Årsarkiv: 2013

Profilbild för Okänd

Vilken dag är Johannes döparens dag?

av

Kort svar: Johannes döparens dag infaller den 24 juni (ett halvår före Jesus födelsedag). Dock har vi i Sverige valt att lägga ”den helige Johannes döparens dag” på söndagen efter midsommardagen och 24 juni kallas för Johannes döparens dag.

När kristendomen infördes som statsreligion i det romerska imperiet var en strategi att byta ut redan existerande högtider mot kristna diton. Att Jesus födelse (julen) firas just 25 december beror på att man i Romarriket redan firade en fest detta datum – den obesegrade solens födelse. Sålunda bytte man helt enkelt anledning men fortsatte fira fest på detta datum.

Att solguden firades 25 december hänger i sin tur samman med datumet för vintersolståndet (den tidpunkt då  ”solen vänder” och ljuset börjar komma tillbaka). Motsvarande tidpunkt ett halvår senare är sommarsolståndet (när solen står som högst i förhållande till himmelsekvatorn). Att människor firat dessa tidpunkter sedan forntid kan vi vara ganska säkra på och därför var det naturligt att den kristna kyrkan i sina försök att monopolisera tron tog redan existerande datum och la in nya anledningar till firande.

Då vintersolståndet tagits i anspråk för firandet för Jesus födelse var kyrkan tvungen att ha anledning att fira även tiden för sommarsolståndet.

Den heliga Johannes döparens dag och sommarsolståndet

Anledningen till att det blev just Johannes döparens födelse som firades ett halvår före firandet av Jesus födelse beror på ett antal saker som nämns i Bibeln. För det första så skrivs det att Johannes mamma (Elisabeth) var i ”sjätte månaden” (Luk 1:26) när ängeln Gabriel kom till Maria och berättade att hon vara havande – således bär Johannes vara sex månader äldre än Jesus. Den andra förklaringen ligger i ett yttrande Johannes döparen själv gör i Joh 3:30: ”Han skall bli större och jag bli mindre.” Så här skriver Predikantbloggen:

Kyrkofäderna har gjort kopplingen mellan denna vers och solens gång genom året. Vid midsommar infaller ju, som vi vet, sommarsolståndet, då dagen är som längst och natten som kortast, medan vintersolståndet, då dagen är som kortast, infaller vid julen. Då kan vi konstatera, att från julen blir dagarna allt längre, ända till midsommar, då de åter blir allt kortare. Liksom Jesus skall bli större och Johannes mindre, blir alltså dagen s.a.s. ”större” efter Jesu födelse, medan den blir ”mindre” efter att Johannes föds.

Därför hamnade firandet av Johannes döparens födelse ett halvår före firandet av Jesus födelse – 24 juni. Och som Johannes döparens dag firas 24 juni i de flesta av Europas länder, i t.ex. Danmark och Norge kallas midsommarafton för Sankthans aften. Däremot har det svenska midsommarfirandet egentligen aldrig påverkats i någon större utsträckning av kyrkan, åtminstone inte i närheten så mycket som julen.

Johannes döparens dag i Sverige

Sedan 1953 firas midsommardagen inte längre den 24 juni i Sverige. Ett riksdagsbeslut 1952 flyttade den svenska midsommardagen till den lördags om infaller mellan 20 och 26 juni. Midsommardagen (alltid på en lördag och alltid röd dag) kallades fortsättningsvis för ”Den helige Johannes döparens dag eller Midsommardagen” medan 24 juni fick namnet ”Johannes döparens dag”.

Fullskärmsinfångning 2013-06-22 184242

År 2002 beslutade Svenska kyrkans kyrkomöte att ”den helige Johannes döparens dag” istället skulle infalla på söndagen efter midsommardagen – alltså en flytt från lördagen till söndagen. Således har vi idag två ”Johannes döparens dag” (en på söndagen efter midsommardagen och en den 24 juni).

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-06-22)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Profilbild för Okänd

När är sommarsolståndet 2026?

av

Kort svar: Sommarsolståndet 2025 infaller måndag 21 juni klockan 10.24 svensk tid.

Firandet av midsommar i Sverige hänger direkt samman med att nätterna är som ljusast just då. Numer finns dock ingen direkt koppling mellan själva midsommarafton (i Sverige alltid på en fredag) och sommarsolståndet (när solen som står som högst).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder. Under ett år rör sig solen också vertikalt i förhållande till  himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator. Vid vintersolståndet (runt 21 december) står solen som lägst (S. 23) och tvärtom vid sommarsolståndet.

kara_image6

Sommarsolståndet är alltså inte en dag utan en specifik tidpunkt då solen är som högst i sin bana i förhållande till himmelsekvatorn.

Källa: Sommarsolståndet svt.se

Skrivet av: Mattias Axelsson (2025-06-17)

Profilbild för Okänd

Vad är sommarsolståndet?

av

Kort svar: Sommarsolståndet är en tidpunkt när solen står som högst på norra halvklotet. Sommarsolståndet inträffar 20 eller 21 juni svensk tid.

Solen har en central betydelse för vår kalender och för de högtider som firas. Vid två tillfällen står solen som högst (sommarsolståndet)respektive som lägst på himmeln (vintersolståndet)  – och vid dessa tidpunkter firar vi i Sverige midsommar respektive jul.

För att förstå vad sommarsolståndet är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år)  samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination och för solens del varierar det på ett ungefär mellan 23 grader norr om himmelsekvatorn och 23 grader söder om himmelsekvatorn under ett år.

När solens når sin högst deklination (c.a. N.23) betyder det att solens står som allra högst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som sommarsolståndet inträffar.

kara_image6

Vad bilder visar är de olika banor som solen tar över himlavalvet beroende på om det är juni eller december på norra halvklotet. Runt den 21 juni står solen alltså som högst och det är då sommarsolståndet inträffar.

Källa: Nautica – Folkuniversitet

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-06-10)

Profilbild för Okänd

Är midsommarafton 2026 en röd dag?

av

Kort svar: Nej, midsommarafton är inte en röd dag, men kan i praktiken likställas med en ”röd dag”.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

Resning av midsommarstång

Även om midsommarafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Det betyder t.ex att Systembolaget är stängt på midsommarafton. Däremot är man inte att man per automatik är ledig på midsommarafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas midsommarafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-10)

Källor: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar

Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Semesterlagen (1977:480)

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

Profilbild för Okänd

När är det midsommar 2026?

av

Kort svar: Midsommarafton är den fredag som infaller under tiden den 19 – 25 juni och midsommardagen lördagen därefter. Alltså är midsommarafton 2026 den 19 juni och midsommardagen 2026 den 20 juni.

Midsommar är ett ord som likt midvinter är fyllt med associationer – ljusa nätter, grönska och mystik i luften – och något som firats länge i Sverige. Men när infaller egentligen midsommar? Svaret är att det beror på vad vi menar med midsommar.

Att vi alls firar midsommar beror såklart på att sommarsolståndet infaller runt den 21 juni. Sommarsolståndet är den tidpunkt då solen står som högst på norra halvklotet och när det infaller varierar från år till år – dock är det alltid 20 eller 21 juni (svensk tid).

800px-Midsommar_Pershyttan.JPG
Midsommarfirande

Själva midsommardagen är inte längre direkt knuten till sommarsolståndet. I de flesta länder (så även Sverige till och med 1952) firas midsommardagen – ofta benämnd som Johannes döparens dag – den 24 juni. Att man firar just den 24 juni är för att det i Bibeln finns några textrader som indikerar att Johannes döparen föddes ett halvår före Jesus (vars födelsedag ju firas 25 december).

Men i Sverige är midsommardagen inte 24 juni utan istället till den lördag som infaller 20-26 juni. Att man tog det beslutet förklaras så här:

För att bättre passa in i arbetsveckan, bestämdes 1953 att midsommaraftonen alltid skulle firas på en fredag och helgen är nu rörlig mellan 20 och 26 juni.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-06-21, uppdaterat 2024-06-09)

Profilbild för Okänd

När är Sveriges nationaldag 2026?

av

Kort svar: Sveriges nationaldag infaller den 6 juni varje år.

När Nordisk familjebok 1913 skulle skriva om uppslagsordet ”nationaldag” konstaterades att förutom några tyska delstater så var det bara Andorra och Sverige som saknade officiell nationaldag. Numer är det istället bara Danmark och Storbritannien som saknar nationaldag.

I slutet av 1800-talet hade nationalismen vuxit sig så stark i Sverige att idén om en nationaldag hade börjat diskuteras.  Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest i slutet av maj och början av juni 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram en dag och avslutades därmed 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”.

svd18930605
Annons i SvD 1893-06-06

Att valet föll på 6 juni och inte något av de andra förslagen (t.ex. 6 november eller 30 november) är alltså egentligen en historisk slump. Visserligen finns det två historiska händelser – valet av Gustav Vasa till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809 – men nationaldagen skulle likväl kunnat hamna på något annat datum. 

Någon officiell nationaldag blev dock inte 6 juni på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol och den 6 juni 1916 firades svenska flaggans dag för första gången.

När lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag och 2005 blev 6 juni också röd dag på bekostnad av annandag pingst.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-06-01)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Profilbild för Okänd

Vilken dag är den första sommardagen?

av

Kort svar: Meteorologiskt är den första sommardagen då det varit varmare än 10 grader fem dagar i följd. Enligt den gamla bondekalendern finns olika dagar som räknas som första sommardagen, bl.a. Tiburtiusdagen (14 april) Valborg (1 maj) och Urbanusdag (25 maj).

Sverige är ett land med mycket tydliga årtidsväxlingar, allra helst märks det i samband med äldre tiders jordbruk. Under den mörka och kalla vintern låg allt arbete nere men när våren och försommaren kom blev det hög aktivitet bland bönderna. Därför har det alltid varit av intresse att fastställa när sommaren börjar och när den första sådden skulle i jorden.

P1060411

Nu för tiden använder vi ofta SMHI:s meteorologiska definition av sommar att dygnsmedeltemperaturen ska vara 10 grader eller högre fem dygn i följd. När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Tiburtiusdagen – 14 april

Enligt en äldre indelning av året så räknade man i ett vinterhalvår och ett sommarhalvår. Vinterhalvåret varade då ifrån Calixtusdagen (14 oktober) till Tiburtiusdagen (14 april) (och därmed blev för övrigt midvintern är runt 14 januari). Tiburtius var alltså första dagen på sommarhalvåret. Så här skriver Topelius (s. 61)

I folktraditionen har alltid Tiburtiusdagen kallats den första sommardagen, sen må aprilvädret vara hur nyckfullt som helst. /../ Att sommaren skulle komma redan i mitten av april beror på, att man i gamla tider hade en enklare årsindelning med två och inte fyra årstider.

Valborg – 1 maj

En senare indelning, inspirerade av indelningar som förekommit på kontinenten, av året i två delar lägger vinterhalvåret från 1 november till sista april (valborgsmässoafton).

I  keltisk tradition har 30 april firats som vinterns sista dag – Beltane. Ordet tros komma från Baal (Gud) och ett keltiskt ord för eld. Även i Sverige har valborgsmässoafton firats som vinterns sista dag (varpå man sjunger ”Vintern rasat ut..”) och således en dag då man firar ut det gamla och in det nya halvåret.

Med den uppdelningen blir Valborgsdagen (1 maj) vara sommarens första dag och har därför firats på olika sätt – t.ex. med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger. Så här skriver Gerward:

Majdagen ansågs officiellt vara sommarhalvårets första dag och innebar att det var flyttdag för arrendebönder.

Urbanus – 25 maj

Den 25 maj har Urban namnsdag. Från medeltiden fram till år 1901 var det den äldre namnformen, Urbanus, som gällde. I de södra delarna av landet har Urbanusdagen ibland kallats den första sommardagen och följande minnesregel återges av Svensson (s. 105):

Urban, Vilhelmina och Beda,
de tre skola sommaren leda

Topelis citerar Vilhelm Moberg som skriver att ”25 maj är i allmänhet vårsådden avklarad” och att dagen ”betecknar en gräns mellan vår och sommar”.

Kristi himmelsfärdsdagen – 30 april till 3 juni

Även Kristi himmelsfärdsdagen, som infaller mellan 30 april och 3 juni beroende på när påsken infaller, har i vissa trakter räknats som första sommardagen. Från Kristi himmelsfärdsdagen kunde man som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-29, uppdaterad 2022-05-25)

Källor:

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Topelius, Christer (1989) En årsrunda – 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar Kristianstad:Tiden Förlag

Profilbild för Okänd

När började man fira Sveriges nationaldag den 6 juni?

av

Kort svar: Från 1893 och framåt  firades Sveriges nationaldag den 6 juni på Skansen. År 1916 blev dagen också svenska flaggans dag. Först 1982 blev 6 juni officiell nationaldag i Sverige och 2005 blev den också en röd dag.

När Nordisk Familjebok från 1913 skriver om ordet ”nationaldag” står det följande:

Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.

Det står också:

Åtskilliga folk (t. ex. nordamerikaner och brasilianer) fira flera ”nationaldagar”. Sverige saknar en nationaldag, men man har på senaste år som sådan föreslagit 6 juni

Sverige hade alltså ingen officiell nationaldag i början av 1900-talet. Idén om att ett land ska ha en särskild nationaldag hänger samman med nationalismen som växte sig stark i Europa under senare delen av 1800-talet.

Även i Sverige fanns dessa idéer, men det var ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels på grund av dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Bringéus skriver:

i och med att militären lämnades övningshedarna och flyttade till garnisonsstädernas nybyggda kaserner, förlorades midsommartraditionerna sin betydelse som stöd för en nationaldag.

Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen.

Artur Hazelius, Nordiska museets och Skansens skapare, la dock fram 6 juni som förslag. Egentligen var det en slump som gjorde att man tog fasta på just detta datum. Skansen skulle nämligen ha en stor vårfest 1893. Dock ösregnade det när festen skulle ha sin början och hela evenemanget flyttade fram och avslutades istället 6 juni. Avslutningen blev då en ”stor nationalfest till firande av våra historiska minnen”. 

Någon officiell nationaldag blev det dock inte på ett bra tag. Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). Åhlén och Holm delade 1916 ut  8000 gratisflaggor till svenskarna. Samma år bildade grosshandlaren Nils Ljungren Bestyrelsen för svenska flaggans dag.

Allt detta ledde till att svenska flaggans dag första gången firades 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning. År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls.

När lagen om vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar kom 1982 upphöjdes 6 juni till att bli officiell nationaldag och 2005 blev 6 juni också röd dag på bekostnad av annandag pingst.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-28)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Profilbild för Okänd

Vilket år kom mors dags-firandet till Sverige?

av

Kort svar: Första gången som det uppmanades till firande av mors dag i Sverige var år 1919.

En dag som kallats ”mors dag” i Sverige är morsmässa den 8 september, alltså jungfru Marie födelsedag. Detta vara en helgdag fram till 1571, men benämndes under 1800-talet som mors dag. Det mer moderna mors dags-firandet kom, liksom exempelvis halloween och alla hjärtans dag, till Sverige ifrån USA.

Initiativet till mors dags-firandet i USA togs av lärarinnan Anna Jarvis i början av 1900-talet. Det var i maj 1908 som hon såg till att det firades en gudstjänst i St Andrew’s Methodist Church i Grafton, West Virginia. Därefter blev andra söndagen i maj snabbt etablerat som ”mors dag” i USA”.

Tio år efter det första firandet i USA började mors dag uppmärksammas i Sverige. Det finns spridda belägg under 1910-talet att olika dagar benämns som ”mors dag”. Ett tidigt belägg är från januari 1918 i tidningen Rösträtt för kvinnor.

Det skulle dock dröja till 1919 som idén om firande av mors dag fick spridning i Sverige. Då skrev arton svenskar (bl.a. Cecilia Bååth-Holmberg) ett upprop som publicerades i tidningen På vakt, utgiven av Sveriges riksförbund för sedlig kultur.

Mer än någonsin behöfva vi samlas omkring något gemensamt något som värmer alla och lyser för alla. Ett lifsvärde finns som, i alltings växling står fast och orubbadt samt bevarar utan förminskning och nötning sin makt och skönhet: vår moders vård och kärlek.

De undertecknade föreslog sista söndagen i maj som svensk mors dag. Så här skriver man i SvD:

Vi föreslå, att sista söndagen i maj varje år bestämmes till Mora dag. Då är försommarens tid inne och sippor och guldvivor skola skänka sin doft och skönhet till ära för mor i det hem, där hon lever och verkar, eller på hennes grav, om hon gått bort. Vi mana alla att omfatta denna sak och förverkliga den, en var i sitt hem. Särskilt torde den, uppmärksammas och föras fram av präster, av folkskolans lärare och lärarinnor, av de manliga och kvinnliga läroverkens ledare, av folkhögskolor, av alla slags ungdomsföreningar, av K. F. U. M. och K. F. U. K. och andra hop slutningar.

På sista söndagen i maj har mors dag firats sedan dess. Året efter – 1920 – publicerades en liten skrift med anvisningar till firandet av mors dag. Däri står bl.a. att:

  1. Mor hälsas på morgonen med sång av barnen.
  2. Hon bjudes före uppstigandet på godt kaffe och bröd, beredt av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.

Gillis Herlitz har i boken Mors dag och Halloween studerat spridningen av mors dag i Sverige och konstaterar att redan 1919 fanns dikter eller notiser om mors dag i de flesta av de större svenska tidningarna. Vid 30-talets början hade även annonseringen från olika butiker för mors dag kommit igång, t.ex. fanns i Uppsala Nya Tidning 23 annonser för mors dag 1930.

Dock har mors dag inte fått ”den betydelse för familj eller individ som stämningsskapare eller bemärkelsedag som till exempel jul eller påsk har” (Herlitz, s. 81).

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-05-26, uppdaterad 2022-05-29)

Källor: 

Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Tornbjer, Charlotte (1999) Den goda modern. Nationell gemenskap i texter kring Mors dag i Sverige 1919-1950. Arbetshäften ”Gemenskaper” nr 20 Florens/Berlin

SvD 1919-02-11

Profilbild för Okänd

Är mors dag allmän flaggdag i Sverige?

av

Kort svar: Nej, mors dag är inte allmän flaggdag i Sverige.

Mors dag firas i Sverige sedan 1919 den sista söndagen i maj. Året efter publicerades en liten skrift med anvisningar till firandet av mors dag. Den innehåller sex punkter för firande i hemmet och sex punkter för firande utanför hemmet. För båda typerna av firande finns det rekommendationer att svenska flaggan ska hissas.

I hemmet
Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång

Utanför hemmet
Mors dag firas med allmän flaggning.

När skriften publicerades fanns dock inga allmänna bestämmelser för vilka dagar som var flaggdagar.

Flagga

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronsprinsens födelse- och namnsdagar. Dock inte mors dag.

År 1982 fattade regeringen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Inte heller då fanns mors dag med.

Så mors dag är inte allmän flaggdag i Sverige. Dock är det många svenskar som flaggar på mors dag ändå.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-26)

Källa: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar