Årsarkiv: 2013

Profilbild för Okänd

Hur firar svenskar påskafton?

av

Kort svar: Genomsnittssvensken firar påsk med familjen genom att äta fyra ägg, ge bort och äta påskgodis samt pynta med påskris.

Påsk har firats i Sverige sedan kristendomen kom hit runt 1100-talet. Sättet som den firats på har förändrats genom århundradena och idag, drygt tusen år senare, är mycket lite av det religiösa inslaget kvar. Men påsken är en högtid som präglas av mat och fest.

Vilken mat äter svenskarna på påsk?

Den absolut viktigaste och vanligaste maträtten på svenskarnas påskbord är ägg. Drygt hälften av de tillfrågade uppgav att ägg var viktigast på påskbordet. Därefter följer sill (16%), lax (7%) och Janssons frestelse (6%). Påsklamm är det bara 6% som äter. Den populäraste drycken är påskmust, därefter följer påsköl och snaps.

Påskmat

Genomsnittssvensken äter under påsken 4,1 ägg (jämfört med c.a. två ägg en normal helg). Det vanligaste sättet att konsumera äggen är  med topping av t.ex. majonnäs och räkor vilket 74% av de tillfrågade säger att de gör.

Vad gör svenskarna på påsk?

Att fira påsken med familjen är det vanligaste (70% av de tillfrågade gör det) och det är också det som uppfattas som viktigast. Bara 5% anser att religiösa delar är det viktigaste och det är bara 7% som går i kyrkan under påskhelgen.

Av de traditioner som finns kring påsk är det två som uppmärksammas i större skala – gå påskkärring och äta godis. Vad gäller påskkärringar skrivs i Svenska Äggs undersökning:

Traditionen att klä ut sig till påskkärring är stark i Sverige. Sex av tio svenskar brukar få besök av påskkärringar under påskhelgen. Flest besök får de äldre, 66 procent av de äldre brukar få besök av
påskkärringar medan endast hälften av 80-talisterna uppger att de får sådana besök.

Påskgodis i påskägg ger ungefär hälften av de tillfrågade (50% respektive 57%) av de tillfrågade bort under påskhelgen och ungefär lika många pyntar med påskris.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-24)

Källor: 

Äggkonsumtion och äggtraditioner – påsken 2012

Påsken – en riktig mathelg – Svensk Handel

Profilbild för Okänd

När började vi dricka påsköl i Sverige?

av

Kort svar: Påsköl har bryggts i Sverige sedan slutet av 1800-talet. Det började dock säljas på Systembolaget först 1991.

Att dricka öl i samband med högtider (t.ex. julöl) är något som förekommit i Norden under lång tid. Olav Trygvasson var en norsk kung som levde på 1200-talet och om honom skrivs i de isländska kungasagorna:

Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.

Det finns alltså belägg så långt tillbaka som till medeltiden att det druckits öl i samband med årshögtiderna. Påsken skiljer sig dock från julen på så vis att det, trots att det är kyrkans viktigaste högtid, aldrig varit en stor mat- och dryckeshögtid i Sverige. Orsaken till det är givetvis att påsken infaller på våren då det är ett drygt halvår sedan förra skörden och nästan lika lång tid till nästa skörd. Förråden var allt annat än välfyllda.

Mathistorikern Richard Tellström menar att:

Om man i självhushållets dagar haft mer rejält med spannmål kvar till påsk så sparades det heller till den viktiga höskörden, slåttern, i början på juli och så gjorde man ett slåtteröl som tack till alla som hjälpt till i höskörden

När den industriella bryggningen av öl sköt fart under andra halvan av 1800-talet började bryggerierna både brygga ”julöl” och ”påsköl”. Under 1880-talet förekommer det flitigt med annonser för ”påsköl” i svenska tidningar.

Annons i Borås Tidning 1884-04-10

Även in på första halvan på 1900-talet annonserar olika bryggerier om ”påsköl” inför påskhelgen.

Annons i SvD 1927-04-12

Under första halvan av 1900-talet reglerades försäljningen av alkohol kraftigt i Sverige och starköl kunde bara köpas mot recept fram till och med motbokens avskaffande 1955. Det dystra utbudet av öl i allmänhet och påsk- och julöl i synnerhet kan också förklaras med Systembolagets monopol. Under 1980-talet fanns t.ex. bara ett (1) julöl i Systembolagets sortiment. Påsköl saknades helt under dessa år.

Inför påsken 1991 skulle svenskarna för första gången på flera decennier få smaka på påsköl. Så här rapporterade SvD:

Svenskarna ska för första gången få dricka Påske Bryg, det kopparröda danska starköl som kommer varje år några veckor före påsk. Men för säkerhets skull blir det första svenska ölet svagt, bara 4,5 volymprocent alkohol mot 6,5-7 i det danska.

Under 1990-talet släppte fler och fler bryggerier sina egna påsköl och 1996 bryggde Carlsberg för första gången sin påskbrygd enligt danskt originalrecept och kom då upp i en alkoholhalt på 7,9 procent. Mellan 2005 och 2010 fördubblades försäljningen. Numera brygger många svenska bryggerier, särskilt de mindre bryggerierna, sina egna påsköl och påsköl är näst efter påskmust den populäraste drycken till påsk.

Recension i SvD 2011-04-15

Sedan sekelskiftet 2000 är det återigen möjligt att inhandla påsköl på Systembolaget på påskafton då det räknas som en lördag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-23, kraftigt uppdaterad 2021-02-08)

Källa: e-postintervju med Richard Tellström

annonser i SvD och Borås Tidning

Profilbild för Okänd

Varför är det två jungfru Marie bebådelsedag i den svenska almanackan?

av

Kort svar: Att det oftast finns två bebådelsedagar (en jungfru Marie bebådelsedag och en Marie bebådelsedag) beror på att riksdagen 1952 beslutade att 25 mars (den ”riktiga” bebådelsedagen) inte längre skulle vara helgdag. Därför flyttades det kyrkliga firandet till närmaste söndag (förutsatt att denna söndag inte är på palmsöndagen eller påsksöndagen då Marie bebådelsedag istället firas söndagen före palmsöndagen).

Jungfru Marie bebådelsedag är den högtidsdag som man inom kristendomen firar till minne av att jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus. I Lukasevangeliets första kapitel berättas det om händelsen:

Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.

Datumet för denna bebådelse (som betyder ”bringa budskap om, lämna underrättelse om”) är lämpligt nog nio månader före Jesus födelsedag (25 december). Eftersom jungfru Maria rimligen var havande i nio månader och enligt traditionen föddes Jesus 25 december blir datumet för bebådelsedagen 25 mars.

Sedan Sverige blev kristet på 1100-talet har jungfru Marie bebådelsedag funnits med som helgdag i de svenska kalendrarna. Det var först vid kalenderreformen 1953 som riksdagen beslutade att stryka bebådelsedagen som separat helgdag. Anledningen var att man ville flytta en helgdag från våren till hösten (det blev alla helgons dag som fick helgstatus).

Så sedan 1953 är jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars ingen helgdag. Dock kallas den ”Marie bebådelsedag” och det är denna dag som kallas våffeldagen. Kyrkan firar jungfru Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan 22 och 28 mars. Därför är det ofta två stycken Marie bebådelsedag i almanackan.

Fullskärmsinfångning 2013-02-15 204420

Om det skulle vara så att nämnda söndag råkar sammanfall med palmsöndagen eller påskdagen (vilket den gör 2013) flyttas firandet av jungfru Marie bebådelsedag till söndagen före palmsöndagen. Detta betyder att de år då påsken infaller tidigt (som t.ex. 2008) infaller också jungfru Marie bebådelsedag mycket tidigare än 25 mars. År 2008 inföll jungfru Marie bebådelsedag redan 9 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-15)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Profilbild för Okänd

Varför firar vi skärtorsdagen i Sverige?

av

Kort svar: Inom kristendomen är skärtorsdagen den dag då Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. I senare svensk folktradition är skärtorsdagen också den natt då häxorna reser till Blåkulla.

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna eftersom den handlar om själva kärnan i den kristna tron – Jesus död och uppståndelse. Höjdpunkten i det kristna påskfirandet är påskdagen men innan dess kommer en rad andra dagar av betydelse – däribland skärtorsdagen (tre dagar innan påskdagen). Fram till 1772 var också skärtorsdagen en röd dag.

Ordet skär i skärtorsdag har varken med färgen eller med knivar att göra. En äldre betydelse av verbet ”skära” är rena och det hänger samman med varför kristna firar påsk. Det var nämligen, enligt traditionen,  på skärtorsdagen som nattvarden instiftades och i samband med detta tvättade Jesus lärjungarnas fötter som en symbolisk handling.

Leonardo_da_Vinci_-_Last_Supper_(copy)_-_WGA12732
Den sista måltiden – målning av Leondardo da Vinci

Efter instiftandet av nattvarden förrådes Jesus av Judas vilket gjort att man inom folktron trodde att alla mörka krafter släpptes lösa vid den tidpunkt när Jesus förrådes.

Natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen inleds nämligen häxsabbaten. Det är då som häxorna flyger till Blåkulla för att delta i djävulens mässa (som hålls på skärtorsdagen). Häxorna kommer tillbaka sent på påskafton eller senast på påskdagen.

Den exakta tipunkten för häxornas blåkullefärd varierar mellan olika traditioner. På Kalmar Läns Museum står det:

Häxornas resor till Blåkulla eller Häcklefjäll var från början förknippade med dymmelonsdagen.

Men vanligast är att man nämner skärtorsdagen som den dag då häxorna reser till Blåkulla – därav traditionen att gå påskkärring just på skärtorsdagen (även om det snarare är påskafton som gäller i västra Sverige)

Skärtorsdagen var allmän helgdag fram till kalenderreformen 1772, men är sedan dess en vanlig arbetsdag. Sedan dess har också dess betydelse minskat.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-07)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm (s. 49-50)

Maxén Maria och Helena Waldetoft Lindroth (1995) Glad påsk! Nordiska Museets Förlag: Stockholm (s. 36-40)

”Påskkärringarna i folktron” Kalmar Läns museeum

Profilbild för Okänd

Hur länge har kronprinsessans namnsdag (12 mars) varit flaggdag?

av

Kort svar: Kronprinsessans namnsdag (12 mars) har varit flaggdag sedan 1982.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Sveriges flagga

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Dock dröjde det enda till 1982 innan regeringen fattade beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Eftersom Victoria sedan årsskiftet 1979/1980 var tronarvinge och kronprinsessa (under ett kort tag var prins Carl-Philip rent juridiskt kronprins) är hennes namnsdag (12 mars) och hennes födelsedag (14 juli) därmed allmän flaggdag sedan 1982.

En intressant kuriosa är att 12 mars blev allmän flaggdag exakt hundra år efter att namnet Viktoria i den svenska almanackan år 1882 flyttades från 23 december till just 12 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-03-10)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Profilbild för Okänd

Vad är påskfullmåne och när kan man se den?

av

Kort svar: Påskfullmånen är inte någon riktig fullmåne som visar sig på himlen utan en genom tabeller framräknad fullmåne som används för att beräkna datumet för den kristna påsken.

Påsk firas av både judar och kristna. Judar firar det till minne av uttåget ur Egypten och kristna firar det till minne av Jesus död och uppståndelse. Datumet för den judiska påsken hänger ihop med fullmånen eftersom firandet påbörjas den 14 i Nisan (alltså då det är fullmåne). Historien om Jesus korstfästelse, död och uppståndelse utspelar sig just under den judiska påsken omkring år 30 evt.

Jesus och hans lärjungar var judar liksom de första kristna församlingarna. Men ju mer kristendomen växte ju större blev behovet av att distansera sig från judendomen. Ett sätt var att se till att den kristna påsken och den judiska påsken inte skulle infalla på samma datum.

På kyrkomötet i Nicaea 325 evt bestämdes att påskdagen skulle vara den söndag som inföll närmast efter den ecklesiastiska fullmånen närmast efter den vårdagjämningen. Eftersom vårdagjämningen kan infalla på olika datum beroende på bl.a. tidszon så fixerade man vårdagjämningen till den 20 mars oavsett när den faktiska vårdagjämningen är. Av samma anledning valde man att inte använda den astronomiska fullmånen utan den ecklesiastiska.

Vad är den ecklesiastiska fullmånen?

Den ecklesiastiska fullmånen är inte detsamma som dem ”astronomiska fullmånen”. Den ecklesiastiska fullmånen hänger samman med det som kallas Metons cykel. Metons cykel (uppkallad efter en grekisk astronom) är en period om 19 år som innehåller 235 synodiska månader (alltså månmånader om 29,5 dygn).

29594587_10156413260563701_5119600919053040671_n.jpg


Fullmåne vid påsken 2018. Foto: Maria Johannesen.

På 19 år går det  6 939,60 dygn och på 235 synodiska månader går det 6 939,69 dygn. Detta betyder att när en metonsk cykel passerat kommer nymåne respektive fullmåne att börja infalla på samma datum igen.  Är det fullmåne den 21 januari 2000 betyder alltså att det är fullmåne även den 21 januari 2019 – även om den ecklesiastiska fullmånen kan skilja sig från den faktiska fullmånen med uppemot två dygn.

Vad är då påskfullmånen?

Påsken är en rörlig högtid som alltid infaller en söndag  mellan 22 mars och 25 april beroende på när den påskfullmånen infaller. Påskfullmånen är helt enkelt den ecklesiastiska fullmånen som infaller efter den 20 mars.

Eftersom datumet beräknas med hjälp av Metons cykel kan man beräkna (i princip) hur långt fram som helst i tiden när påskfullmånen inträffar. Nedanstående tabell visar vilket datum påskfullmånen infaller under tre givna 19-årsperioder. Påskfullmånen 1995 är alltså på samma datum som påskfullmånen 2014 och 2033 (och sedan 2052, 2071, 2090 fram till år 2199 då datumet flyttas ett dygn framåt på grund av skottårsregler).

Metons cykelDatum för påskfullmånenPåskens datum
114 april1995 – 16 april2014 – 20 april2033 -17 april
23 april1996 – 7 april2015 – 5 april2034 – 9 april
323 mars1997 – 30 mars2016 – 27 mars2035 – 25 mars
411 april1998 – 12 april2017 – 16 april2036 – 13 april
531 mars1999 – 4 april2018 – 1 april2037 – 5 april
618 april2000 – 23 april2019 – 21 april2038 – 25 april
78 april2001 – 15 april2020 – 12 april2039 – 10 april
828 mars2002 – 31 mars2021 – 4 april2040 – 1 april
916 april2003 – 20 april2022 – 17 april2041 – 21 april
105 april2004 – 11 april2023 – 9 april2042 – 6 april
1125 mars2005 – 27 mars2024 – 31 mars2043 – 29 mars
1213 april2006 – 16 april2025 – 20 april2044 – 17 april
132 april2007 – 8 april2026 – 5 april2045 – 9 april
1422 mars2008 – 23 mars2027 – 28 mars2046 – 25 mars
1510 april2009 – 12 april2028 – 16 april2047 – 14 april
1630 mars2010 – 4 april2029 – 1 april2048 – 5 april
1717 april2011 – 24 april2030 – 21 april2049 – 18 april
187 april2012 – 8 april2031 – 13 april2050 – 10 april
1927 mars2013 – 31 mars2032 – 28 mars2051 – 2 april

Påskfullmånen 1995 inföll den 14 april vilket var en fredag – detta innebär att påskdagen 1995 inföll närmast följande söndag (första söndagen efter påskfullmånen) – den 16 april. År 2014 var påskfullmånen samma datum (14 april) men då är det istället en måndag vilket gör att påskdagen 2014 inföll den 20 april.

Sverige skiljer dock ut sig historiskt eftersom man mellan åren 1740–1844 hade ett helt eget sätt att beräkna påsken. Normalt beräknas påsken utifrån nämnda påskfullmåne (som alltså bestäms via tabeller och en fixerad vårdagjämning) men i Sverige beräknades påsken astronomiskt mellan 1740 och  1844.

Detta ledde t.ex. till att påskdagen 1742 i Sverige inföll redan den 14 mars eftersom man fortfarande använde den julianska kalendern och vårdagjämningen inträffade långt före 21 mars. År 1753 infördes den gregorianska kalendern i Sverige men den astronomiska beräkningen av påsk behölls i nästan ett sekel till, vilket betydde att man 1802, 1805, och 1818 (det år då påsken egentligen skulle infallit 22 mars, men som i Sverige inföll 29 mars) firade påsk på ett annat datum än den övriga kristna världen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-04)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

”Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland”

Profilbild för Okänd

När firades den första internationella kvinnodagen?

av

Kort svar: Den första internationella kvinnodagen firades den 19 mars 1911. En kvinnodag hade två år tidigare (23 februari 1909) uppmärksammats, men då bara i USA.

Internationella kvinnodagen är en dag som likt mors dag och fars dag tillkommit (inga jämförelser i övrigt) under 1900-talet.

womenandparties

Första gången som en  kvinnodagen uppmärksammades var det Woman’s National Committee of the Socialist Party som låg bakom. Dagen (23 februari 1909, en del källor anger istället den 28 februari) kallades National Woman’s Day och det var:

amerikanska socialister som möttes för att påminna om en demonstration föregående år då kvinnor på Lower East Side i New York City krävt kvinnlig rösträtt och ett stop för svältlöner och barnarbete. (Boxer, s. 1, min översättning)

Inspirerad av det amerikanska initiativet föreslog den tyska socialisten och feministen Clara Zetkin 1910 till International Conference of Working Women i Köpenhamn att:

the socialist women of all nationalities have to organize a special Women’s Day, which in first line has to promote Women Suffrage propaganda. This demand must be discussed in connection with the whole women’s question according to the socialist conception of social things. (Källa: Second International Conference of Socialist Women)

Den första internationella kvinnodagen firades året därpå – den 19 mars 1911  – i många europeiska länder. Att man valde 19 mars berodde, enligt den ryska socialisten och feministen Alexandra Kollontai, på att det var samma datum som revolutionen 1848 segrade i Tyskland. Alexandra Kollantai skrev om den första internationella kvinnodagen:

Dess framgång överträffade alla förväntningar. I Tyskland och Österrike var internationella kvinnodagen ett sjudande, darrande hav av kvinnor. Möten anordnades överallt (min översättning)

Under de kommande åren firades internationella kvinnodagen i olika länder på olika datum (oftast i slutet av februari eller början av mars).

I januari (1913) började bolsjevikerna, även Lenin, som skrev för tidningen Pravda att ha med en kvinnosektion i tidningen, för att hedra den första firandet av internationella kvinnodagen i Ryssland den 23 februari (Bobroff, 1974, min översättning)

Det mest dramatiska firandet av kvinnodagen i Ryssland skedde under revolutionsåret 1917 då ryska kvinnor den 23 februari på, visade det sig senare, ryska revolutionens första dag gick ut i demonstrationer för bl.a. sänkta brödpriser.

Det var dock den 23 februari enligt den julianska kalendern, vilken Ryssland använde fram till och med revolutionen, men den 8 mars i den gregorianska kalendern. När kommunisterna kom till makten i Ryssland blev 8 mars en helgdag. Lenin själv höll 8 mars 1921 ett tal där han sa:

Och på denna internationella kvinnodag kommer otaliga möten med arbetande kvinnor i alla länder i världen att skicka hälsningar till Sovjetryssland (min översättning)

Och det var främst i just kommunistiska länder som dagen fick uppmärksamhet under första hälften av 1900-talet. Men, som historikern Marilyn J. Boxer skriver:

Även om internationella kvinnodagen fortsatte att firas i Sovjetunionen så försvann ursprunget – att främja kvinnors rättigheter. Emedan de (Bolsjevikerna) hyllade framstående Bolsjevikkvinnor använde ledarna inom partiet dagen för att få kvinnor att stödja regeringens politik

Internationella kvinnodagen var fram till slutet av 1960-talet en dag som främst firades i de kommunistiska länderna och av en del vänsterrörelser i Europa och USA.  Under den andra vågen av feminism under 1960- och 70-talet växte en ny medvetenhet om internationella kvinnodagen fram.

tumblr_lhqrb5GCGA1qbdppso1_500

Den 8 mars 1967 uppmärksammade en grupp feminister på University of Illinois, Chicago dagen och 1971 hölls demonstrationer den 8 mars i Boston och New York.

För svensk del var skedde det första offentliga firandet av 8 mars 1972. Det var Svenska Kvinnors Vänsterförbund som uppmärksammade dagen. DN skrev dagen efter:

Det var öronbedövande när tusentals kvinnor stämde upp sina röster och sjöng ”tjejsånger” på det största kvinnomöte svenskarna upplevt på årtionden. Huvudparollerna var Arbete, Daghem, Fri abort och Internationell solidaritet.

När FN firade Internationella kvinnoåret 1975 uppmärksammade man just 8 mars som en internationell kvinnodag och 1977 antog man en resolution att medlemsstaterna skulle uppmärksamma:

en dag för kvinnors rättigheter och internationell fred, vilken dag som helst på året i enlighet med ländernas historiska och nationella traditioner.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-01, uppdaterad 2017-03-08)

Källor:

Olsson, Lena (red) (2002) Kärlek, makt & systerskap. 30 år av kvinnokamp

International Women’s day. UN.org (8 mars 2008)

Kaplan, Temma ”On the socialist origins of International Women’s Day”
Feminist Studies 11, No. 1 (1985), pp. 163-171.

J. Boxer, Marilyn  ”International Women’s Day” in International Encyclopdia of Revolution and Protest, ed. Immanuel Ness (Blackwell Publishers, 2009), pp. 1750-1752.

Nelson, Jinty International Women’s Day: A Centenary to Celebrate – History Workshop Online 2011-03-08

Buhle, Mari Jo  ”Women & the Socialist Party”  Radical America Alternative Education Project, Feb. 1970

Bobroff, Anne ”The Bolsheviks and Working Women, 1905-20” Soviet Studies, Vol. 26, No. 4 (Oct., 1974), pp. 540-567

Kollontai, Alexandra ”International Women’s Day”, 1920 (översatt till engelska 1972)

Figes, Orlando ”The women’s protest that sparked the Russian Revolution” The Guardian 2017-03-08

Profilbild för Okänd

Var i Sverige eldar man påskbrasa?

av

Kort svar: Historiskt har påskbrasor främst förekommit i västra Sverige (Västergötland, Bohuslän, Halland, södra Värmland och västra Småland). Under 2000-talet har påskbrasorna minskat i omfattning men förekommer fortfarande i delar av västra Sverige (Bohuslän, Halland och Göteborgsområdet).

Att elda i samband med årshögtider är inget ovanligt i Sverige. Fenomenet årseldar har grundligt undersökts av etnologen Julius Ejdestam i boken Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige. Ejdestam skriver om valborgsmässoeldar, midsommareldar, Peregrinuseldarna, eldar i samband med Kristi himmelsfärd samt påskeldar.

Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskfyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet. Syftet med påskeldarna var dels att skrämma påskkärringarna som var på väg tillbaka från häxsabbaten på Blåkulla och dels att röja undan sly och annat som fanns kvar från från vintern.

Påskeldar förekom dock inte i hela landet. Ejdestam menar att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen. Han skriver (s. 191)

Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.

Med Ejdestams beskrivning som grund har Nils-Arvid Bringéus konstruerat följande karta för att visa utbredning av påskeldar i slutet av 1800-talet. Häri finns också utbredningen av valborgsmässoeldar före 1870 som en jämförelse.

Eldar vid påsk och valborgmässa.

Påskeldarna tändes framför allt på påskaftonskvällen. I vissa fall, i Bohuslän, skedde tändningen på påskdagen.

Påskeldar under 2000-talet

Valborgsmässoeldarna utbredning från Uppsalaområdet utöver landet verkar ha medfört att påskeldar blivit mindre vanliga de senaste årtiondena. I Falkenbergs-Posten kan man läsa följande:

Påskbrasan för en tynande tillvaro i Falkenberg nu för tiden. Nu eldar på sin höjd en och annan villaägare för att slippa en tur till tippen. Annat var det förr.

Även i andra delar av Halland verkar traditionen att elda på påskafton vara på utdöende. Dock lever traditionen med påskeldar och därmed grankrig vidare i Öckerö kommun

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-01, uppdaterad 2023-04-06)

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Profilbild för Okänd

Vad är speciellt med Mattiasdagen 24 februari?

av

Kort svar: Mattias (24 februari) har sitt namn efter aposteln Mattias. Hans dag har i sydöstra Sverige ibland räknats som vårens första dag.

Under den katolska medeltiden i Sverige var närmare en tredjedel av årets dagar helgdagar. Förutom jul, påsk och pingst hade man gudstjänst på Mariadagar, helgondagar och alla apostladagarna.

Apostladagarna var drygt tio till antal (eftersom Fillipos och Jakob var på samma dag) och firades till minne av Jesus tolv lärjungar. När Judas Iskariot, efter att ha förrått Jesus, hängde sig blev istället Mattias , genom lottens hjälp, upptagen i den inre kretsen av tolv lärjungar. Det står i Apostlagärningarnas första kapitel:

Och man bad: ”Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa båda [Mattias och Josef Barsabbas) du har utvalt till denna tjänst som apostel efter Judas, som övergav sin plats för att hamna där han hör hemma.” Så kastade de lott, och lotten föll på Mattias, och han upptogs som den tolfte bland apostlarna.

Aposteln Mattias helgondag var den 24 februari fram till 1969, då den katolska kyrkan flyttade hans dag till 14 maj för att den inte skulle råka infalla under fastan.

När kristendomen kom till Sverige runt 1100-talet fanns Mattiasdagen den 24 februari med. Redan i de äldsta kalendrarna, där helgondagar och apostladagar skrivits ner, är Mattias dag den 24 februari (förutom skottår då hans dag flyttades en dag framåt eftersom 24 februari dessa år var skottdag).

Enligt en av många kalendariska minnesregler var Mattiasdagen den första vårdagen (i konkurrens med flera andra dagar). Sigfrid Svensson skriver (s. 94):

Framförallt i östra Götaland är det ofta Mattias, som sägs kasta den heta stenen i sjön, ett talesätt som i en enstaka äldre uppteckning även är känt från Jämtland.

Uttrycket ”kasta den heta stenen i sjön” innebär att isarna börjar smälta (eftersom det först sker kring stenar som skjuter upp ur vattnet.

Bild av Francois van Heerden från Pixabay

I Blekingeposten den 1 mars 1878 skrev en krönikör:

Och hvad mera är: ”Mattis” behagade redan i söndags ”kasta den heta stenen i sjön” och det var väl den som förorsakade att Ran blef ”på röken”, men gubbe Bore tyckte det vara för bittida att släppa töm- marne ifrån sig, hvarföre han pustade ut några dustar genom näsborrarne och vips så bref det ”kalla omslag” af alltihop. Äfven några andra vårtecken hafva visat sig

Andra minnesregler på samma tema var:

Mattias med sitt långa skägg
lockar barnen utom vägg

Detta betydde att Mattiasdagen skulle medföra blidväder och att barnen därför skulle kunna leka utomhus.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-21)

Källor:

Blekingeposten den 1 mars 1878

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Jacquier, J.E. (1911). St. Matthias. In The Catholic Encyclopedia. New York: Robert Appleton Company.

Profilbild för Okänd

Vilka och när är apostladagarna?

av

Kort svar: Apostladagarna är de minnesdagar som fanns (och delvis finns) i almanackan för kristendomens apostlar. Dessa dagar var delvis helgdagar i Sverige fram till 1772.

När kristendomen kom till Sverige runt 1100-talet följde en stor mängd helgdagar med. Flera av dem kunde med relativ enkelhet passas in i det nordiska festmönstret (ex. julfirandet vid tiden för vintersolståndet, jungfru Marie bebådelsedag vid tiden för vårdagjämningen och Johannes döparens dag vid tiden för sommarsolståndet).

Men förutom nämnda dagar fanns det också en hel rad med helgondagar, Mariadagar och apostladagar som räknas som helgdagar. Firandet av helgondagarna avskaffades i och med reformationen på 1500-talet, men tre av Mariadagarna och apostladagarna levde kvar.

I Sveriges kyrkolag från 1686 (s. 110) finns upptaget vilka dagar som skall firas som helgdagar. Förutom jul, påsk, pingst och de dagar som är knutna dit upptas också Marie bebådelse- och besökelsesdag, Johannes döparens dag, St Mikaels dag, alla helgons dag och:

jemväl alla Apostladagar; dock så att at folcket, i städerna och på landet, må uppå Apostladagarna, drifva theras handel och vandel, samt annat lofligt arbete, sedan Gudstjensten är förättad.

Alla apostladagar var alltså helgdag i Sverige – eller egentlig ”halv helgdag” eftersom man skulle fortsätta sitt arbete efter gudstjänsten. Men vilka var då apostladagarna?

Vilka var (är) apostladagarna?

De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas, även om några fått dela.

När Judas hängde sig blev istället Mattias ny apostel. Eftersom Fillipos och Jakob samt Simon och Judas Taddeus firades på samma dag blir det totalt tio apostladagar:

Förutom dessa tio dagar räknades ytterligare en handfull dagar till apostladagarna. I boken Helgdagsreduktionen skriver Göran Malmstedt att det i Uppsala firades tretton apostladagar i början av 1500-talet. Förutom de ovan nämnda var också Pauli omvändelse (25 januari) och Petri stol eller Peter Katt (22 februari) apostladagar i Uppsala och Barnabas (11 juni), Pauli hågkomst (30 juli) och Petri kedjor (1 augusti) var det i något eller några stift under senmedeltiden.

Apostladagarna hade en hög festgrad (de spelade alltså stor roll i det katolska feståret). Gullan Gerward skriver (s. 57):

Apostladagarna kallades kyrkliga fester till minne av apostlarna. Festgraden för alla apostladagar upphöjdes 1298 till duplex av påven Bonifacius VIII

De här dagarna var alltså fram till år 1772 helgdagar (eller halva helgdagar) i Sverige. Vad som också är intressant är att dagarna i folktraditionen kommit att förknippas med olika typer av minnesregler för jordbruket. Sigfrid Svensson menar att man kan dela upp minnesreglerna i tre grupper:

de som ger tidsbestämningar rörande arbetslivet, växt- och djurvärlden, de som spår väder och de som förutsäger, hur den kommande äringen skall bli

På persmäss (Petrus och Paulus 29 juni) trodde man att det första regnet efter sommartorkan skulle komma. ”Jakob skakar på sleven” var ett uttryck från Medelpad som visar att 25 juli också var en dag att förknippa med regn.

På Bartolomeus (24 augusti) skulle slåttern vara över och det var dags att skörda. Välkänt är också uttrycket ”Anders braskar, julen slaskar” – vilket betydde att om det var snöigt och kallt på Andreasdagen (30 november) så skulle julen bli blöt och slaskig och tvärtom.

Vid den stora helgdagsreduktionen 1772 avskaffades helgdagsstatusen för alla apostladagarna. Ytterligare ett problem var att kalenderreformen 1753 – som tog bort elva dagar i den svenska kalendern – gjorde att märkesdagarna i vissa fall miste sin relevans genom att de flyttades elva dagar bakåt i kalendern.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-03-21, uppdaterad 2013-06-23)

Källa: 

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag