Kort svar: Janssons frestelse etablerar sig som julmat på 1960-talet, men finns med redan från åren efter andra världskriget.
Det är under de senaste dryga hundra åren som den ”traditionella julmaten” har formats. Om man tittar på de populäraste rätterna på julbordet så är det huvudsakligen maträtter som blivit julmat under slutet av 1800- och en bit in på 1900-talet. Julskinkan kan vi spåra till det sena 1800-talet och den inlagda sillen till det tidiga 1900-talet.
En rätt som ofta tillhör de populäraste rätterna är ansjovisgratängen Janssons frestelse som vi känner sedan 1920-talet. Så här beskrivs den av mathistorikern Richard Tellström:
Janssons frestelse är en äldre maträtt känd sedan åtminstone 1840-talet under namnet ansjovisgratäng men den tillhörde på den tiden vickningsrätterna.
Men även om maträtten Janssons frestelse i olika former är minst hundra år gammal så kan vi inte räkna den till den äldre julmaten. Inte ens om vi med äldre menar ”runt hundra år gammal”.
När Svenska Dagbladet 1924 presenterar förslag till julmat på julafton är det:
pressylta, julkorv och skinka samt rödbetor och potatis. Lutfisk med potatis, gröna ärter och vit sås. Julgröt med mjölk. Klenäter och mandelformer med sylt.
Äldre rätter som julkorv och pressylta finns med, men ingenstans under julhelgen 1924 finns vare sig Janssons frestelse eller ansjovisgratäng med som förslag. Inte heller 1925 ser man några spår av rätten, men den inlagda sillen dyker nu upp.
Smör, bröd, ost, inlagd sill, rökt leverkorv, pressylta med rödbetor. Spenatomelette. ”Dopp i grytan”. Julskinka, fläskkorv, grynkorv och salt oxbringa, bruna bönor och potatispuré, senap. Julöl. Klenäter med klarbärskompott.
Det första belägget som jag (med hjälp av Richard Tellström) funnit där Janssons frestelse associeras med julmat är annonser för NK direkt efter andra världskriget. Både inför julen 1946 och julen 1947 så finns frestelsen med i uppräkningar av julmat. Men på en meny från 1947 föreslår man Janssons frestelse som lunch under trettonhelgen och ”diverse julmat” till middag.
Men efter de första beläggen direkt efter kriget så saknas Janssons frestelse under 1950-talet som julmat. Jag har sökt i DN:s och SvD:s digitala arkiv för december månad under samtliga år från kriget och inte hittat det minsta spår förrän 1960-talet. I en notis om ”svensk julmat” i Brasilien skriver SvD 1962:
Han har redan börjat rusta för årets dopp i gryta och brasilianarna tingar bord långt i förväg till julsupén, där de i hettan c:a 30 grader varmt gladeligen äter sådana kaloririka saker som Janssons frestelse, köttbullar och bruna bönor
Under andra halvan av 1960-talet förekommer Janssons frestelse ofta som rätt till julbordet. Exempelvis i tidningen Feminas julmatsbilaga 1966. Där räknar man upp olika recept på just julmat, bl.a. sillsallad och inlagd sill, hemlagade leverpastejer, revbensspjäll, lutfisk, julskinka samt även Janssons frestelse. Även SvD har på julafton 1965 med Janssons frestelse i en artikel som diskuterar hur nyttig julmaten är.
När man sedan tittar på olika förslag på julmiddagar under slutet av 1960-talet och 1970-talet så förekommer Janssons frestelse inte sällan i uppräkningarna. Och redan 1978 kunde man få Janssons frestelse och köttbullar på ett ”gammaldags julbord” i Stockholm.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (uppdaterad 2023-04-01)
Källor: ”Historien om tio julmatsfavoriter” taffel.se 2015-12-07
Högtider och traditioner 