Årsarkiv: 2012

Profilbild för Okänd

Vilka delar är bortklippta från ”I jultomtens verkstad”?

av

Kort svar: Den version av I jultomtens verkstad som visas på SVT i programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul är klippt på åtminstone fyra ställen – när Santa Claus läser ett längre brev, när två dockor åker ner för en rutschkana, när en docka som är en karikatyr av en jude går i leksaksparaden samt en del i slutet när Santa Claus sjunger en sång.

Det första inslaget i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul är I jultomtens verkstad. Disney producerade kortfilmen 1932 som en del i kortfilmsserien Silly Symphonies och på engelska heter filmen Santa’s Workshop. Originalet är 6 minuter och fyrtio sekunder långt men den version som visas på svensk teve är något kortare eftersom vissa delar plockats bort.

Jultomtens verkstad

När Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändes första gången i svenska teve 1960 var filmen i svartvitt och det saknades fyra scener:

  1. En scen i början av filmen när Santa Claus läser ett längre brev. Denna scen har klippts bort av SVT och har inte visats i något år på julafton.
  2. En scen när en blond respektive en svart docka åker ner för en rutschkana och säger ”Mama” respektive ”Mummy!”. Denna scen har sedan 2012 klippts bort av Disney och saknas på de DVD-utgåvor som ges ut av företaget. Scenen var från början bortklippt även i den svenska versionen men återkom av någon anledning 1983 och har visats fram till och med 2011.
  3. Ett klipp i leksaksparaden där en docka som är en karikatyr av en jude syns.  Denna scen har också klippts bort av Disney och saknas även den på de DVD-utgåvor som ges ut av företaget. Scenen var från början bortklippt även i den svenska versionen men återkom av någon anledning 1983 och har visats fram till och med 2011.
  4. En scen i slutet där Santa Claus sjunger en sång innan han reser iväg i sin släde. Precis som den första scenen så är det SVT som klippt bort denna scen och den har inte heller visats på julafton.

Kortfilmen I jultomtens verkstad var alltså redan 1960 klippt och sändes inte i sin helhet. Inte någon julafton har alltså den fullständiga versionen av kortfilmen visats.

På youtube finns filmen i sin helhet:

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-20)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

”Därför klippte Disney bort den svarta dockan” svt.se (läst 2012-12-20)

Profilbild för Okänd

Vilka filmer visades i den första ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”?

av

Kort svar: I det första programmet 1960 visades inslagen Jultomtens verkstad (i svartvitt), Peter Pan, Bambi på isen, Pinocchio, Askungen, Lady och Lufsen, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Inget av dessa inslag har genom alla år visats på samma sätt varje år.

Klockan 16:00 på julaftonen 1960 visades för första gången det program som kommit att bli en svensk klassiker – Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Den engelska originaltiteln är From all of us to all of you och det programmet sändes första gången i USA 19 december 1958.

Varje gång SVT eller Disney gör någon förändring i programmet blir det stora rubriker och omfattande protester. Vad som då kan vara intressant att notera är att enbart tre inslag funnits med under alla de dryga femtio år som programmet sänts –

Dessa tre avsnitt var med i det allra första programmet tillsammans med klipp ur

Askungen finns också med i dagens upplaga men hade ett uppehåll mellan 1969 och 1976 samt 1978. Av de tre inslagen som funnits med sedan premiären är det dock inget som visats på samma sätt genom alla år.

I jultomtens verkstad saknades fram till 1983 scenerna med den svarta dockan som rutschar ner för kanan och säger ”Mammy” (lyssna på ljudspåret från julafton 1975 så hör man att ”Mammy” saknas) och den figur i leksaksparaden som ser ut som en karikatyr av en jude. Dessa scener kommer att tas bort igen från och med julen 2012. Dessutom var inslaget i svartvitt fram till 1978. Inte något år har alltså I jultomtens verkstad visats oklippt i svensk teve

Parkscenen i Lady och Lufsen (efter måltiden) visades inte mellan 1983-1990 samt 1992 och 1993.

Vad gäller Snövit har rösterna dubbats om sedan premiären. I originalet görs den svenska rösten av Tatiana Angelini, men 1982 dubbades hela filmen om och sedan dess är det Anna-Lotta Larsson som gör Snövit.

Det första av originalinslagen som rök var Kalle Anka och nötkriget (eller Toy Tinkers) som den heter i original). Det togs bort redan 1967 eftersom scenen ansågs som alltför våldsam. Samma år togs även Bambi och Pinocchio bort.

Genom åren har inte mindre än nitton olika inslag figurerat (bl.a. Jan Långben gymnastiserar 1971-1975 och Piff och Puff på hönsgården 1971-1981). Av de nuvarande inslagen är Plutos julgran  yngst då det kom med i programmet först 1983 (sändes också 1967 och 1968).

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-15, uppdaterad 2013-12-09)

Källa: ”Ingen jul utan Kalle Anka” av Robert Andersson i boken Från oss alla till er alla…

Skådespelarna som gör julens röster (SvD 23/12 2012)

Dubbningshemsidan

Profilbild för Okänd

Vad är viktigast på julbordet för svenskar?

av

Kort svar: Julskinka är den enskilda rätt som är populärast på de svenska julborden.

De flesta av årets högtider är förknippade med mat – ägg och lamm vid påsk, sill och potatis vid midsommar och kräftor och surströmming på sensommaren. Men allra mest mat äter svenskarna under julhelgen.

Ursprunget till de olika rätter som står på julborden är olika. En del, som lutfisken, är sekelgamla – andra, som köttbullarna, hamnade på julbordet under andra hälften av 1900-talet. Men vilka är egentligen de populäraste rätterna?

Samtliga de undersökningar som jag läst visar att julskinkan är ohotad etta. Mellan 84 och 97 procent anger att de har julskinka på julbordet. Som tvåa kommer oftast sill och köttbullar.

BIld av Dan Wirdefalk från Pixabay

Synovate/Temo gjorde 2006 en undersökning där 1022 svenskar intervjuades om olika julrelaterade saker. På frågan ”Kommer julbordet innehålla något av följande?” svarade:

  1. Julskinka – 96 procent
  2. Köttbullar – 94 procent
  3. Sill – 92 procent
  4. Korv – 87 procent
  5. Risgrynsgröt – 74 procent
  6. Lax – 70 procent
  7. Kål (röd, brun eller grön) – 67 procent
  8. Revbensspjäll – 53 procent
  9. Lutfisk – 36 procent

Yougov genomförde hösten 2012 intervjuer (1402 st) om vilka sju rätter som var viktigast på julbordet:

  1. Skinka – 84 procent
  2. Köttbullar – 76 procent
  3. Sill – 68 procent
  4. Janssons frestelse – 59 procent
  5. Lax – 48 procent
  6. Revbensspjäll – 35 procent
  7. Julkorv – 29 procent

I december 2002 tog Vår Bostad hjälp av Sifo för att ta reda på vad som var viktigast på julbordet:

  1. julskinka – 83 procent
  2. sill – 36 procent
  3. köttbullar – 30 procent
  4. Janssons frestelse – 20 procent
  5. prinskorv – 17 procent
  6. risgrynsgröt – 15 procent
  7. lutfisk – 14 procent
  8. lax – 6 procent
  9. revbensspjäll – 5 procent
  10. dopp i grytan – 5 procent

Lui marknadsinformation och Temo frågade 2003 vilken som var favoritmaten på julbordet:

  1. julskinka – 66 procent
  2. sill – 39 procent
  3. köttbullar -22 procent
  4. Janssons frestelse -20 procent
  5. prinskorv -14 procent
  6. lutfisk -10 procent
  7. lax -10 procent
  8. gröt -8 procent
  9. revbensspjäll -8 procent
  10. sylta -7 procent

När Demoskop 2018 frågade drygt tusen svenskar om vad på julbordet man ”inte kunde vara utan” blev det följande resultat:

  1. Julskinka (60 procent)
  2. Köttbullar (44 procent)
  3. Inlagd sill (36 procent)
    Julmust (36 procent)
  4. Janssons Frestelse (34 procent)
  5. Ägg (25 procent)
  6. Prinskorv (25 procent)
  7. Vörtlimpa (17 procent)
  8. Glögg (16 procent)
  9. Risgrynsgröt (15 procent)
    Rödbetssallad (15 procent)

När Livsmedelsföretagen 2018 frågade 1020 personer om ”Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” blev resultatet:

  1. Julskinka – 25 procent
  2. Janssons frestelse – 15 procent
  3. Sill – 11 procent
  4. Lax – 9 procent
  5. Revbensspjäll – 6 procent
  6. Köttbullar – 5 procent
  7. Grönkål – 4 procent
  8. Julmust – 3 procent
  9. Lutfisk – 3 procent
  10. Risgrynsgröt – 3 procent

En undersökning från Livsmedelsföretagen gav 2020 följande resultat på frågan ”Vilken av följande rätter är din absoluta favorit på julbordet?” (1013 intervjuer) gav snarlika resultat.

Notera att frågorna som ställts i de olika undersökningarna varierar, men tydligt är att julskinkan, sillen och köttbullarna är det absolut mest centrala på svenskens julbord. Därefter kommer ofta Janssons frestelse, korv av olika slag och lax. Dock ska det sägas att julskinkan minskat något i popularitet under 2010-talet.

Källor: Artiklarna som länkas till vid respektive topplista.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-10-28, uppdaterad 2021-09-24)

Profilbild för Okänd

När är vintersolståndet 2012?

av

Kort svar: Vintersolståndet 2012 inträffar exakt klockan 12.12 den 21 december (svensk tid).

Solen rör sig som bekant skenbart  över himlavalvet från öster till väster under en dag. Under ett år rör sig solen också vertikalt på himlavalvet. Under sommaren står solen högt på himlen (långa dagar) och på vinter står den lågt (långa nätter).

Den exakta tidpunkt (på sekunden) då solen står som allra lägst på himlen kallas för vintersolståndet. Och år 2012 inträffar det exakt klockan 12.12 den 21 december (svensk tid).

Källa: Naval Oceanography Portal

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)

Profilbild för Okänd

Vad är vintersolståndet?

av

Kort svar: Vintersolståndet är en tidpunkt när solen står som lägst på norra halvklotet. Vintersolståndet inträffar 20 eller 21 december svensk tid.

Solen har en central betydelse för vår kalender och för de högtider som firas. Vid två tillfällen står solen som högst (sommarsolståndet)respektive som lägst på himmeln (vintersolståndet)  – och vid dessa tidpunkter firar vi i Sverige midsommar respektive jul.

För att förstå vad vintersolståndet är måste man veta hur jorden och solen förhåller sig till varandra och vad det har för betydelse. Som bekant rör sig jorden i en bana runt solen (ett år)  samtidigt som jorden rör sig runt sin egen axel (ett dygn).

Från jorden ser det ut som om solen rör sig över himlavalvet – från öster till väster och vid middagstid står den rakt i söder – med en hastighet av 15 grader per timme. Rörelsen i vertikal riktning är betydligt långsammare – en kvartsgrad per dygn.

Solens placering på himlavalvet mäts i i förhållande till himmelsekvatorn (en tänkt storcirkel på himlavalvet som utgår ifrån jordens ekvator). Avståndet från himmelsekvator kallas deklination och för solens del varierar det på ett ungefär mellan 23 grader norr om himmelsekvatorn och 23 grader söder om himmelsekvatorn under ett år.

När solens når sin lägsta deklination (c.a. S.23) betyder det att solens står som allra lägst på himlen – och det är vid den exakta tidpunkten som vintersolståndet inträffar.

kara_image6

Vad bilder visar är de olika banor som solen tar över himlavalvet beroende på om det är juni eller december på norra halvklotet. Runt den 21 december står solen alltså som lägst och det är då vintersolståndet inträffar.

Källa: Nautica – Folkuniversitet

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-09)

Profilbild för Okänd

När började man ha köttbullar på julbordet?

av

Kort svar: Köttbullar blir successivt en del av det svenska julbord från 1970-talet och etablerar sig först på 1980-talet. Det finns dock enstaka tidigare belägg.

Ett svenskt julbord kan innehålla en rad olika rätter, men när olika undersökningar gjorts för att se vilka rätter som är vanligast är det – förutom julskinkan och sillen – oftast köttbullarna som hamnat i topp. Att just köttbullarna är så populära kan tyckas märkligt med tanke på att de introducerades på det svenska julbordet så sent som under 1970-talet.

Nedanstående bild är tagen ur Bonniers Kokbok (1960). Här kan man se de rätter som var typiska för sextiotalets julbord – julskinka, dopp i grytan (anledning till att vi säger dopparedan), olika slags korvar, syltor, inlagd sill och en hel del annat. De flesta av de rätter som är populära idag finns med, dock inte köttbullarna eller för den delen prinskorven.

(ur Bonniers Kokbok – 1960)

Köttbullarna är en rätt som ofta uppfattas som ”typiskt svensk”. Jonathan Metzger citerar i sin avhandling kokboken Mammas köttbullar från 1964: 

köttbullar /../  är en rätt som är hela svenska folkets egendom. Från norr till söder i hela vårt avlånga land lagas det någon gång i veckan köttbullar i vartenda kök… Drömmen om mammas goda köttbullar finns kanske hos de flesta av oss. (citerat i Metzgers, s. 32)

Men även om köttbullarna varit en del av det svenska köket under en lång tid skulle det dröja innan de tar plats på julbordet. Ett tidigt belägg för köttbullar som julmat är en annons från Konsum 1951 där ”man ”Moster Malins julråd” tipsade om följande rätter till julaftonens lunch:

Sill, sardiner, sillsallad, sylta, grisfötter, salt kött, köttbullar, rödbetor, ost. Dopp i grytan. Mästerskinka, rödkål, långkål eller brysselkål, äppelmos eller ananas, grönsallad eller endivesallad. Kaffe.

Sedan ska det dröja ytterligare nästan tjugo år innan köttbullarna kommer tillbaka. Husmoderns köksalmanack föreslog i sin utgåva 1970 ”små köttbullar” som en del av julbordet. Det finns ytterligare något exempel från samma årtionde, t.ex. från Icas kokbok 1978, på köttbullar i samband med julbordet. Men allmänt förekommande i t.ex. Husmoderns köksalmanack blir det inte förrän på 1980-talet.

Skrivet av: Mattias Axelsson (2012-12-03, uppdaterad 2022-11-19)

Källor: 

SvD 1951-12-19

Husmoderns Köksalmanack 1933, 1934, 1935, 1941, 1946, 1953, 1956, 1963, 1967, 1968, 1969, 1970, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1983, 1984, 1986, 1987, 1991 och 1993.

Bonniers stora kokbok 1960

ICA kokbok 1978

Litteratur:

Julbord – dukat för frossa – Populär Historia 2006

Moderna julbord: Allt är inte så traditionellt som vi tror – Nationalencyklopedin

Metzger, Jonathan (2005) I köttbullslandet: Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska fältet. Doktorsavhandling vid Stockholms universitet.

Profilbild för Okänd

Är första advent den 1 december?

av

Kort svar: Vissa år (ex. 2013) är första advent den 1 december, men oftast är det inte så.

Advent (som betyder ankomst) är en period av förberedelser inför julfirandet. Adventstiden löper från första söndagen i advent (den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december) till och med julafton (fjärde advent kan alltså vara på julafton).

Adventsljusstake

Eftersom första advent alltid är på en söndag så är den inte alltid på samma datum (till skillnad från juldagen som alltid är 25 december oavsett veckodag). Vissa år (t.ex. 2013) är första advent den 1 december, men vanligare är att första advent inte är den 1 december.

Källa: Den stora julboken av Jan-Öywind Swahn

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-11-30)

Profilbild för Okänd

Vilken är världens mest sålda jullåt?

av

Kort svar: White Christmas med Bing Crosby som sålts i över 50 miljoner exemplar.

Ingen högtid är så intimt förknippad med särskild musik som julen är. Varje år produceras och säljs mängder av olika julskivor, men som ohotad etta på listan över de mest sålda jullåtarna genom tiderna finns fortfarande en melodi som spelades in på fyrtiotalet – White Christmas med Bing Crosby.

Att White Christmas är den mest sålda jullåten genom tiderna råder det ingen tvekan om. Guinnes World Record gjorde 2007 en noggrann undersökning och beräknade att singeln White Christmas sålts i hisnande 50 miljoner exemplar.

Texten och musiken skrevs 1940 av Irving Berlin. Det första framträdandet med sång av Bing Crosby gjordes på juldagen 1941. Några månader senare (29 maj 1942) spelade Crosby in sången tillsammans med John Scott Trotters orkester på skivbolaget Decca för filmen Holiday Inn. Denna inspelning hamnade på topplistorna i oktober samma år och nådde förstaplatsen i USA sista oktober och behölls sedan toppositionen i elva veckor.

Dock är det inte den inspelning som gjordes 1942 som vi oftast hör idag. Originalbanden från den inspelningen blev – pga frekvent användande – skadade. Därför spelade Crosby, med hjälp av samma orkester som 1942, in en ny version av melodin i mars 1947.

De två versionerna är ganska lika men det går ändå att hör tydliga skillnader, orkestern spelar flöjt och celesta (en typ av klockspel) i början av den nyare versionen (1947). En annats enkelt sätt att höra skillnad är att Crosby betonar  det första ”christmas” olika i de båda versionerna (‘drea-he-a-ming’ med fyra stavelser i den äldre och ‘dreaming’ med två stavelser i den nyare).

Du kan själv jämföra: White Christmas från 1942 (youtube eller på spotify) med White Christmas från 1947 (youtube eller på spotify).

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-11-25)

Källor: The hymns and carols of christmas och Wikipedia: White Chritmas (song)

Profilbild för Okänd

När är första advent 2012?

av

Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2012 söndagen den 2 december.

Advent är en period som börjar söndagen fyra veckor före juldagen och sedan löper över cirka fyra veckor. Eftersom juldagen alltid är 25 december kan den infalla vilken veckodag som helst. Första söndagen i advent är dock alltid en söndag och kan därmed infall på olika datum.

Om juldagen är på en måndag kommer första advent infalla sent (3 december) och när juldagen (som i år – 2012) är på en tisdag så är första söndagen i advent söndagen den 2 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-11-11)

Profilbild för Okänd

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen och alla helgons dag?

av

Kort svar: Allhelgonadagen är 1 november och är en vanlig dag, medan alla helgons dag är lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november och det är en röd dag.

Bakgrunden till att man inom den kristna kyrkan firar en allmän helgondag i början av november är att det i flera äldre kulturer fanns ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. Någon gång under 800-talet blir 1 november ”alla helgons dag” i katolska kyrkan och på 1100-talet kommer dagen till Sverige med kristendomen.

Almanacka med allhelgonadagen och alla helgons dag

Under reformationen på 1500-talet avskaffades en rad helgondagar av ”ekonomiska, sociala och moraliska skäl /../ men när det kom till allhelgonadagen kunde man även anföra religiösa skäl” (Herlitz, s. 125). Under den fortsatta reformationen försökte man successivt avskaffa fler helgdagar och både 1738 och 1741 gjorde försök att avskaffa allhelgonadagen som helgdag. Men det var först i och med den stora helgdagsreduktionen 1772 som allhelgonadagen 1 november blev av med sin helgdagsstatus.

I början av 1900-talet började det bli vanligare och vanligare att folk tände ljus på gravarna under allhelgonahelgen och då det dessutom fanns en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten, så fanns det intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Numera är alltså 1 november (allhelgonadagen) en vanlig dag medan lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (alla helgons dag) en röd dag.

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-10-29, uppdaterad 2022-10-09)