Kort svar: Halloween infaller alltid den 31 oktober, om man följer traditionen från USA. Det råkar vara på en tisdag 2023. Det finns de som väljer att fira halloween antingen på fredagen före alla helgons dag (alltså fredag 3 november) och de som firar helgen före 31 oktober (alltså 28 eller 29 oktober).
Det som dock varit ett problem och som fortsätter att vara ett problem är vilket datum halloween ska firas. De första åren då halloween firades i Sverige rådde ofta förvirring kring datum. Orsaken var att halloween förväxlades med de kristna traditionerna kring alla helgons dag, då gravljus tänds. Det gjordes försök både från handeln och kyrkan att tydligt särskilja de två dagarna.
I dag räknar handeln med att ungefär hälften av alla svenskar på något sätt uppmärksammar halloween. I butikerna kan man under hela oktober månad se reklam för varor som är inspirerade av halloween, såsom pumpor. Firandet av Halloween i Sverige är nu inte längre bundet till ett specifikt datum, även om den ”riktiga Halloween” fortfarande inträffar den 31 oktober.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2023-10-08)
Förutom dessa, i förordningen reglerade flaggdagar, kan regeringen föreslå tillfälliga flaggdagar. Ett sådant exempel var 17 december 2018 då man införde en tillfällig flaggdag för att uppmärksamma hundraårsminnet av det första riksdagsbeslutet om kvinnlig rösträtt.
Svensk flagga
Sommaren 2023 beslutade riksdagen efter förslag från regeringen om att 15 september 2023 också skulle vara en tillfällig flaggdag eftersom det
Den 15 september [2023] har Konung Carl XVI Gustaf varit Sveriges statschef i 50 år. Han är därmed Sveriges genom tiderna längst regerande monark. Det är en händelse med koppling till landets konstitutionella historia som är betydelsefull för Sverige som nation.
Efter riksdagens beslut ändrade regeringen i förordningen 1982:270 så att ”den 15 september: minnesdag för Kung Carl XVI Gustafs trontillträde” blev flaggdag. Men bara 2023.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-12
De flesta dagar i den svenska almanackan har namnsdagar. Många av namnen går tillbaka till den helgonkalender som infördes i Sverige med kristendomen under medeltiden. Ett sådant namn är Matteus den 21 sepetmber.
Matteus räknas som en av Jesus apostlar och har tidigare tillskrivits författarskap för Matteusevangeliet där bl.a. berättelsen om de tre vise männen förekommer. Att det var Matteus som skrev evangeliet har modern bibelkritisk forskning dock starkt ifrågasatt. Inom den katolska kyrkan firas Matteus den 21 september och därför har är det hans namn som står som namnsdag även i den svenska kalendern.
Kort svar: Morsmässa var den folkliga benämningen på jungfru Marie födelsedag 8 september.
Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Inom kristen tradition räknas närmare trettio av årets dagar som Mariadagar, även om de firats i olika grad i olika tider och länder.
En Mariadag som var helgdag i Sverige fram till 1571 och fanns med i almanackan till 1901 är jungfru Marie födelsedag den 8 september. Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesos år 431 växte en stark Mariakult fram där.
Till Sverige kom dagen med kristendomen i början av medeltiden. Dock avskaffades den tillsammans med bl.a. alla helgondagar vid reformationen 1571. Den fick dock fortsätta vara kvar i almanackan, men från 1620 fick den heta det mer folkliga ”morsmässa” eller ”mårmesses” som det skrevs på 1600-talet.
Til morsmässan fanns det olika minnesregler kopplat, bl.a. skulle ”vete sås vid morsmässetid intill korsmässan” och bi och bockar skulle slaktas. Dessutom sas det på sina håll att en kortare värmeperiod väntade, likt brittsommaren vid Birgittadagen.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-06
Litteratur:
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag
Kort svar: Birgitta har namnsdag 7 oktober eftersom det var på detta datum som Birgitta Birgersdotter helgonförklarades.
Så gott som alla årets dagar har namnsdagar i den svenska almanackan. Många av namnsdagarna går tillbaka på helgonkalendern som kom till Sverige med kristendomen under medeltiden. Ett svenskt helgon som lades till i almanackan under medeltiden var heliga Birgitta.
Heliga Birgitta
Birgitta Birgersdotter dog 1373 och helgonförklarades knappt två decennier senare. Det var påve Bonifatius IX som den 7 oktober 1391 efter propåer från svenska präster gav Birgitta helgonstatus. Och sedan dess har namnet Birgitta funnits i den svenska almanackan på detta datum.
Till Birgittadagen har det under senare tid knutits en tradition att det ska infalla några dagar av varmare väder i början av oktober – det är detta som kallas brittsommar.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-09-06
Kräftpest i svenska fiskevatten gjorde att import av kräftor från främst Finland men också Estland och Litauen började redan under tidigt 1900-tal. Trots att det rörde sig om importerade kräftor berördes även dessa av svenska förbud och fick inte saluföras förrän tidigast 8 augusti.
Under slutet av 1960-talet började butiker i Sverige att importera frysta kräftor från bl.a. Turkiet. Redan 1963 skedde en mindre provimport av just turkiska kräftor men det är 1969 som det börjas säljas frysta turkiska kräftor i svenska butiker.
Annons för frysta kräftor
Det finns de som menar att importerade frysta kräftor är det som gör att kräftskivorna ökar i popularitet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)2023-08-04
Att ätandet av kräftorna och inmundigandet av starka drycker som öl och brännvin kommit att förknippas med månaden augusti beror på lagstiftning. Ökad konsumtion av kräftor ledde till strikta regler för kräftfiske. Den 24 februari 1878 beslutade Kammarkollegiet om regler för fiske i Hjälmaren och nionde paragrafen löd:
Kräftor må icke fångas under Juni och Juli månader.
Förbudet som först gällde vissa sjöar i Närke utvidgades genom beslut i oktober 1900 till att gälla allt kräftfiske från ”1 maj till 31 juli”. Därefter förlängdes tiden till att gälla till 7 augusti kl. 18.00. Aftonbladet lät 1945 meddela:
För att förhindra onödigt tidigt kräftfiske har man ändrat fiskeristadgan så att kräftor inte får saluhållas eller utbjudas, säljas, köpas eller forslas från en ort till en annan under tiden från kl. 18 den 7 augusti till kl. 24 på natten till den 8 augusti. Ingen idé att sitta och vänta på restaurangen alltså.
Orsaken till skärpning av stadgan var att vissa restauranger erbjöd kräftor tidigare än vad kräftpremiären egentligen tillät genom att nyttja olika kryphål i formuleringar, t.ex. att fiske i ”enskilda vatten” var tillåtet. Men under stora delar av 1900-talet var kräftfiske enbart tillåtet från och med 7 augusti på kvällen.
Eftersom kräftfisket kunde börja på kvällen den 7 augusti knöts det en hel del traditioner till just detta datum. Så här berättar Gertie Karlsson i artikeln “Den vilda jakten på kräftan” om hur kräftfisket gick till på 50-talet.
– Jag minns att jag var så upphetsad att jag bara skrek. Det var nästan mer spännande än julafton. Allt hände på den dagen, berättar hon. – Det var navelsträngen till sommaren som klipptes av. Den sista stora festen. Sedan var sommaren och allt det roliga slut. /../ »Klara, färdiga, gå!« Exakt klockan 17 skulle burarna och håvarna i. Alla stod uppradade längs åkanten och bevakade varandra så ingen tjuvstartade.
I slutet av 1970-talet ändrades datum för kräftfiskepremiären två gånger. År 1976 beslutades att kräftfiskepremiären skulle ske på fredagen om 7 augusti är en lördag. Några år senare ändrade man istället till andra onsdagen i augusti vilket innebar att det kunde variera mellan 7 och 14 augusti. Datumen flyttades sedan tillbaka till första onsdagen i augusti 1991 för att sedan helt avskaffas tre år senare. Dagens Nyheter skrev i augusti 1993:
Ikväll äger den sista svenska kräftpremiären rum. Enligt den nya förordningen får man fiska kräftor året runt från januari nästa år [1994, min anm.]
I samma artikel berättar man också att Almanacksförlaget skulle stryka ordet ”kräftpremiär” från och med 1994 års utgåva och att det ”förstås [kan] bli bråk om vilken dag i augusti man ska välja” för sin kräftpremiär.
Dagens Nyheter 1994-08-06
På grund av ändrade regler och möjligheten att importera kräftor finns det alltså egentligen inget fast datum för kräftpremiären längre. Dessutom har olika sjöar i olika svenska kommuner olika regler för när och hur man får fiska kräftor.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap)2023-08-04
Kort svar: På julafton 1977 var det prästen Ingemar Glemme som var programvärd.
Att ha julvärdar i teve på julafton växte successivt fram under 1960-talet. De flesta år var det ordinarie programvärdar som fick vara julvärdar och vissa år var det speciellt utsedda personer, ex. skådespelare, som stod för värdskapet.
En person som varit julvärd inte mindre än tre gånger är Ingemar Glemme. Det är inte alls lika många gånger som Arne Weise men ändå noterbart. Glemme var präst och TV-producent och han var julvärd första gången 1974 och sedan igen 1976.
Ingemar Glemme
Sista gången som Ingemar Glemme fick vara julvärd var på julafton 1977. I Arbetet någon vecka innan julhelgen kan man läsa att ”Ingemar Glemme blir julaftonens programvärd i TV 1”. Även i tevetablåer för julafton nämns Glemme som värd på julafton.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-07-26
Till julafton 1969 var det dags för en ny tradition – att visa en scen från årets Disneyfilm som hade biopremiär. Första gången man gjorde detta var det Djungelboken och då visade man scenen med kung Louie i sitt aptempel. Samma år som Djungelboken visades första gången på julafton hade också en tio år gammal Disneyfilm premiär – Törnrosa.
Törnrosa
Törnrosa visades på julafton 1969 efter Lady och Lufsen och före Snövit och de sju dvärgarna. Samma år fick svenska teve-tittare också på nytt stifta bekantskap med Piff och Puff i Kalle Anka jagar tjuvar.
Kort svar:Askungen plockades bort ur Kalle Ankas julafton 1978 p.g.a. tidsbrist. Programmet var nämligen bara 55 minuter på julafton 1978.
Scenerna ur Askungenär ett av de inslag som var med allra första gången som Kalle Anka och hans vänner önskar God jul visades på julafton i svensk teve 1960. Långfilmen hade haft svensk biopremiär drygt tio år tidigare – några dagar före julafton 1950.
När det under slutet av 1960-talet gjordes en rad förändringar av programmet togs scenen ur Askungen bort. Julen 1969 visades istället klipp från Djungelbokenoch Törnrosa. Sedan var Askungen borta fram till julafton 1976 då hon och hennes möss kom tillbaka för att tillsammans med Peter Pan ersätta Aristocats och Jan Långben gymnastiserar.
Scen ur Askungen
Därefter har Askungen varit ett återkommande inslag förutom julen 1978 då scenen saknades. Orsaken var att man skulle visa det årets biofilm från Disney – Bernard och Bianca och enligt dåvarande chefen för TV1:s barnredaktion var de ”tvungna att plocka ut ett inslag eftersom vi bara har 55 minuter på oss”. Och mycket riktigt så är programmet 1978 tablålagt mellan 15.00 och 15.55.
Men året dessförinnan (1977) då programmet var identiskt (förutom Askungen och Bernard och Bianca då) så var det tablålagt mellan 15.00 och 15.50. Det var alltså fem minuter kortare. Det kan ju förvisso vara så att scenen från Bernard och Bianca var avsevärt mycket längre än den från Askungen.
Högtider och traditioner 
