Etikettarkiv: påskafton

Profilbild för Okänd

Vilken dag kommer påskharen?

av

Kort svar: Påskharen kommer med påskgodis och oftast är det på påskafton.

Påskharen dyker upp i svenska tidningar under slutet av 1800-talet, men då enbart i texter som beskriver den tyska traditionen. Det är först under mellankrigstiden som man kan se ett bredare genombrott för fenomenet ”påskharen” i Sverige.

Att dela ut godis till påsk är en tradition som vi kan spåra tillbaka till 1800-talet i Sverige, men att fylla påskägg med smågodis och gömma dem i trädgården etablerar sig samtidigt med påskharen – alltså under mellankrigstiden.

Påskägg med påskharemotiv

Eftersom påskhelgen är fler dagar lång – från skärtorsdagen till annandag påsk – så varierar dagen som påskgodiset delas ut. Hos vissa familjer är det påskkärringar på skärtorsdagen som knutits till påskgodiset medan det hos andra är påskharen på påskafton.

Hos ISOF finns bl.a. följande berättelse om påskaftonens traditioner. Informanten är kvinna född 1930 från Västergötland

Påskägg ska helst målas, om det hinns med. Påskharen och de färggranna påskäggen fulla med godis är ett återkommande inslag. Vi dukade upp många års glada pappägg och lät barnen leta. I det tolfte ägget låg godiset. En populär lek.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-04-10

Litteratur

Påskafton | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Varför eldar man påskbrasor?

av

Kort svar: Påskbrasor användes dels för att skrämma påskkärringarna som var på väg tillbaka från häxsabbaten på Blåkulla och dels för att röja undan sly och annat som fanns kvar från från vintern.

Historiskt har det förekommit årseldar i Sverige vid en rad högtider: midsommareldar, Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, valborgsmässoafton samt givetvis påskafton.

Påskbrasa i Uddevalla 1955. Arne Andersson/Bohusläns museum

Påskeldar (även kallad påskbrasa eller påskefyr) har förekommit i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet, dock inte i hela landet. Ejdestam skriver att påskeldarna i huvudsak är ett västsvenskt fenomen:

Gränsen inåt landet [för påskeldarnas utbredning] sträcker sig sålunda från nordöstligaste Skåne, går genom sydvästra Närke samt följer därefter Värmlands östgräns norrut.

Att man eldade brasor just på påskhelgen går, precis som påsksmällare, tillbaka på den äldre tron på påskkärringar och deras häxsabbat på Blåkulla under påskhelgen:

Syftet [med påskeldarna] har varit att skrämma bort påskkäringarna, som denna dag [påskafton] antogs återvända från Blåkulla. Även påsksmällare kom väl till pass för detta ändamål.

Därtill fanns med stor sannolikhet även en praktisk orsak – på gårdarna fanns det vid vårens ankomst mycket sly och liknande som behövde röjas undan vilket gjorde att en stor påskeld passade sig bra.

På 2020-talet har påskeldarna minskat i popularitet även om de fortfarande förekommer i t.ex. Göteborgs skärgård där rena ”grankrig” utspelar sig.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-03-30

Litteratur:

Därför har vi påskbrasor | slakthistoria.se

Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Profilbild för Okänd

Vad är grankrig?

av

Kort svar: Grankrig är en benämning på när olika stadsdelar/byar tävlar mot varandra om att bygga den största elden (oftast påskeld).

Påskeldar är en tradition som främst praktiserats i västra Sverige och som går tillbaka till 1600-talet. Numera är den mest frekvent förekommande ute på öarna i Göteborgs skärgård. I anslutning till påskeldarna förekommer det också ”grankrig”. Så här förklaras fenomenet i filmen Grankriget från 2016:

[Grankriget] startar på juldagen och avslutas på påskdagen, då de som lyckats samla ihop flest kasserade julgranar – och bygga högsta påskefyren – vinner. Reglerna är enkla men vägen dit kantad av stölder och gemena skurkstreck. Granarna göms i gatubrunnar och stuprör. Både brandförsvaret och polisen går för högtryck men prästen manar till lugn och försoning.

Påskeldarna är och var vanligast i västra Sverige, medan det i övriga delar snarast eldas vid Valborg. Därför finns det historiska exempel på grankrig även från ex. Falun och Malmberget men då i anslutning till valborgsmässoafton. Så här berättar en man från Malmberget:

Man stal och förstörde för varandra, det hörde liksom till spelet. Jag minns att de största pojkarna vaktade brasan även på nätterna. Allt var mycket spännande, och det var med stolthet man såg»sin» majbrasa brinna på Valborgsmässoafton.

Från Borås berättas om grankrigen under efterkrigstiden:

I min ungdom på 50- och 60-talen hade vi formliga grankrig mellan de olika stadsdelarna i Borås. Men då gällde det påskeldar, ty i min hemstad eldades det på påskafton inte på Valborg.

Det finns belägg tillbaka åtminstone till 1860-talet på förekomsten av grankrig, då i Göteborg. Numera är grankrig ett fenomen som så gott som uteslutande förekommer i skärgården utanför Göteborg

Till påskelden i Hestra samlades varje år in en stor mängd julgranar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-04-06

Källor:

Grankriget (2016) sfdb.se

”Grankriget trappas upp i skärgården” svt.se 2023-04-06

”Vårbrasor och gängkrig” av Bengt af Klintberg (2002)

Profilbild för Okänd

När är påsken 2023 i Sverige?

av

Kort svar: Påskdagen 2023 infaller söndag 9 april och påskafton är lördag 8 april.

Påsken infaller på olika datum varje år eftersom påskdagen är ”den söndag som kommer närmast efter den första ecklesiastiska (inte astronomiska) fullmånen på eller efter 21 mars (inte vårdagjämningen)”. Att det är så beror på att tidiga kristna inte ville att den kristna påsken skulle sammanfalla med judisk pesach. Detta betyder att påskdagen kan infalla som tidigast 22 mars och som senast 25 april.

Påskfullmånen 2023 är torsdag 6 april (alltså på skärtorsdagen) och nästföljande söndag, 9 april, blir därmed påskdagen 2023. Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 21 februari och Kristi himmelsfärdsdag den 18 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-01-07

Profilbild för Okänd

Vad är påskbrev?

av

Kort svar: Ett påskbrev är en målad teckning med påskmotiv som förr överlämnades anonymt till mottagaren under påskhelgen.

En av de traditioner som funnits kring påskhelgen är att dela ut påskbrev. Så här beskrivs traditioner med påskbrev hos ISOF:

Ett påskbrev är en målad teckning, ofta föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv. Ofta skrev man också en vers på breven. Långt in på 1900-talet var det vanligast att överlämna breven anonymt – man skulle smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt.

Traditionen med påskbrev beskrivs oftast som en ”västsvensk” tradition och sammankopplas inte sällan med att ”gå påskkärring” på påskafton. Så här beskrivs traditionen från Värmland under sent 1800-tal:

Det roligaste barnen visste var att rita påskbrev och skicka till varandra – en allmän sedvänja i västra Värmland. Breven föreställde färggranna roliga gubbar. I varje brev lades en karamell och det förseglades med lacksigill. Undra på att påsklördagen motsågs med spänning.

På påskbreven skulle man dessutom skriva någon form av skämtsam vers och rimma på orden ”raka, kvast eller smörjhorn” och avsluta med en signatur som inte var ens riktiga namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor: ”Påskbrev” Nordiska museet

”Påskbrev” SAOB

”Påskbrev” ISOF

Profilbild för Okänd

När började veckan före påsk kallas ”stilla veckan”?

av

Kort svar: Benämningen ”stilla veckan” för veckan före påsk går tillbaka till första halvan av 1800-talet.

”Stilla veckan” är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen och som bl.a innehåller dagar som skärtorsdagen och långfredagen. Veckan kallas numera också för påskveckan.

Att kallas veckan för ”stilla veckan” är något som man gjort i Sverige ”sedan senare hälften av 1800-talet” enligt ne.se. Men redan 1839 så kallar en skribent i Skånska Posten veckan för ”stilla veckan” och sedan finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Det är dock så att merparten av beläggen är, precis som NE skriver, från andra halvan av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Profilbild för Okänd

Vilken vecka är påskveckan?

av

Kort svar: Påskveckan är i kyrklig tradition den vecka som börjar på påskdagen och alltså infaller efter påskhelgen. Men i dagligt tal är påskveckan den vecka som infaller före påskhelgen.

En vanlig uppfattning kring påsk är att veckan som leder fram till påsk heter påskveckan. Den veckan (som bl.a. innehåller dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen) heter, åtminstone inom kristna miljöer, i själva verket stilla veckan eller dymmelveckan och är ett namn som använts sedan slutet av 1800-talet.

Almanacka

Att använda benämningen ”påskveckan” för veckan före påsk är dock något som sanktioneras av de olika svenska ordböckerna från Svenska Akademin:

påsk­veckan veckan närmast före påsk­helgen (SAOL, 2015)

veckan närmast före påsk (SO, 2021)

om veckan närmast före påsk (räknad fr. o. m. palmsöndagen t. o. m. påskaftonen, stundom fr. o. m. måndagen före påsk t. o. m. påskdagen); (SAOB, 1955)

Svenska kyrkan skriver däremot:

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan. 

Och så här skriver Institutet för språk och folkminnen

I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.

Slutsatsen blir alltså att ”påskveckan” i strikt kyrklig mening är som börjar på påskdagen och sedan fortlöper veckan efter påsk, men i dagligt tal så är påskveckan benämning på veckan före påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

Svenska Akademins ordböcker

Svenska kyrkan ”Påsk” (läst 2022-04-11)

ISOF ”Påskdagen” (läst 2022-04-11)

Profilbild för Okänd

När är påsken 2022?

av

Kort svar: Påskafton 2022 infaller lördag 16 april och påskdagen söndag 17 april.

Påskens datum varierar som bekant och kan infalla så tidigt som 22 mars och så sent som 25 april. När påsken infaller beror på vilket datum påskfullmånen (alltså den i tabeller framräknade fullmåne som kommer närmast efter den kalendariska vårdagjämningen).

Påskfullmånen 2022 infaller den 16 april och det är även då som den astronomiska fullmånen kan skådas. Eftersom 16 april är en lördag så blir nästkommande söndag, alltså dagen därefter, påskdagen.

Påskris på Hötorget i Stockholm.

Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 1 mars och Kristi himmelsfärdsdag den 26 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-20

Profilbild för Okänd

Vad är ”traditionell påskmat”?

av

Kort svar: När Sverige var ett jordbrukssamhälle var påsken ingen stor mathögtid, men ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma.

Julen är den stora mathögtiden även historiskt i Sverige. Påsken däremot infaller under en period då det ofta var ganska tomt i gårdens förråd. Skörd och slakt låg åtminstone ett halvår bak i tiden och det skulle dröja innan det var möjligt att börja fylla förråden igen. Påsken var alltså inte någon större mathögtid före förra seklet.

Om man ska hitta någon mat som var ”traditionell påskmat” kan vi ändå identifiera ägg och fisk. Åtminstone i södra Sverige hade hönorna börjat värpa de första våräggen, i alla fall om påsken inte var väldigt tidig. Under fastan, som iakttogs noga så länge Sverige var katolskt, fick man inte äta av äggen men vid påskhelgen var det igen fritt fram.

Rökt lax

Fisken var tillgänglig året runt vilket gjorde den lämplig som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Det är sedan under 1900-talet som den moderna påskmaten successivt börjar introduceras. Runt andra världskriget försöker man lansera påskskinka och även påskmust kommer däromkring. Under andra halvan av förra seklet tillkommer smårätter från julbordets smörgåsbord – ex. inlagda sillar (som introducerades redan under mellankrigstiden), prinskorv, köttbullar och Janssons frestelse.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källa: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Profilbild för Okänd

När är påsken 2021?

av

Kort svar: Påskafton infaller 2021 på lördagen 3 april och påskdagen är söndagen 4 april.

Påskens datum bestäms av tabeller som har en vag anknytning till fullmånen och vårdagjämningen. Enkelt uttryck så infaller påskdagen på:

söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars

Dock är det inte den astronomiska fullmånen, utan en med tabeller framräknad fullmåne som avgör påskens datum.

Påskfullmånen 2021 är den 28 mars, vilket är samma som den astronomiska fullmånen i Sverige. Och eftersom närmaste söndag därefter är 4 april så är det också då påskdagen infaller.

Skrivet av Mattias Axelsson  – författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap (2021-01-18)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

”Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30