Vem var ”Judas med pungen”?

6 januari , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: ”Judas med pungen” var en av de gestalter som förekom i äldre tiders jul- och trettondagsspel. Judas uppgift var att samla in mat och dryck som ersättning för skådespelet.

Ett vanligt inslag i äldre tiders julfirande var att utklädda ungdomar gick från gård till gård och framförde bibliska berättelser som skådespel. Dessa stjärngossetåg förekom under hela julhelgen och kulminerade med trettondagsspelen som kunde bli så livliga att man från kyrkligt håll till och med ville förbjuda dem.

I dessa upptåg förekom flera olika gestalter såsom stjärngossar, Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten samt inte minst Judas med pungen.

”Judas med pungen” syftade givetvis på Judas som är den av lärjungarna som förråder Jesus för trettio silverpenningar enligt Bibelns berättelser. Judas uppdrag i trettondagsspelen var att samla in pengar eller mat och dryck som gårdsfolket gav till ungdomarna för deras upptåg. Så här beskrivs det från 1800-talet:

Och Judas med pungen träder dristeligt fram. Han begär en penning allt uti sin pung!

Judas med pungen gick alltid sist i tåget och var var klädd i trasor, sotad och med stav i handen. Inte sällan bar han en skrämmande mask för ansiktet och hade en liten säck i handen för att samla in pengar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-06

Litteratur:

Aftonbladet 1886-12-22

Folkminnen Uppteckning nummer NM-MEU40715_1

Vad är trettondagsspel?

6 januari , 2024 av Mattias Axelsson

Kort svar: Trettondagsspel eller stjärngossespel var ungdomstupptåg som ofta förlades till trettonhelgen då ungdomar gick från gård till gård och spelade upp scener från Bibeln mot ersättning i form av mat och dryck.

Religiöst har trettondagen under lång tid varit en dag då man inom kristendomen firar de tre vise männens ankomst till det nyfödda Jesus-barnet. Eftersom julen tagit slut i så gott som hela den kristna världen heter 6 januari ”epifania” på de flesta språk, men i Sverige har vi valt att kalla den för trettondagen eftersom julen här tar slut först på tjugondag Knut.

Eftersom tjugondag Knut aldrig varit en helgdag i Sverige så var trettondagen den sista helgdagen i julfirandet och därmed sista tillfället då man kunde ha olika typer av gillen och fester. Detta utnyttjades särskilt av ungdomar som hade trettonhelgen som en stor festhelg.

Att utklädda ungdomar drog runt i byarna var dock inget exklusivt för trettonhelgen utan var något som förekom från lucia, över jul- och nyårshelgen och sedan avslutades vid trettonhelgen. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.

Ett typiskt stjärngossespel kunde, förutom stjärngossarna, bestå av Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten samt Judas med pungen. Judas med pungen var insamlaren av gåvor i sällskapet.

*”Stjärngossar med trettondagsstjärnan”. Ca 1900. Foto: Skansen.*

Traditionen att använde sig av Bibelns berättelser för att driva runt och tigga pengar sågs inte med blida ögon av kyrkan och det är, som Bringéus skriver:

betecknande att de äldsta uppgifterna om stjärngossarna möter i rättegångshandlingar och förbud.

Så här kunde det t.ex. stå i en rapport när man skulle förbjuda stjärngosseupptåg:

i förleden julhelg lupit kring om staden med en stjärna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk, som plädgade i Guds församling predikas över.

Trettondagsspelen levde vidare in på sent 1800-tal då de togs upp av Skansen, men därefter försvann de successivt ur det folkliga medvetandet. När luciatågen sen blev populära på 1920-talet fick stjärngossarna där en ny roll och är därmed fortfarande en rest av de gamla trettondagsspelen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-06

Litteratur:

Celander, Hilding (1950) Stjärngossar Nordiska Museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Trettondagen | Institutet för språk och folkminnen

Vilka dagar är Kristusdagar?

5 april , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

Mariadagarna är kopplade till Jesus mor jungfru Maria och de två som fortfarande finns med i den svenska almanackan är kyndelsmässodagen och bebådelsedagen.
Apostladagarna var helgdagar fram till 1772 men lever kvar i form av namnsdagar, t.ex. Andreas 30 november och Mattias 24 februari.
De flesta helgondagarna försvann vid reformationen men det finns fortfarande spår i den svenska kalendern i form av t.ex. Luciadagen och Valborg.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

Nyårsdagen (då Jesus enligt kristen tradition omskars)
Trettondagen (då de tre vise männen besökte den nyfödde Jesus)
Skärtorsdagen (då Jesus åt den sista måltiden med sin lärjungar)
Långfredagen (då Jesus korsfästs)
Påskdagen (då Jesus återuppstår) samt annandag, tredjedag och fjärdedag påsk
Kristi himmelsfärdsdag (då Jesus far till himlen)
Pingstdagen (då den helige Ande visade sig för Jesus lärjungar) samt annandag, tredjedag och fjärdedag pingst
Kristi förklarings dag (då där Jesus förvandlas inför några utvalda lärjungar och det förklaras vem Jesus är)
Juldagen (då Jesus föds) samt annandag, tredjedag och fjärdedag jul

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Hur länge har ”klämdag” funnits i Sverige?

21 maj , 2020 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ordet klämdag började användas i Sverige på 1960-talet som beteckning på en dag som blev ledig dag p.g.a. den inföll mellan två andra lediga dagar.

Enligt Nationalencyklopedin är klämdag en ”benämning på enstaka arbetsdag som infaller mellan en helgdag och en annan arbetsfri dag”. Det tidigaste belägget i tidningstext för ordet ”klämdag” är från 1960. Det är Aftonbladet som 19 maj skriver att kontorsanställda i Stockholms stad ska börja få lördagsledigt.

S.k. klämdag dvs. en dag som kommer i kläm mellan två helgledigheter, blir fridag efter stadskollegiets beslut i varje särskilt fall och behöver – i motsats till tidigare – inte inarbetas.

Första gången som fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag nämns som ”klämdag” är i Svenska Dagbladet 1965. Där skriver man att ”arbetet inställs den 28 maj, som är en ‘klämdag’ mellan Kristi himmelsfärdsdag och den lediga lördagen.”

Andra dagar som fungerat som klämdagar är t.ex. dagen efter trettondagen (om trettondagen infallit på en torsdag). Detta orsakade viss kritik 1966 då många statliga och kommunala verk hållit stängt just p.g.a. att fredagen blev en klämdag.

Under 1960-talet var det långt ifrån klart huruvida man var ledig på en klämdag eller inte. Inför fredagen efter Kristi himmelsfärd 1966 frågade sig en man ”inom produktionen” inom ”vilka stadens inrättningar det kommer att råda söndagsfrid”.

Drygt tio år senare verkade dock klämdagen mellan Kristi himmelsfärd och lördagen vara etablerad. När Svenska Dagbladet 1978 skrev ett reportage visade sig att ”alla var lediga”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-05-21)

Källor:

”Klämdag” ne.se

Varför gav de tre vise männen guld, rökelse och myrra till Jesusbarnet?

20 december , 2018 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att det var just guld, rökelse och myrra som de vise männen hade med sig beror troligen på att den som skrev Matteusevangeliet ville ge en symbolik att Jesus var en kung.

Jesus födelse är en av flera anledningar till julfirandet. Trettondagen (6 januari) firas numer till minnet av de tre vise männen och deras möte med Jesusbarnet. Att de kallas för ”de tre vise männen” beror på att de överlämnade tre gåvor (guld, rökelse och myrra) till Jesus.

Att det var just dessa tre gåvor beror förmodligen på propaganda. Matteusevangeliet är skrivet i slutet av de första århundradet och är en religiös propagandaskrift. De tre gåvorna bör alltså tillfogats för att understryka Jesus plats som Guds son och Kungars kung.

Guld – en klassisk symbol för kungar och makt. Guldet är den ädlaste av metaller. Dessutom är guldet en metall som består i eld,
Rökelse – används vid tillbedjan i många olika religioner. Rökelsen stiger mot himlen och kan vara en symbol för Jesus kontakt med Fadern i himlen.
Myrra – en form av kåda som luktar gott. Den används bl.a. vid kröningsceremonier, men också vid balsamering. Därför skulle myrran kunna symbolisera Jesus död (och uppståndelse).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-19)

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

”Vad är myrra?” SvD:s historieblogg 2013-01-06

Vilka gåvor gav de tre vise männen till Jesus?

19 december , 2018 av Mattias Axelsson

Kort svar: Enligt Bibelns berättelse om de vise männen så var det ”guld, rökelse och myrra” som de överlämnade till Jesus.

Jesus födelse är en av flera anledningar till julfirandet som varar åtminstone till trettondagen (då de tre vise männens ankomst firas). Av de fyra evangelierna är det vara två (Lukas – i det som kommit att kallas julevangeliet – och Matteus) som skriver något om födelsen – och det är bara en (Matteus) som skriver något om de som kommit att kallas ”de tre vise männen”. Så här står det i Matteus 2:1-2 och v.11

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid
kom några österländska stjärntydare till Jerusalem
och frågade: “Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett
hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”
/…/
De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans
mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor
och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.

Det står ingenting om hur många de ”österländska stjärntydarna” var eller att de skulle ha besökt Jesus i stallet. Att man kallar dem för ”de tre vise männen” beror på att det är tre gåvor som överlämnas – guld, rökelse och myrra.

Varför det just var dessa tre gåvor som författaren till texten valde är inte säkert, men det finns såklart olika hypoteser. Matteusevangeliet är troligen skrivet i slutet av de första århundradet och är en religiös propagandaskrift. De tre gåvorna bör alltså tillfogats för att understryka Jesus plats som Guds son och Kungars kung.

Guld – en klassisk symbol för kungar och makt. Guldet är den ädlaste av metaller. Dessutom är guldet en metall som består i eld,
Rökelse används vid tillbedjan i många olika religioner. Rökelsen stiger mot himlen och kan vara en symbol för Jesus kontakt med Fadern i himlen.
Myrra är en form av kåda som luktar gott. Den används bl.a. vid kröningsceremonier, men också vid balsamering. Därför skulle myrran kunna symbolisera Jesus död (och uppståndelse).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-19)

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

”Vad är myrra?” SvD:s historieblogg 2013-01-06

Vilka har namnsdag på trettondagen?

6 januari , 2017 av Mattias Axelsson

Kort svar: På trettondagen (6 januari) har Baltsar, Kasper och Melker namnsdag.

Trettondagen firas i kristen tradition sedan länge till minne av de tre vise männens besök hos Jesus. De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män”) finns bara med i en kort passage i Matteusevangeliet. Ingenstans i Bibeln står alltså att de skulle vara tre till antalet eller att de skulle vara ”visa män” utan de omnämns bara som ”några österländska stjärntydare”. Att de kallats de tre vise männen har att göra med det antal gåvor de gav Jesus: – rökelse, myrra och guld.

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081 — *Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons*

Först ett par sekel efter Jesus födelse började det utvecklas en myt kring de vise männen. Så här skriver katolik.nu:

Från 500-talet blev deras namn först ”Thaddadia, Melchior och Balytona”. Sedan 700-talet heter de: ”Caspar, Melchior och Balthasar”

I den svenska almanackan det den 6 januari tidigare bara stått ”trettondagen”.

fullskarmsinfangning-2017-01-06-085027 — *Januari 1877*

Det var först 1993 som två av de vise männen – Baltsar och Kapser – fick sin namnsdag den 6 januari och 2001 las också Melker dit. Således är 6 januari det enda datum i den svenska almanackan som har tre namnsdagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2017-01-03)

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001

Är trettondagen 2025 röd dag?

5 januari , 2015 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är trettondagen (6 januari) en helgdag (dock inte trettondagsafton). Från början var 6 januari den dag då Jesus födelse firades eller egentligen hans ”härlighets uppenbarelse genom dopet”, men västkyrkan flyttade senare firandet av Jesus födelsedag till 25 december.

Sedan firandet av Jesus födelsedag flyttats till 25 december blev 6 januari istället den dag då västkyrkan firar de tre vise männens ankomst till Betlehem och det nyfödda Jesusbarnet. Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Att trettondagen eller trettondedag jul fått ordningsnumret 13 beror på att juldagen räknats som förstedag jul (ett begrepp som aldrig slagit igenom i Sverige). Däremot talar man på andra språk om ”Julens tolv dagar” och då blir 6 januari just den trettonde dagen eller trettondagen och är alltså röd dag.

Skriver av Mattias Axelsson (2015-01-05, uppdaterad 2021-12-27)

Källa: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Är trettondagen 2014 en röd dag?

2 januari , 2014 av Mattias Axelsson

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag och har varit så i Sverige sedan vi blev kristna i början av medeltiden.

Helgdagar är dagar som skiljer sig från vardagar i den bemärkelsen att man ofta är ledig och att de vardagliga rutinerna bryts. I alla samhällen har någon form av vilodag och återkommande helgdagar funnits. Vilka de har varit och när de har infallit har såklart varierat.

När kristendomens kom till Norden under 1100-talet så medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Några av dagarna gick lätt att implementera – ex. julen vid vintersolståndet och Johannes döparens dag vid sommarsolståndet. Andra var svårare – ex. apostladagarna och helgondagarna.

Trettondagen som helgdag

Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och allahelgons dag.

Trettondedag jul eller trettondagen (6 januari) är således en röd dag och därmed en ledig dag för de allra flesta.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-04)

Källor:

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år

Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är en stjärngosse?

19 oktober , 2013 av Mattias Axelsson

Kort svar: En stjärngosse är en utklädd figur som under luciatågen går efter lucian ikädd lång vit skjorta och en strutliknande huvudbonad.

Lucitågen började bli populära under de första årtiondena av 1900-talet. Redan från början fanns, förutom lucian, tärnor och stjärngossar med i tågen. En stjärngosse beskrivs av Svensk Ordbok på följande sätt:

pojke som under lucia- eller julfirande uppträder i lång vit skjorta och en strutliknande huvudbonad

Stjärngossarna är dock äldre än själva luciatågen och dyker upp redan i äldre tiders trettondagsspel. Trettonsdagsspelen var ungdomstupptåg som ofta förlades till trettonhelgen då ungdomar gick från gård till gård och spelade upp scener från Bibeln mot ersättning i form av mat och dryck.

*Stjärngossar och Judas med pungen, Skansen.*

Att ungdomar som klätt ut sig med olika mundering drog runt mellan gårdarna var dock inte något som förekom enbart under trettonhelgen. Det hela pågick från lucia, över jul- och nyårshelgen och sedan avslutades det hela vid trettonhelgen. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.

I spelen förekom bl.a. Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten, Judas med pungen och stjärngossarna.

SAOB skriver att stjärngosse är ett ord som förr användes:

om var och en av de (ursprungligen vanligen 5—6) manliga deltagarna i ett (ursprungligen på trettondagsaftonen uppfört, i senare tid med staffanssjungning o. luciaspel sammanblandat) spel (trettondagsspelet, stjärngossespelet), ursprungligen symboliserande de tre vise männens uppvaktning av den nyfödde Jesus

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-10