Etikettarkiv: jul

Profilbild för Okänd

Hur länge har ordet ”jultomte” använts i Sverige?

av

Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.

Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och väl­gång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’

Enligt SAOB finns ordet ”jultomte” sedan 1862 i svenskan. Ett exempel på ordet ”jultomte” just från detta år är en text i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-01

Källa: ”jultomte” i SAOB

Profilbild för Okänd

Hur många svenskar äter dopp i grytan på julbordet?

av

Kort svar: Att veta exakt hur många svenskar som har dopp i grytan på julbordet är svårt, men mycket talar för att det är populärare bland äldre än bland yngre.

En av de klassiska rätterna på julbordet är ”dopp i grytan”. Att doppa i grytan var förr i tiden något man gjorde före julmiddagen under förberedelserna på bondgården för att få smak av köttspadet. Det är också orsaken till att julafton kallas för ”dopparedan”, vilket har varit ett bruk sedan 1830-talet.

Dopp i grytan 1910

När man gör undersökningar om vilken julmat som är populärast brukar julskinka, köttbullar och sill hamna i topp. När man istället undersöker vilken mat som folk tycker sämst om hamnar istället grisfötter, tunga, ål, lutfisk och dopp i grytan i topp.

Hur många som har dopp i grytan på julbordet finns det inga exakta siffror på, men många undersökningar visar att det främst är bland äldre som rätten fortfarande anses var en del av det traditionella julbordet. Dessutom visar de flesta undersökningar att dopp i grytan tappat i popularitet under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-02-04

Källor:

”Sveriges minst älskade julmat” ica.se 2018

”Svenska jultraditioner hotade” Coop 2006-12-18

”Familj och skinka viktigast” SvD 2003-12-22

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar 1965?

av

Kort svar: På julafton 1965 var det Kerstin Sterner och Maud Husberg som var julvärdar.

Sedan början på 1960-talet har det återkommande varit en eller flera personer som suttit som programpresentatörer som suttit i teve-rutan under julafton och alltså fungerat som ”julvärdar”. Den som har varit julvärd flest gånger är Arne Weise trots att han inte blev regelbunden julvärd förrän 1980.

Fem år efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! visats först gången, alltså 1965, så var det Kerstin Sterner och Gina Sunesson som fick ansvaret att vara presentatörer på julafton.

Kerstin Sterner /../ tar hand om TV-hallået på julafton från kl 14 till kl 19. Avlösare blir Maud Husberg /../ som fortsätter fram till programmets slut, cirka 1 på natten.

Dagens Nyheter 1965-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28)

Källa: ”De hallåar på julafton”. Dagens Nyheter: s. 30.

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1959?

av

Kort svar: År 1959 var Gerd Almgren julvärd i teve på julafton.

Under 1950-talet gjorde televisionen sin entré i de svenska hemmen. Redan då kunde man på julafton se särskilda julaftonsprogram, som t.ex. midnattsmässan från Rom och Medan vi väntar på klapparna. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Påståendet att Bengt Feldreich skulle ha varit julvärd 1959 och 1960 går inte att belägga med några samtida källor. Däremot finns det artiklar från julen 1959 om att Gerd Almgren ska stå för värdskapet i teve på julafton.

Artikel från Aftonbladet 1959

Att vara värd på julafton 1959 var inte något särskilt, såsom det blivit under 2000-talet. Den som var värd på julafton var vanligen en av de ordinarie programvärdarna som jobbade just på julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28, uppdaterad 2013-11-15)

Källa:

Aftonbladet 1959-12-23

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1961?

av

Kort svar: På julafton 1961 var det Ragna Nyblom som var tv-hallåa (alltså julvärd) och på juldagen samma år var det Åke Edin.

Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.

Det var egentligen först med Arne Weise 1980 som det blev en kontinuitet i vem som skulle vara julvärd eftersom han satt som värd varje julafton fram till 2003 (undantag för åren 1988, 1989 och 1990 då Björne var ersatte).

Året efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! haft premiär 1960 var det Ragna Nyblom som fick fungera som julvärd. Aftonbladet skrev dagen före julafton, med tidstypisk sexism:

I TV får herrarna sitt lystmäte på julafton då Ragna Nyblom svarar för kvällens hallåande. Juldagen är det damernas tur att glädjas, för då hallåar Åke Edin.

Aftonbladet 1961-12-23

Ragna Nyblom, som dog 2017, var skådespelare, hallåa och röstskådespelare. Hon läste sagor och dubbade barnfilm, bl.a. Doktor Snuggles och Trolltyg i Tomteskogen.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-20)

Källa: ”Julens tomtar och troll i radio och tv” Aftonbladet 1961-12-23

Profilbild för Okänd

Hur populär är julskinkan på julbordet?

av

Kort svar: Julskinkan är den populäraste rätten på julbordet, men har tappat något i popularitet under 2010-talet.

I så gott som samtliga undersökningar kring vilka rätter som är viktigast för svenskar på julbordet så toppar julskinkan, följt av Janssons frestelse, sill och köttbullar.

Livsmedelsföretagen har flera år i rad undersökt just vilka rätter som är svenskars favorit och där kan man under 2010-talet faktiskt se hur julskinkans popularitet faktiskt minskar något. Nedanstående diagram visar att andelen svarande som säger ”julskinka” har minskat med tio procentenheter 2013-2020.

Från Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-24

Källa: Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.

Profilbild för Okänd

Vad är skillnaden mellan julmat och påskmat?

av

Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.

När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.

Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).

Påskmat

Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Profilbild för Okänd

Hur många julöl fanns det i Sverige under 1980-talet?

av

Kort svar: Utbudet av julöl av starkölstyp var oerhört begränsat i Sverige under 1980-talet då Systembolaget bara sålde en officiell julöl.

Julöl är den äldsta svenska jultraditionen vi känner till. När tillverkningen av öl industrialiserades under slutet av 1800-talet tillverkade många bryggerier både sitt eget julöl och sitt eget påsköl. Vid sekelskiftet 1900 fanns det en rad olika julöl som salufördes, men förra seklets olika restriktioner i form av bl.a. ”öl på recept” och Systembolaget gjorde att antalet julöl succesivt minskade.

Orsaken till det begränsade utbudet av julöl var Systembolagets regler att bryggerier bara fick ha ett visst antal sorter i butik och om man ville lägga till en julöl så var man tvungen att ta bort någon annan sort. Under 1980-talet hade Systembolaget endast en (1) officiell julöl av starkölstyp – Falcon julbrygd klass III och artiklar från tiden visar att utbudet av julöl är väldigt begränsat. 

Av svagare öl – t.ex. folköl och lättöl – fanns det under 1980-talet ett betydligt större utbud och det förekom också att restauranger sålde egna varianter av julöl.

Det är först på 1990-talet som utbudet av julöl exploderar – 1996 fanns det 37 sorters julöl på Systembolaget.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-09

Källor: ”Blir aldrig lika bra” SvD 1977-01-04

”Det ska vara en porter i jul” SvD 1987-12-04

”Mörk brygd ny tradition på julborden” SvD 1996-12-15

Profilbild för Okänd

Från vilket år är taxeringskalendern i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

av

Kort svar: Taxeringskalendern som Karl-Bertil Jonsson använder är från 1942.

Enligt författaren Tage Danielsson är det tänkt att Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton ska utspela sig under 1940-talet. Men tecknaren Per Åhlin har lagt in en rad anakronismer som daterar filmen till långt senare, t.ex. att familjen tittar på Julnygammalt på sin TV.

En, av många, detaljer som indikerar att sagan utspelar sig på just 1940-talet är den taxeringskalender som Karl-Bertil använder sig av för att ta reda på exakt hur hög taxerad inkomst t.ex. H.K. Bergdahl (så att hans paket med morbror Arturs tändstickstavla av Bodens fästning kan ges till en fattig på någon av stadens ölkaféer). Taxeringskalendern som Karl-Bertil använder, och som tillhör hans far Tyko, är från 1942.

Ur filmen Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-29

Källor: Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

Profilbild för Okänd

Vad heter ölkaféet där Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig?

av

Kort svar: Ölkaféet där en scen i mitten av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig heter Café Småland.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som har sänts på SVT sedan 1975 handlar om hur Karl-Bertil Jonsson tar paket från rika människor (bl.a. en tändstickstavla av Bodens fästning från byrådirektör H.K Bergdahl) och ger dem till fattiga.

På julaftonskvällen (efter att familjen Jonsson doppat i grytan och tittat på Julnygammalt i hemmet) åker Karl-Bertil taxi till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”. Där delar han ut paket till ensamma åldringar, till trasiga gatuvandrare och till ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet”.

I boken finns inget namn på Ölkaféet men i filmen skymtar ett namn i bakgrunden – Café Småland. Enligt texten i fönstret serverar man ”pilsner & smörgåsar”.

Det är här Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julen och det är också här som ”en brusig man i keps” öppnar paketet med Jean-Paul Sartres Les Mots från 1964.

Tyvärr är det svårt att hitta om det alls har funnits något Café Småland i verkligheten i Stockholm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se