgivare. Detta ändrades 1749 då Kungliga Vetenskapsakademin fick ensamrätt att på att ge ut almanackor i Sverige, vilket också gav dem makt över namnlängden. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen

Därefter fanns det bara en namnlängd i Sverige. Nya namn kunde föreslås av de lärda akademierna men måste godkännas av Kungl. Maj:t (alltså regeringen).

De förändringar som skedde efter att Kungliga Vetenskapsakademin fått sitt privilegium var bland annat att det under 1800-talet infördes ett antal kunganamn som tidigare saknats, till exempel Oscar (1 december) och Emma (23 juli).

Kritiken var stor mot den omoderna namnlängden, dels för att många nordiska namn saknades och dels för att fördelningen mellan kvinnonamn (79 stycken) mot mansnamn (270 stycken) var skrev. Detta ledde bland annat till att Östersunds-Posten publicerade en helt egen namnlängd med ”nordiska namn” där man, för att ta ett exempel, sonika bytte ut Urbanus den 25 maj till det mer nordiskt klingande Finn.

Riksdagsledamöterna Ernst Carlsson och Knut Almqvist skrev den 18 mars 1899 en motion till Sveriges riksdag där man yrkade på:

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta vidtaga åtgärd för att en ny, mera tidsenlig och svensk namnlängd måtte i stället för den nuvarande föråldrade varda i almanackan införd.

Riksdagen tillsatte två stycken almanackskommittéer, en för namnlängden och en för almanackans övriga innehåll och form. Det man kom fram till var att redan inför år 1901 gör en kraftig uppdatering av almanackan, där man:

strukit mer än 150 namn, ändrat på 28 och infört hela 177 nya namn. Kvinnonamnen hade ökat från 79 till 134 men utgjorde fortfarande bara en dryg tredjedel av namnlängden.

Kungliga Vetenskapsakademin fortsatte med sin ensamrätt att ge ut almanackor och därmed bestämma namnlängden fram till 1972. Det skulle dock dröja fram till 1986 innan det kom en helt uppdaterad namnlängd signerad namnforskaren Roland Otterbjörk.

Otterbjörk hade redan 1967 presenterat ett förslag till namnlängd i boken ”Våra namnsdagar”, med tre namn på varje datum. Men det skulle dröja ända till 1986 års kalender innan den nya namnlängden slog igenom. Det var i Esseltes almanacka för 1986 som Otterbjörks trenamnslängd introducerades. Dock var det långt ifrån alla förlag som följde med i förändringen.

Esseltes almanacka från 1986

Redan 1993 reviderade Esselte sin namnlängd och införde istället två namn på varje dag. Svenska Akademin gillade inte de nya namnlängderna och från 1994 började man ge ut den egna Akademialmanacka med 1901 års namnlängd. Mängden olika namnlängder blev ett problem vilket fick till följd att representanter från akademierna, från universitet, från almanacksförlag och andra intressenter bildade en arbetsgrupp som skulle ta fram en ny gemensam namnlängd. Efter hårt arbete lyckades gruppen presentera en ny och reviderad namnlängd 1999 och den togs i bruk av de flesta år 2001.

För att vårda och förvalta den utsågs en kommitté med representanter från Språk- och folkminnesinstitutet, Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien.

Och numera får vem som helst ge ut almanackor men de flesta följer den namnlängd som Namnlängdskommittén har.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-17

Litteratur:

Östersunds-posten 1895-05-25

Motioner i Andra Kammaren, N:o 237

SvD 1899-09-29

SvD 1967-01-23

Vem bestämmer över namnsdagarna? | Institutet för språk och folkminnen

Namnlängderna under 1900-talet | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 1 december?

Kort svar: Oscar har namnsdag 1 december.

I en vanlig svensk almanacka finns över 600 namn på årets 365 dagar. Många av dessa namns har sin placering efter de helgon som hade sina dagar i den kristna kalender som infördes i Sverige under medeltiden, t.ex. Erik (18 maj), Birgitta (7 oktober ), Mikael (29 september) Martin (11 november), Anna (9 december) och Nikolaus (6 december). Förutom helgonen fanns även apostladagar som gett namn åt vissa datum, t.ex. Mattias – 24 februari och Jakob – 25 juli.

Under 1700- och 1800-talet la man till olika kungliga namn på datum som passade. Namnet Gustav Adolf flyttades 1727 till 6 november för att hedra att kung Gustav II Adolfs stupade i slaget vid Lützen 1632. Ett halvsekel senare flyttade Gustav III sin namnsdag till 6 juni för att hedra minnet av att Gustav Vasa valdes till svensk kung denna dag 1523. 

Porträtt av kung Oscar med familjen omkring sig, från år 1857.

När Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk kronprins 1810 hade han redan en son tillsammans med sin hustru Désirée. Den unge Oscar var född i Paris 1799 och fick följa med sin föräldrar till Sverige och blev på köpet arvprins. När Jean Baptiste Bernadotte blev kung 1818, med namnet Karl XIV Johan, blev Oscar kronprins.

Som en hyllning till den nyvalde kronprinsens barn så infördes Oscar som namnsdag den 1 december och ersatte därmed det franska helgonet Eligius som tidigare varit namnsdag just 1 december. Dock var 1 december aldrig någon flaggdag vare sig när Oscar var kronprins eller när han senare blev kung som Oscar I, eftersom flaggdagar då ännu inte var en tradition i Sverige. Det var först i och med sonen Oscar II blev kung i slutet av 1800-talet som det kunde ses svenska flaggor just 1 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-16

Litteratur:

af Klintberg, Bengt. Namnen i almanackan. Gjøvik: Norstedts ordbok, 2001

Profilbild för Okänd

När demonstrerade man på 1 maj första gången i Sverige?

Kort svar: Första gången som det anordnades demonstrationer av den framväxande arbetarrörelsen den 1 maj var 1890.

Alltsedan medeltiden har 1 maj varit en dag som på olika sätt firats i Sverige, då som ”sommarens första dag”. Även när dagen avskaffades som helgdag 1772, i och med att alla apostladagar försvann, fortsatte ett folkligt firande när våren och ibland till och med sommaren hade kommit till Sverige.

Första maj demonstration, Stockholm 1899

På den andra internationalens möte i Paris 1889 bestämde att 1 maj från och med 1890 skulle vara ”the day for the international demonstration”. Även i Sverige genomförde arbetarrörelsen demonstrationer den 1 maj 1890. Så här beskrevs Stockholmsdemonstrationerna i SvD:

Demonstrationen den 1. maj gynnades af ett utomordentligt härligt väder. Vid halv två-tiden syntes stora skaror – af så väl i demonstrationen deltagande arbetare som ock hufvudsakligast skådelystne draga uppåt Östermalm till planen framför Cirkus, der samlingen skulle ega rum. De olika arbetarekorporationerna, 46 till antalet, ordnade sig under sina banér och kl. halv tre satte sig det långa tåget i rörelse utefter Artilleri-, Kommendörs- och Skeppargatorna, rundt Cirkusbyggnaden fram till Carlavägen och vidare ut till Ladugårdsgärdet, der två talarestolar voro uppresta, omkring hvilka ett rörligt folklif snart utvecklade sig.

Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige. Som demonstrationsdag firades 1 maj sedan varje år med fler och fler deltagare. År 1926 lades det första förslaget om att göra 1 maj till allmän helgdag fram och den 23 mars 1938 röstade riksdagen igenom lagen. Så här rapporterade SvD:

Första maj är nu likställd med helgdagar i vårt land. Efter långa debatter i båda kamrarna och inlägg av flera regeringsledamöter, bl.a. statsministern, fick regering majoritet för sitt förslag /../ Lagen träder i kraft den 1 januari 1939.

Så sedan 1939 är 1 maj en röd dag såsom den var även på medeltiden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-16

SvD 1890-05-02

SvD 1938-03-24

Olsson Folke, red (1990). 1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990 : Kulturhuset, Stockholm, 23 februari-4 juni 1990. Stockholm: Kulturhuset

Profilbild för Okänd

Vilket datum är Engelbrektsdagen?

Kort svar: Engelbrektsdagen infaller numera 27 april.

Engelbrekt Engelbrektsson levde under 1400-talet i en tid då Sverige var en del av Kalmarunionen. Det han är mest känd för historiskt är att han ledder ”Engelbrektsupproret” mot kung Erik av Pommern 1434-1436.

Engelbrekt Engelbrektsson

Enligt den medeltida Engelbrektskrönikan slogs Engelbrekt Engelbrektsson ihjäl den 27 april 1436 vilket gjorde att det var detta datum man under 1800-talet började användas för att fira det som man, under nationalismens framväxt, kallade ”en svensk frihetshjälte”. Senare medeltidshistoriker såsom Gottfrid Carlsson och Lars-Olof Larsson har dock med hjälp av andra källor slagit fast att det snarare var den 4 maj 1436 som Engelbrekt Engelbrektsson dog.

Men när man till den nya almanackan 1901 skulle bestämma dag för Engelbrekt att ha namnsdag förr valet vare sig på 27 april eller 4 maj utan istället fick 26 april bli den nya Engelbrektsdagen. Orsaken var troligen att 27 april sedan 1865 varit vikt för ”Teresia” som då infördes som namnsdag för att hylla prinsessan Teresia, maka till prins August (kungarna Karl XV:s och Oscar II:s bror).

Prinsessan Teresia dog 1914 och fyra år därefter valde man att byta plats på Engelbrekt och Teresia så att Engelbrekt fick sin namnsdag 27 april, vilket har varit datumet sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-04-12

Källor:

Eskilstuna-Kuriren 1901-01-26

af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.