Vilka ”Anvisningar till firandet av Mors Dag” användes 1920?

24 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Till ett av de första firandena av mors dag i Sverige 1920 gav Kommitterade för Mors Dag ut en lista över hur dagen skulle firas. Listan innehöll sex punkter för firandet i hemmet och sex punkter för firandet utanför hemmet.

Mors dag introducerades i USA 1908 då lärarinnan Anna Jarvis tog initiativ till en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).

Till Sverige kom mors dag 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg. Året efter gavs en broschyr ut av Kommitterade för Mors dag där det står hur man ska fira dagen.

Mors-dag-225x300
Bilden tagen från KB:s blogg

Listan över hur dagen ska firas delas upp i två delar – en för hemmet och en för firandet utanför hemmet:

I hemmet

Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.

Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.

Hon bjudes före uppstigandet på godt kaffe och bröd, beredt av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.

Hon beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.

Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp, utantill och ur detta häfte, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig för Mors förlåtelse för all ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.

Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahållits på Mors dag.

Utanför hemmet

Mors dag firas med allmän flaggning.

I kyrkor och bönhus erinra prästen och predikanten om Mors dag och om hennes betydelse för hem och samhälle.

Efter slutad gudstjänst går man i procession ut på kyrkogården, där psalmer sjungas och där mödrars gravar äro prydda med blommor.

Om aftonen kunna festligheter ordnas i skolsalar och i andra offentliga lokaler, varvid programmet upptager sång, tal, uppläsning ur detta häfte, kaffe med dopp. Alla mödrar äro inbjudna som gäster. Ungdomsföreningar av olika slag, nykterhets- och föredragsföreningar, präster, lärare och lärarinnor kunna åtaga sig anordnandet av dylika festligheter.

I god tid före firandet av Mors dag kunna gåvor av penningar eller av annat slag vara insamlade till förmån och glädje för obemedlade goda [min kurs.] mödrar och änkor, kanske även till beredande av sommarvila åt någon sjuk eller utarbetad moder.

Mors dag firas stilla och värdigt. Mors dag vare en familjekärlekens, en tacksamhetens och en löftets dag!

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-24)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet. (s. 84)

När är mors dag 2026?

20 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Mors dag i Sverige 2026 infaller söndagen den 31 maj.

Alltsedan 1919 har mors dag firats i Sverige. Det var på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg som ett upprop skrev och man föreslog att sista söndagen i maj skulle firas som svensk mors dag. I uppropet skrev de undertecknande bl.a.:

Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som, i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek

Några år tidigare (1908) hade mors dag firats för första gången i USA. Lärarinnan Anna Jarvis initiativ en gudstjänst med fokus på det fjärde budet och moderskärlek. Jarvis själv pyntade kyrkan och delade ut vita nejlikor till alla besökare. Dagen (10 maj) valdes eftersom det var Jarvis mammas dödsdag (eller rättare sagt den söndag som låg närmast hennes mammas dödsdag – 9 maj 1905).

Fotot taget av michaelaw

När firandet kom till Sverige ett decennium senare flyttades firandet några veckor framåt i tiden. Att det just är sista söndagen i maj som firas om mors dag i Sverige förklarar Tornbjer på följande sätt:

Kanske kan man se Mors dag som ett försök att lansera hemmet som motbild till arbetet och att dagen förläggs just till slutet av maj skulle kunna stärka den tesen. Argumenten för att Mors dag ska firas just i maj är annars att det är den vackraste månaden när blommorna är som fagrast och att detta ytterligare skulle bli en ära för modern

Således är det sista söndagen i maj som är mors dag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (2016-05-20)

Källa: Tornbjer, Charlotte (1999) Den goda modern. Nationell gemenskap i texter kring Mors dag i Sverige 1919-1950. Arbetshäften ”Gemenskaper” nr 20 Florens/Berlin

När är pingsten 2026?

18 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Pingstdagen 2025 infaller söndagen den 24 maj.

Pingst är, vid sidan av jul och påsk, den viktigaste högtiden inom den kristna kyrkan. Sedan annandag pingst avskaffades som helgdag 2005 så har dock pingstens betydelse i det sekulära Sverige minskat betydligt och som helgdag går den i det närmaste obemärkt förbi utanför kyrkorna.

Ordet pingst är en försvenskning av det grekiska ordet pentekosté som betyder ”den femtionde” och helgen heter som den gör eftersom den infaller just femtio dagar efter påskdagen.

Eftersom pingstens datum är knutet till påsken varierar det i almanackan från år till år. Det tidigaste som pingstdagen kan infall är 10 maj och den senaste är 13 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-02-20, uppdaterad 2023-02-16)

När avskaffades annandag pingst som röd dag?

17 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Sista gången som annandag pingst var röd dag var år 2004.

Pingst firas femtio dagar efter påsk och är vid sidan av jul och påsk den viktigaste av de kristna högtiderna. Därför hade pingstdagen både annandag, tredjedag och fjärdedag pingst efter sig under många hundra år.

Tredje- och fjärdedag pingst avskaffades samtidigt som tredje- och fjärdedag jul respektive påsk – vid helgdagsreduktionen 1772. Annandag pingst hängde dock med länge som helgdag. Det var först 2004, då riksdagen fattade beslut om att nationaldagen skulle bli helgdag, som annandag pingst avskaffades som röd dag i Sverige.

Annandag pingst 2004 — *Annandag pingst år 2004 (sista året som det var röd dag)*

Redan i början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så från och med 2005 är nationaldagen röd dag istället för annandag pingst. Däremot är fortfarande annandag påsk och annandag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källa: Regeringens proposition 2004/05:23

Varför firar kristna pingst?

17 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Kristna firar pingst femtio dagar efter påsk eftersom de menar att den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar.

Pingsten kallas ofta för ”hänryckningens tid” (efter en dikt av Esaias Tegnér) och det som åsyftas med hänryckning är en berättelse ifrån Apostlagärningarna:

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.

För kristna handlar pingstdagen om att fira hur den helige Anden kom till de lärjungar som var kvar efter Jesus himmelsfärd och hur de blev hänryckta och började tala i tungor.

5791375451_02cac31c44_b — *Helig ande sänker sig över lärjungarna*

Vid sidan av jul och påsk är pingsten den viktigaste av de kristna högtiderna och den har, liksom påsken, en bakgrund i judendomen, bl.a. så omnämns pingsten i Gamla Testamentet:

När vi skulle fira pingst, den fest som kallas veckohögtiden, gjordes en festmåltid i ordning åt mig, och jag slog mig ner för att äta.

Den judiska veckohögtiden, eller shavuot, är från början en skördefest som firas på försommaren, sju veckor efter pesach (den judisk påsken). På samma sätt infaller den kristna pingsten sju veckor (eller mer exakt femtio dagar) efter det kristna påskfirandet. Ordet pingst kommer just av det grekiska ordet för shavout – pentekoste som betyder just femtio.

Pingst har firats som en egen fest inom den kristna kyrkan sedan 200-talet och fram till 1772 firades i Sverige även tredjedag och fjärdedag pingst. Annandag pingst står fortfarande med i svenska almanackor men slutade vara helgdag 2004.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditoner

Är en ”klämdag” en ledig dag?

7 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: En klämdag är inte automatiskt en ledig dag, det beror på det avtal som gäller på arbetsplatsen.

Ordet klämdag finns belagt i svenska språket sedan 1960. Enligt ne.se är klämdag

benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag.

En klämdag som återkommer varje år är fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen. Att detta alltid blir en klämdag beror på att Kristi himmelsfärd är en röd dag och alltid infaller på en torsdag – således är fredagen efter en enstaka arbetsdag mellan två röda dagar. När nationaldagen infaller på en torsdag (som 2019) så blir fredagen 7 juni en klämdag.

Dock är det inte självklart att en ledig på en klämdag. Så här skriver fackförbundet Unionen:

Det är vanligast med normal arbetstid under dag före röd dag samt på klämdagar, men det finns något enstaka kollektivavtal som ger arbetstagare rätt till ledighet på klämdagen samt halvdag dag före röd dag. Ofta är det lokala fackklubbar som har förhandlat fram sådana förmåner som gäller just den arbetsplatsen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-06)

Källor:

”Dag före röd dag/Dag före helgdag” unionen.se

”Klämdag” ne.se

Är Kristi himmelsfärdsdag en röd dag?

7 maj , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ja, Kristi himmelsfärdsdag är alltid en röd dag i Sverige

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Kristi himmelsfärdsdagen är alltså en röd dag och har varit sådan egentligen ända sedan kristendomen infördes i Sverige runt 1100-talet. Dock har det genom åren gjorts otaliga försöka att ta bort Kristi himmelsfärdsdag som helgdag. Så här skriver Bringéus:

Vid riksdagen 1815 yrkade man också på att Kristi himmelsfärdsdag skulle indragas, och senare under 1800-talet framfördes upprepade förslag att förlägga den till en söndag.

Även när kalenderreformen 1953 genomfördes diskuterades det att flytta Kristi himmelsfärdsdag (förslaget var till lördagen). Utredningen om Allmän arbetstidslag 1968 förordade även den att Kristi himmelsfärdsdag (och även trettondagen för övrigt) skulle flyttas:

Enligt kommitténs mening bör reformen inskränkas till att avse trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag.
/…/ Vad som kan komma i fråga är en flyttning av dagarnas firande på sådant sätt att splittring av arbetsveckorna undanröjs.

Utredningen landade i förslaget att flytta Kristi himmelsfärdsdag till lördagen 42 dagar efter påsk, men Kristi himmelsfärds dag lyckades och har fortsatts lyckas bibehålla sin status som helgdag.

Eftersom Kristi himmelsfärd är knuten till påskfirandet kan dagen infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni, dock alltid på en torsdag. Att det är en torsdag som är en röd dag brukar fredagen efter Kristi himmelsfärd ofta räknas som en ”klämdag” då många får eller tar ledigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-07)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Vilken dag är Kristi himmelsfärdsdag 2026?

30 april , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdag är sjätte torsdagen efter påskdagen och kan alltså infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni. År 2026 infaller himmelsfärdsdagen den torsdagen den 14 maj.

En av många rörliga högtidsdagar som är knutna till den kristna påsken är Kristi himmelsfärdsdag. Att man firar Kristi himmelsfärdsdag har att göra med följande texter ur Apostlagärningarna att göra:

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Med utgångspunkt i texten hamnar alltså Kristi himmelsfärdsdag fyrtionde dagen i påsk (där påskdagen blir första dagen). Eftersom påskdagen, i enlighet med de regler som gäller för uträknandet av påskens tidpunkt, kan infalla alltifrån 22 mars till 25 april gäller samma spann för Kristi himmelsfärd.

Som tidigast (de år som påskdagen är 22 mars) kan Kristi himmelsfärdsdag infall den 30 april – detta skedde senast år 1818 (dock inte i Sverige) och kommer att inträffa nästa gång år 2285. År 2008 inföll Kristi himmelsfärdsdagen dock nästan så tidigt som det går – nämligen 1 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-05, uppdaterad 2021-01-06)

Vilket år blev 1 maj en allmän helgdag i Sverige?

14 april , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Första gången som första maj var allmän helgdag i Sverige under modern tid var den 1 maj 1939.

Första maj har varit en dag som firats i Europa på olika sätt åtminstone sedan 700-talet. Traditionellt har 1 maj räknats som sommarens första dag och har på så vis firats på olika sätt så även i Sverige – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Så här skriver Nordiska Museet:

Under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en kyrklig helgdag tillägnad apostlarna Filippos och Jakob. Dagen hade hög festgrad och föregicks av en vigilia (vaka) med fasta. Under 1400-talet fick 1 maj i många stift en lägre festgrad som en helgondag tillägnad Sankta Valborg.

Som apostladag var 1 maj helgdag fram till 1772 då den avskaffades i och med den helgdagsreduktion som Gustav III genomförde. Dock gjorde 1 maj comeback 1889, på den andra internationalens möte i Paris. Det var då 1 maj fick den betydelse den har idag – som arbetarrörelsens främsta dag. Där antog socialister från hela världen följande resolution:

A great international demonstration shall be organized for a fixed date in such a manner that the workers in all countries and in all cities shall on a specified day simultaneously address to the public authorities a demand to fix the workday at eight hours and to put into effect the other resolutions of the International Congress of Paris.

In view of the fact that such a demonstration has already been resolved upon by the American Federation of Labor at its convention of December 1888 in St. Louis for May 1, 1890, that day is accepted as the day for the international demonstration.

Att man valde just 1 maj som datum har av många tolkats som en hyllning till Haymarket 1886, men den kopplingen går det inte att finna något stöd för i de historiska källorna.

*Demonstrationståget den 1 maj 1903, av Ekebergs stenhuggare.*

Den 1 maj 1890 var således första gången som det av arbetarrörelsen organiserades demonstrationståg runt om om världen – bl.a. i Sverige. Som demonstrationsdag firades 1 maj sedan varje år med fler och fler deltagare. År 1926 lades det första förslaget om att göra 1 maj till allmän helgdag fram och den 23 mars 1938 röstade riksdagen igenom lagen. Så här rapporterade SvD:

Första maj är nu likställd med helgdagar i vårt land. Efter långa debatter i båda kamrarna och inlägg av flera regeringsledamöter, bl.a. statsministern, fick regering majoritet för sitt förslag /../ Lagen träder i kraft den 1 januari 1939.

När 1 maj blev allmän helgdag var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-12, uppdaterad 2023-04-20)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Olsson Folke, red (1990). 1 maj i Sverige 100 år: 1890-1990 : Kulturhuset, Stockholm, 23 februari-4 juni 1990. Stockholm: Kulturhuset

Lorents, Yngve, red (1938) Nordisk familjeboks årskrönika 1938 Stockholm:Klara

Sommarström, Johan-Mathias ”Blodig massaker bakom arbetarnas dag” sverigesradio.se (2009-04-30)

”Första maj” Nordiska museet

Nordisk familjeboks månadskrönika (1938)

SvD 1938-03-24

”May Day” marxist.org

Vad hände med Jesus på annandag påsk?

1 april , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: Bibeln skriver inget speciellt om vad Jesus gjorde dagen efter uppståndelsen. Men inom kyrkan firar man annandagen (dagen efter uppståndelsen) som dagen då Jesus visade sig för sina lärjungar.

Påsken är den viktigaste av de kristna högtiderna och fram till 1772 följdes påskdagen inte bara av annandagen utan också tredjedag och fjärdedag påsk. Men idag är det bara annandag påsk som är kvar som röd dag.

Det kristna firandet av påsk är knutet till berättelsen om Jesus intåg i Jerusalem, den sista måltiden, korsfästelsen, döden på korset och uppståndelsen. Uppståndelsen firar kristna på påskdagen. Dagen efter påskdagen (annandag påsk) använder kyrkan sedan till att läsa berättelserna om hur Jesus visade sig för olika människor. Svenska kyrkan förklarar annandagens firande så här:

På annandag påsk hör vi flera berättelser om hur den uppståndne Jesus visar sig för lärjungarna. De sitter antingen gömda efter det som hänt under påsken, eller är på väg bort från Jerusalem.

Att kyrkan läser berättelserna om hur Jesus visar sig på annandagen har dock ingenting med det som står i evangelierna att göra. Det första och äldsta av evangelierna (Markus) har i de äldsta handskrifterna ingenting om Jesus uppståndelse eller om hur han visar sig för folk. I kommentarerna till Bibel 2000 står det:

Det kan inte avgöras om Markus avsiktligt har slutat så korthugget eller om en ursprunglig avslutning gått förlorad. V. 9-20 är ett senare tillägg, som saknas i de bästa handskrifterna

Enligt de berättelser som finns var det på samma dag som uppståndelsen (alltså söndagen) som Jesus visade sig. Johannes (20:19) skriver (min fetning):

På kvällen samma dag, den första i veckan, satt lärjungarna bakom reglade dörrar av rädsla för judarna. Då kom Jesus och stod mitt ibland dem och sade till dem: ”Frid åt er alla.” Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna blev glada när de såg Herren

I Lukasevangeliet 24:13 står det direkt efter berättelsen om hur Maria, Johanna och Maria hittat en tom grav (min fetning):

Samma dag var två lärjungar på väg till en by som ligger en mil från Jerusalem och som heter Emmaus. De talade med varandra om allt det som hade hänt. Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem.

Berättelserna i Bibeln ger alltså inget stöd för att Jesus skulle ha visat sig vid liv första gången just dagen efter uppståndelsen. Dock har traditionen och firandet gjort att annandag påsk kommit att bli dagen då kristna firar att Jesus visar sig för sina lärjungar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-04-01)

Källor: Annandag påsk – Svenska kyrkan – Tro och andlighet

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Årsarkiv: 2013