Månadsarkiv: januari 2020

Profilbild för Okänd

Varför är 28 januari flaggdag i Sverige?

av

Kort svar: 28 januari är flaggdag i Sverige eftersom det är kung Carl XVI Gustafs namnsdag.

Allmänna flaggdagar har vi haft i Sverige sedan 1982. Numera är nitton dagar under året flaggdagar, varav två inte är varje år. Före 1982 flaggades det på olika dagar i olika delar av samhället, men vanligt var bl.a. att flagga på kungens födelsedag och hans namnsdag.

Kungen som var regent före vår nuvarande (Carl XVI Gustaf) hette Gustav VI Adolf och innan honom var det Gustav V, vilket gör att från 1907 till och med 1973 var kungens namnsdag samma som Sveriges nationaldag/svenska flaggans dag 6 juni.

År 1966 kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Carl XVI Gustaf blev kung 15 september 1973 så den 28 januari 1974 var första gången som hans namnsdag också var kungens namnsdag. Eftersom han var kronprins sedan hösten 1950 var 28 januari dock flaggdag från 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Profilbild för Okänd

Vilka har gjort rösterna till ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton”?

av

Kort svar: Rösterna i ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton görs av Per Andrén (Karl-Bertil Johnsson), Toivo Pawlo (Tyko Johnsson), Marianne Stjernqvist (Karl-Bertils ömma moder), Åke Fridell (Byrådirektör H.K. Bergdahl) och Catrin Westerlund (Fru Bergdahl).

Sedan 1975 sänds Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton i teve på julafton för första gången. Från början var det tänkt att sagan skulle bli en spelfilm med riktiga skådespelare, men eftersom det hade blivit för dyrt valde man istället en tecknad film med röstskådespelare.

H.K. Bergdahl (röst av Åke Fridell)

Per Åhlin är den som tecknat filmen, Gunnar Svensson har skrivit musiken och Tage Danielsson har skrivit manus och han är också den som gör berättarrösten. Förutom Tage så är det följande personer som ger röst:

Förutom Per Andrén så var det etablerade skådespelare som fick göra röst. Pawlo skulle t.ex. komma att göra speakerrösten åt Picassos äventyr. Att just Andrén fick rollen beror på egen utsago att hans faster arbetade på Utbildningsradion med barnprogrammet Klotet tillsammans med Tage Danielsson och i lunchrummet frågade Danielsson:

Är det någon som känner någon som har en kille i målbrottet? Jag skulle behöva en röst till ett projekt.

Andréns moster tipsade om honom och han fick rollen, den enda skådespelarinsats han gjort.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21

Profilbild för Okänd

När började Förintelsens minnesdag uppmärksammas i Sverige?

av

Kort svar: Förintelsens minnesdag började uppmärksammas i Sverige 2001.

År 1997 lanserade dåvarande statsministern Göran Persson initiativet Levande historia eftersom åtta procent av svenska ungdomar som tillfrågats i en undersökning sagt sig vara ”inte alls säkra” eller ”ganska osäkra” på att Förintelsen ägt rum. Som en del i detta arbete anordnades den 27 januari år 2000 en Förintelsekonferens i Sverige.

Som en fortsättning på detta bildades myndigheten Forum för levande historia. En del av verksamheten för myndigheten är att varje år anordna Förintelsens minnesdag den 27 januari. Datumet är valt utifrån att det är dagen då ett av förintelselägren (Auschwitz) befriades.

Första året som Förintelsens minnesdag uppmärksammas i Sverige var 2001. Om man läser i tidningsarkiven så är det i januari 2001 som de första beläggen för ”Förintelsens minnesdag” finns.

År 2001 hålls det t.ex. en minnesstund i Sofia Kyrka i Stockholm där Förintelsens minnesdag uppmärksammas. Före 2001 finns inga sådana belägg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-22

Källor: ”Förintelsens minnesdag” Forum för levande historia

Profilbild för Okänd

När är tranafton?

av

Kort svar: Den 24 mars, kvällen före jungfru Marie bebådelsedag, kallades ibland för tranafton då man menade att tranorna kom med ljuset och från detta datum skulle man lägga sig i dagsljus (innearbete med tända lampor var alltså inte okej).

Jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars är en av fyra räppadagar och alltså en tydlig markering i det jordbruksarbetsår som följde naturens rytm. När vårfrudagen var inne skulle, åtminstone i södra Sverige, vinterarbetet (som att hugga i skogen eller spinna och väva inomhus) vara avklarat och vårarbetet började.

Eftersom naturen vaknade och den jordbrukande befolkningen var tvungna att anpassa sig därefter var det viktigt att utnyttja dygnets ljusa timmar maximalt. Därför skulle man från och med nu gå och lägga sig tidigare så att man orkade upp när solen gick upp. Enligt ett ordstäv ”bär tranan ljus i säng”. Tranan är alltså en fågel som kommit att associeras till jungfru Marie bebådelsedag.

Schön förklarar uttrycket ”tranan bär ljus i säng” så här:

Man menade att tranan kom hit just kvällen före vårfrudagen, och hon förde med sig tillräckligt med ljus för att man skulle kunna se att gå till sängs. Om tranan upptäckte att att ljus brann på en gård, så ställde hon till med sjukdomar och ”ohäll” på det stället.

Att koppla just tranan till vårfrudagen (som jungfru Marie bebådelsedag också kallas) är en tradition som förekommit främst i Sydostsverige. På Kalmar läns museum kan man läsa:

Den 25 mars är mer känd i våra trakter som Tran(e)dagen. Det är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”

Runt Värmland och Dalsland brukade barnen på före vårfrudagen gå runt och dela ut tranbrev, men teckningar av tranor (”vårens budbärare”). Kopplingen till tranan som vårtecken har gjort att kvällen före våfrudagen ibland kallats just för tranafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21

Källor: ”Vårfrudagen (Våffeldagen)” Nordiska museet

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Profilbild för Okänd

Vad är jungfru Marie kyrkogångsdag?

av

Kort svar: Jungfru Marie kyrkogångsdag är ett annat namn på kyndelsmässodagen som infaller 2 februari.

Under medeltiden var en rad Mariadagar helgdagar i Sverige. Även om helgdagsstatusen försvunnit från samtliga lever åtminstone två kvar i almanackan: bebådelsedagen 25 mars samt kyndelsmässodagen (2 februari).

jungfru maria, ljus, mary

Kyndelsmässodagen har sitt namn efter ”kyndel” som är ett äldre ord för ljus och när man idag firar dagen i Svenska kyrkan spelar ljusen en central roll:

I kyrkan firar vi ofta gudstjänster med ljustema på Kyndelsmässodagen. Ibland välsignar vi de ljus som skall användas i kyrkan under året. 

I Bibeln berättas om att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

Eftersom det som firas är att jungfru Maria gick till templet så kallas dagen också för ”jungfru Marie kyrkogångsdag” och, mer sällan, Marie renselses fest (festum purificationis Mariae).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-20

Källa: Nordisk Familjebok (1886), uppslagsord: ”Mariafester”

Profilbild för Okänd

Vad är en fastlagsbulle?

av

Kort svar: En fastlagsbulle är ett annat ord för semla fast namnet antyder mer när den ska ätas.

En semla är numera en gräddig bakelse med mandelmassa som serveras inför och under fettisdagen. Tidigare kunde en semla kallas för fettisdagsbulle, fastlagsbulle eller fastlagsbröd. Just ordet ”fastlagsbulle” syftar såklart på att det är en bulle som ska ätas just under fastlagen (de tre dagarna innan påskfastan).

Semla

Dagarna i fastlagen har kallats olika saker – fläsksöndag, fastlagssöndag, blå måndag, bullmåndag, fettisdag, pannkaketisdag och stenkaketisdag – i olika delar av landet. Traditionerna vad som sker under fastlagen har också varierat över landet. Gemensamt för dessa har dock varit festande med fet och god mat. Syftet med fastlagen var att förbereda sig inför den kommande fastan.

När fastlagsbullen under mitten av 1900-talet gick från att främst vara en efterrätt folk åt i hemmet till något man köpte på konditorierna blev det vanligare och vanligare att kalla bakverket för ”semla”. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-01-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

Profilbild för Okänd

När ändrades midsommarafton till att alltid infalla på en fredag?

av

Kort svar: Att midsommarafton alltid skulle inträffa på en fredag beslutades av riksdagen 1952 och den första midsommarafton som berördes var midsommarafton 1953.

Midsommar (till skillnad från midvinter) infaller i anslutning till solståndet – alltså när det är som ljusast på året. Vi kan med stor säkerhet anta att detta på olika sätt har firats långt tillbaka i tiden om än inte på samma sätt som vi firar idag (med midsommarstång , snaps och sill).

Eftersom kyrkan haft ett avgörande inflytande på kalenderns dagar är ”den riktiga midsommardagen” den 24 juli. Det var på det datumet man valde att lägga firandet av Johannes döparens födelse. Johannes döparen föddes enligt Bibeln sex månader före Jesus. Därför firas hans dag 24 juni (sex månader före 25 december). Att det är 24 juni och inte 25 beror på den romerska kalendern.

Under hundratals år var det 24 juni, oavsett veckodag, som var midsommardagen (en röd dag). På grund av industrialiseringen och urbaniseringen i början av 1900-talet väcktes delvis i Sverige nya behov av ledighet och helgdagar. Normalarbetsveckan var fram till sextiotalet att man arbetade även på lördagar (ofta halvdag). Dessutom fanns det ett överskott på lediga dagar under våren gentemot hösten. 

Onsdagen den 13 februari 1952 röstade riksdagen därför igenom en lag som ändrade på tre av årets helgdagar – jungfru Marie bebådelsedag, alla helgons dag och midsommardagen. Midsommardagen flyttades från 24 juni till lördagen som infaller mellan 20 och 26 juni.

Avsikten med reformen beskrevs i SvD 18 januari 1951:

Man avser med dessa ändringar att få en jämnare och lämpligare fördelning under året av helgdagarna samt minska den splittring av arbetsveckorna, som vissa av de fristående helgdagarna nu medför.

Fredagen den 19 juni 1953 inföll alltså midsommarafton för första gången på ett annat datum än 23 juni och midsommardagen dagen efter (lördag 20 juni) var första midsommardagen på ett annat datum än 24 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-16

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 162-163),

SvD 18 januari 1951, s. 4

Profilbild för Okänd

När visades Robin Hood på julafton första gången?

av

Kort svar: Första året som Robin Hood visades som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” var 1974.

Efter de första årens visningar av Kalle Anka på julafton började Disney placera in korta avsnitt från biofilmer som haft premiär under året. Första gången var 1969 då Djungelboken visades under julaftonens program. Djungelboken återkom sedan 1977 för att därefter bli ett stående inslag.

Robin Hood hade premiär i USA 1973 och kom året därefter, i november, på de svenska biograferna.

Recension i SvD 1974.

På julafton 1974 var det således ett klipp från just Robin Hood som visades under Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Inslaget blev sedan ett stående inslag på julafton, förutom 1998 då SVT av någon anledning glömt att förnya rättigheterna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-16

Källor: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Arbetet Nyheter 1998-12-27

Profilbild för Okänd

Vad är en kyndel?

av

Kort svar: Kyndel är ett gammalt ord för ”ljus” och används i kyndelsmässodagen.

En av flera Mariadagar som firas (eller åtminstone har firats) i Sverige är kyndelsmässodagen den 2 februari. Kyndelsmässodagen firas till minne av att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Enligt Svensk etymologisk ordbok från 1922 kommer ordet ”kyndel” från isländskans ”kyndill” (vilket betyder ljus). På norsk och svensk dialekt har det sedan blivit ”kyndel”.

Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa. Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den istället på närmaste söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2019-12-19

Källa: Hellqvist, Elof (1922) Svensk etymologisk ordbok Lund: Gleerups förlag (s. 381)

Profilbild för Okänd

Varför skall man äta semlor på fettisdagen?

av

Kort svar: Att vi äter semlor på på fettisdagen är för att det är den sista dagen före den fyrtio dagar långa fastan. Således är det en festdag då man får äta fet mat.

Inför påsk har den kristna kyrkan en fyrtio dagar lång fasta. De tre dagarna precis före påskfastan kallas fastlagen. Ordet fastlag kommer av av danskan och lågtyskan Fastel-avent (Fasten-abend) och betyder ordagrant översatt ”aftonen före fastan”.

Källa: Flickr

Fastlagens innehåll har varierat över landet. Gemensamt har dock varit olika typer av fester, karnevaler samt god och fet mat. Syftet med fastlagen har helt enkelt varit att förbereda sig inför den kommande fastan.

Sedan ganska lång tid tillbaka är det framförallt semlan som kommit att symbolisera fastlagen i allmänhet och fettisdagen i synnerhet. Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet. Numera är en semla en gräddig bakelse med mandelmassa, även om nyare varianter som t.ex. semmelwrapen kommit på senare år.

Att vi äter semlan på fettisdagen (även om många tjuvstartar redan i januari) beror alltså på att det var den sista dagen inför påskfastan, även om semlor tidigare kunde ätas på samtliga tisdagar under fastan

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor:

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur