Kort svar: Fastlagsbröd har i någon form ätits sedan åtminstone medeltiden. Dock såg den tidens fastlagsbröden helt annorlunda ut gentemot dagens konditoribakade semlor.

Ordet semla kommer från latinets simila som betyder ”det finaste mjölet” och var från början en beteckning på bullar bakade just på det fina mjölet.

Att äta semlor härrör från tiden före reformationen då Sverige fortfarande var katolskt och man skulle iaktta påskfastan. Att äta fastlagsbröd under fastlagen (och speciellt å fettisdagen) var alltså en sista chans att äta upp sig inför den fyrtio dagar långa fastan. På sina håll åt man då fastlagsbröden med betydligt mer matigare innehåll än vad vi äter idag. Fastlagsbröden var del av det som kallas ”den vita fastematen” som bestod av mjöl- och mjölkprodukter.

Även om fastan idag är ett minne blott för de flesta svenskar har semlan levt kvar. Genom åren har sättet som vi äter semlan på och även vilka dagar vi äter den på förändrats.

Den moderna semlan har nästan inget gemensamt med de äldsta kända fastlagsbröden. Under århundradena har de äldsta fastlagsbröden successivt förändrats (t.ex. introducerades mandelmassan på 1800-talet och vispgrädden i slutet av 1800-talet) för att bli den moderna semla vi idag äter kring fettisdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2007-02-20, , uppdaterad 2020-02-03) 

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Öhrn, Mia (2006) Semlor Stockholm:Natur & Kultur

Axelsson, Mattias (2011)  Semla och samhälle – en studie om semlans förändring 1895-1955. Opublicerad c-uppsats i historia.