Månadsarkiv: januari 2020

Profilbild för Okänd

Varför firar vi jungfru Marie bebådelsedag?

av

Kort svar: Jungfru Marie bebådelsedag firas inom kristendomen till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.

Högtidsdagarna inom den kristna världen är i mycket knutet till Jesus liv (hans födelse och hans död/uppståndelse allra mest). Men även hans moder (Maria) har en rad högtidsdagar – bl.a. kyndelsmässodagen, Marie himmelsfärd och bebådelsedagen.

Jungfru Maria och Jesusbarnet
Jungfru Maria och Jesusbarnet

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Den 25 mars är lämpligt som bebådelsedag av fler skäl än att det faller nio månader före december.  Genom att lägga bebådelsedagen 25 mars sammanföll den sånär med vårdagjämningen (cirka 21 mars). I många kulturer (t.ex. den förkristna i Skandinavien) firade man vårdagjämningen med olika typer av fruktbarhetsriter och vad kan då passa bättre än att fira att jungfru Maria befruktats för att föda Jesus.

Numera är jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) snarare ihågkommit i Sverige eftersom det också är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda. 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Tidens förlag

Nordisk Familjebok (1886), uppslagsord: ”Mariafester”

Profilbild för Okänd

När kom den första semmelwrapen?

av

Kort svar: Den första semmelwrapen lanserades till semmelsäsongen 2015.

En ”traditionell semla” har sedan mitten av 1900-talet varit en söt bulle med mandelmassa inuti och vispgrädde mellan bulle och lock samt florsocker på toppen.

Under åren i början av 2010-talet började det komma en lång rad nya varianter av semlan. Tacosemlan, prinsessemlan, nutellasemlan och korvbrödssemlan är olika exempel på den nya trenden. Bland de första att lansera en helt ny variant av semlan var Mattias Ljungberg på Tössebageriet som 2015 lanserade semmalwrapen.

Instagram 2014-12-30

Mattias Ljungberg är konditor och och driver Tössebageriet i Stockholm. Han menar att semmelwrapen uppfanns som en lösning för problemet att äta en semla när man ”är på språng”:

Svaret var crossovern wrapsemla. Problemet med drällande grädde och mandelmassa runt munnen var ett minne blott när formatet blev mycket ätvänligare. Degen kavlades ut jättetunt, rullades ihop och därefter spritsades grädde och mandelmassa i ”struten”.

Numera säljs semmlwrapen på fler ställen än på Tössebageriet, men det var där det hela började.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-15

Källa: ”Mattias Ljungberg är mannen bakom succésemlan” – Expressen (24 januari 2017)

Profilbild för Okänd

Kunde man få böter för att man sålde semlor för tidigt förr i tiden?

av

Kort svar: Enligt en notis i GT från 1952 ska de ha utdelats böter för semlor som såldes för tidigt. Exakt vilka regler som gällt är osäkert, men orsakerna till förbudet är troligen restriktioner efter andra världskriget.

En notis från GT 23 januari 1952 som cirkulerar på nätet sedan ett antal år tillbaka påstår att en Malmöbagare fick böter för att han sålde fastlagsbullar för tidigt. Exakt hur och varför dessa regler fanns är inte helt enkelt att reda ut.

Bildresultat för böter semlor"

Under andra världskriget hade jordbruksproduktionen och importmöjligheterna minskat, vilket ledde till brist på många varor. Därför hade vi ett system där Jordbruksnämnden reglerade priserna på jordbruksvaror och fiske i Sverige. Tidningen ATL har pratat med Jordbruksverket och konstaterar följande:

När det gäller semlor kan man tänka sig att både grädde och marsipan kunde vara varor som det rådde stor knapphet på. Möjligen även socker och mjöl.

Nedanstående notis från Svenska Dagbladet samma år (1952) som notisen i GT är ett exempel på prisregleringen av semlor:

Image

Dels finns det en tid då semlorna får säljas (28 januari – 30 april) och det finns reglering hur mycket fyllda (2 öre för stora och 1 öre för små) respektive ofyllda semlor (kaffebrödspriser plus 1 öre).

Att bagarna från Malmö fick böter har alltså inte med några religiösa eller moraliska aspekter på semlor före fettisdagen att göra. Att äta semlor och sälja dem tidigare än fettisdagen förekom utan tvekan under första halvan av förra seklet. Åtminstone 1950-talet har det klagats på att försäljningen av semlor ”tjuvstartar”. Sedan 1970- och 1980-talet är det ett väl etablerat faktum att semlor börjar säljas i början av januari. Även Mia Öhrn skriver om detta:

Harriet som står i butiken på Dalpojken berättar att de har börjat med semlor på annandagen ända sedan 1960-talet. Nu för tiden är det sällan kunderna blir upprörda över detta angrepp på traditionerna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-14

Källor: 

”Då gällde andra bullar” ATL Lantbrukets affärstidning 2018-01-11

Axelsson, Mattias (2011) Semla och samhälle – En studie om semlans förändring 1895-1955 opublicerad b-uppsats i historia.

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

Profilbild för Okänd

Varför har februari 29 dagar år 2020?

av

Kort svar: Att februari 2020 har 29 dagar (en mer än vanliga år) beror på att 2020 är ett skottår.

Skottår infaller vart fjärde år och är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). Således är år 2020 ett skottår med 366 dagar.

Skottdagen 2020

Av historiska skäl är februari den månad där skottåret regleras. Om det är skottår har februari en dag mer än vanliga år. Att det är just februari beror kortfattat på att det i den romerska kalendern var årets sista månad.

Och eftersom 2020 är ett skottår så kommer februari 2020 har 29 dagar, där 29 februari är skottdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-01-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Är år 2020 ett skottår?

av

Kort svar: Ja, 2020 är ett skottår och februari 2020 har alltså 29 dagar.

Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.

Skottdagen den 29 februari 2020

Skottår (år med 366 dagar) är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).

Således är år 2020 ett skottår med 366 dagar och februari 2020 har 29 dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-01-13)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

När är påsken 2020?

av

Kort svar: Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och påskaftonen är på lördagen 11 april.

Påsken är kristendomens viktigaste högtid – när Jesus död och uppståndelse firas. Till skillnad från julen då Jesus födelse firas så infaller påsken på olika datum varje år.

Datumet för påsken utgår från två saker:

  1. Vårdagjämningen (fast egentligen inte den astronomiska)
  2. Fullmånen (fast inte heller där den astronomiska)

Ska man vara korrekt så infaller påskdagen den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som kommer på eller efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).

År 2020 är påskfullmånen onsdagen den 8 april och den första söndagen därefter är 12 april – således är påskdagen 12 april.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2020?

av

Kort svar: Fettisdagen 2020 infaller tisdagen den 25 februari.

Semlor kan numera köpas i affärer åtminstone från och med dagarna efter jul. Precis som med julmust och liknande förflyttar sig premiären successivt bakåt i kalendern.

http://www.fotoakuten.se

Traditionellt är dock ätandet av semlan starkt förknippat med fettisdagen, den sista dagen i fastlagen och alltså den sista dagen före den kristna påskfastan. Fettisdagens datum är alltså beroende av påskens datum.

Påskdagen 2020 infaller söndagen den 12 april och eftersom fettisdagen är knappt sju veckor före så är fettisdagen 2020 tisdagen den 25 februari. Och det är då man traditionellt äter semlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (2019-01-05)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm