Profilbild för Okänd

Vilken mat är viktigast för svenskar till påsk?

Kort svar: Ägg, lax och inlagd sill är de viktigaste rätterna för svenskar till påsk.

Påskens mat är i Sverige mer sparsmakad än julens frosseri i kött och mer inriktad på fisk, men har fler rätter än midsommarbordet. Historiskt har påsken inte varit en stor mathögtid – ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma. Äggen och fisken, i form av lax och sill, är rätter som numera är populära.

Påskmat

Sifo undersökte 2019 vad svenska folket ansåg som viktigast på påskbordet.

  1. Ägg (31 procent)
  2. Sill (22 procent)
  3. Påskmust (11 procent)
  4. Lax (9 procent)
  5. Köttbullar (9 procent)
  6. Lamm (3 procent)
  7. Påsköl (3 procent)
  8. Prinskorv (2 procent)
  9. Snaps (2 procent)

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  1. Ägg – (52 procent)
  2. Sill – (30 procent)
  3. Lax – (18 procent)
  4. Köttbullar – (17 procent)
  5. Janssons frestelse – (17 procent)
  6. Prinskorv – (8 procent)
  7. Lamm – (8 procent)

Coop använde 2018 Demoskop för att ta reda på vad svenskar föredrog på påskbordet.

  1. Ägg (73 procent)
  2. Påskmust (52 procent)
  3. Inlagd sill (51 procent)
  4. Lax (47 procent)
  5. Köttbullar (41 procent)
  6. Potatis (36 procent)
  7. Påskgodis (32 procent)
  8. Prinskorv (30 procent)
  9. Janssons frestelse (25 procent)
  10. Snaps (19 procent)

Svensk Handels påskundersökning 2024 ger snarlika resultat:

  1. Ägg (64 procent)
  2. Sill (34 procent)
  3. Lax (29 procent)
  4. Köttbullar (28 procent)
  5. Efterrätt/godis (25 procent)
  6. Janssons frestelse (18 procent)
  7. Prinskorv (16 procent)
  8. Lamm (11 procent)
  9. Räkor (11 procent)
  10. Skinka (8 procent))

Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Påskbordets 9 viktigaste rätter” elle.se 2019-04-14

Ägg ohotad favorit på påskbordet” coop.se 2018-03-23

Svensk Handels påskrapport 2019

Svensk Handels påskprognos 2024

Profilbild för Okänd

När började man med påskkort i Sverige?

Kort svar: De första påskkorten kom till Sverige i slutet av 1800-talet.

Vykort och julkort blev populära i Sverige under 1800-talet. Från Tyskland importerades också bruket att skicka påskkort, inte sällan med den från just Tyskland importerade påskharen som motiv. De äldsta beläggen för påskkort som jag har funnit är från annonser från 1884. Senare kom även pingstkort.

Nerikes Allehanda1884-03-28

Motiven på de svenska påskkorten kom att bli ägg, kycklingar, höns och påsktuppen. Påskkärringar var också populära symboler.

Glad påsk. Kyckling och förgätmigej.
Avstämplat Stockholm 22/4 1905. Porto 5 öre.

I början av 2000-talet skickades flera miljoner påskkort, men trenden är att det har minskat kraftigt därefter. Istället används sociala medier för att önska ”Glad påsk!”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

Källor: Påskkort” postmuseum

Allt fler skickar påskkort” Sydsvenskan 2003-04-12

Påskkortens tid är förbi” Arbetarbladet 2010-04-01

Profilbild för Okänd

Varför heter det påsklilja?

Kort svar: Att det svenska namnet på blomman Narcissus pseudonarcissus blivit påsklilja beror troligen på att den blommade kring påsk i sydligare länder och att namnet därefter lånats in till svenskan.

Den blomma som tydligast förknippas med påsken och som dessutom eventuellt bidragit till att vi förknippar påsken med färgen gul är påskliljan. Men varför heter påskliljan som den gör då den i naturligt tillstånd inte alls med säkerhet kan blomma kring påsk?

Men ändå är träffbilden i landet som helhet för gles för att man på dessa grunder skulle vänta sig att blomman i Sverige skulle uppkallas just efter påsken.

Enligt SAOB är det tidigaste belägget för ordet påsklilja som en benämning på arten Narcissus pseudonarcissus från Carl von Linné 1748.

påskliljor

Men redan på 1500-talet har danskarna skrivit om ”paaskelilier” och det går att härleda ordet söderut i Europa.

De påskinspirerade namnen bör ha sitt ursprung i rent deskriptiva uttryck från områden där man kan vänta sig att växtens blomning ofta sammanfaller med påsken, alltså Tyskland, Belgien, Nederländerna och kanske södra Danmark.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

Källa: Klimat, religion och tolkningen av en blomma – Fallet Narcissus pseudonarcissus” av Mats Mobärg, docent i engelska

Profilbild för Okänd

Varför är påsken gul?

Kort svar: Ingen vet egentligen varför påskens färg är gul, men det troligaste är att det finns en koppling till symboler som ägg, kycklingar och påskliljor samt till solen.

De två stora kristna högtiderna i Sverige – jul och påsk – är båda förknippade med en specifik färg, rött för julen och gult för påsken. Påskens gula färg har dock ingenting med kyrkan eller kristendomen att göra utan går troligare att härleda ur folklig tradition. Jonas Engman Nordiska museet säger:

Det är säkert ingen slump [att påskens färg är gul], men vi vet inte riktigt varför det blev gult. Kanske har det med solen att göra, eller äggula. Det är ofta nationalromantiken som uppfinner mycket av det här

Det tråkiga svaret på frågan om påsken färg är helt enkelt att vi inte veta varifrån färgen kommer. Det finns såklart en rad symboler för påsken som har bidragit – kycklingar, ägget och påskliljorna.

Påskliljor

En annan hypotes handlar om att solens färg på något vis påverkat – ”att gult syftar på vårsolen, som lyser allt klarare och starkare på himlen vid denna tid på året”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor:

Sol, ägg och kycklingar – därför har påsken blivit gul” Hela Hälsingland 2016-03-24

Påskens gula färg” svd.se 2015-04-15

Profilbild för Okänd

När inföll påskdagen 1818 i Sverige?

Kort svar: Påskdagen 1818 inföll i Sverige söndagen 29 mars.

Påskens datum har alltid varit en källa till förvirring. Grundregeln är att ”påskdagen är den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som kommer på eller efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).”

Under mer än hundra år hade Sverige dock sitt eget sätt att räkna påskens datum. Efterr förslag från astronomen Anders Celsius började man 1740 beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa), vilket gjorde att svensk påsk under vissa år inföll på helt andra datum än den övriga kristna världen, t.ex. inföll påskdagen 1742 redan den 14 mars.

Ett annat exempel är påsken 1818 som i Sverige inföll 29 mars men i den övriga kristna världen – 22 mars – alltså på tidigast möjliga datum. Skillnaden beror på att Sverige utgick från den astronomiska fullmånen, som syntes söndagen 22 mars och därmed blev påskdagen nästföljande söndag. Men i övriga världen använde man den ecklesiastiska fullmånen som inföll lördag 21 mars och därmed blev nästföljande dag påskdag i resten av den kristna världen.

Mariestads Weckoblad 1818-03-28

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-30)

Källor:  Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland

Datum 1818” itu.se

Full moon march 1818

Profilbild för Okänd

När inföll påskdagen 1943?

Kort svar: Påskdagen 1943 inföll 25 april.

Påskens datum varierar från år till år beroende på när påskfullmånen infaller. Vissa år är den tidig och vissa år infaller påskhelgen sent i april. Ett år då påsken inföll så sent som den överhuvudtaget kan infalla var krigsåret 1943.

snip_20180214204340

DN:s förstasida påskdagen 25 april 1943.

Att påsken 1943 var så sen beror på att påskfullmånen detta år inföll 18 april, vilket var en söndag. Den därpå följande söndagen blev sedan påskdagen. Även påsken 2019 var påskfullmånen den 18 april men då var det på torsdagen vilket fick till följd att påskdagen istället inföll 22 april. Nästa gång som påsken infaller så sent som 25 april blir påsken 2038.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-30)

Källor:  Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

List of Easter Sunday dates

Profilbild för Okänd

Vilket datum är påskdagen 2038?

Kort svar: Påskdagen 2038 infaller 25 april, vilket är det senaste datum som påsken kan infalla på.

Påskens datum varierar från år till år – vissa år är den tidig (som t.ex. påsken 2008) och vissa år är den sen. Det absolut senaste som påskdagen kan infalla är 25 april. Att påsken infaller så sent som 25 april är mycket ovanligt, det inträffar i snitt en gång varje århundrade. Senaste gången var 1943 och nästa gång det inträffar är 2038.

Att påsken 2038 är så sen beror på att påskfullmånen 2038 infaller 18 april, vilket är en söndag. Den därpå följande söndagen är sedan påskdagen. Även påsken 2019 var påskfullmånen den 18 april men då var det på torsdagen vilket fick till följd att påskdagen istället inföll 22 april.

Almanacka för april 2038,

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-03-30)

Profilbild för Okänd

Vad är ”traditionell påskmat”?

Kort svar: När Sverige var ett jordbrukssamhälle var påsken ingen stor mathögtid, men ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma.

Julen är den stora mathögtiden även historiskt i Sverige. Påsken däremot infaller under en period då det ofta var ganska tomt i gårdens förråd. Skörd och slakt låg åtminstone ett halvår bak i tiden och det skulle dröja innan det var möjligt att börja fylla förråden igen. Påsken var alltså inte någon större mathögtid före förra seklet.

Om man ska hitta någon mat som var ”traditionell påskmat” kan vi ändå identifiera ägg och fisk. Åtminstone i södra Sverige hade hönorna börjat värpa de första våräggen, i alla fall om påsken inte var väldigt tidig. Under fastan, som iakttogs noga så länge Sverige var katolskt, fick man inte äta av äggen men vid påskhelgen var det igen fritt fram.

Rökt lax

Fisken var tillgänglig året runt vilket gjorde den lämplig som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Det är sedan under 1900-talet som den moderna påskmaten successivt börjar introduceras. Runt andra världskriget försöker man lansera påskskinka och även påskmust kommer däromkring. Under andra halvan av förra seklet tillkommer smårätter från julbordets smörgåsbord – ex. inlagda sillar (som introducerades redan under mellankrigstiden), prinskorv, köttbullar och Janssons frestelse.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källa: Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Profilbild för Okänd

När är påsken 2021?

Kort svar: Påskafton infaller 2021 på lördagen 3 april och påskdagen är söndagen 4 april.

Påskens datum bestäms av tabeller som har en vag anknytning till fullmånen och vårdagjämningen. Enkelt uttryck så infaller påskdagen på:

söndagen närmast efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars

Dock är det inte den astronomiska fullmånen, utan en med tabeller framräknad fullmåne som avgör påskens datum.

Påskfullmånen 2021 är den 28 mars, vilket är samma som den astronomiska fullmånen i Sverige. Och eftersom närmaste söndag därefter är 4 april så är det också då påskdagen infaller.

Skrivet av Mattias Axelsson  – författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap (2021-01-18)

Källor: 

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför kan inte påsken stå still?” av Lars Nystedt i SvD 2002-03-30

Profilbild för Okänd

Hur länge har vi ätit påskskinka i Sverige?

Kort svar: Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades i Sverige under mitten av 1900-talet.

Fläskkött har funnits i det svenska köket i flera tusen år. I det gamla bondesamhället slaktades grisarna i oktober och december för att sedan saltas in så att det skulle räcka till nästa slakt. En eller ett par grisar sparades dock till lucia då de slaktades för att man skulle få färskt kött till julfirandet.

Man skulle kunna tro att julskinkan är en rest från detta, men som Ebbe Schön skriver (s. 16):

Julskinkan har dock inte så värst gamla anor. I regel åt man andra delar av grisen vid jul – skinkan brukade man salta ner och spara till våren.

Att äta skinka är alltså traditionellt (före mitten av 1800-talet) inte något som förknippats med jul utan snarare med vårens högtider. Mathistorikern Richard Tellström menar att de rimmad (alltså saltad) skinka var något som man i Sverige åt främst på vårkanten och sommaren. Det var skinkorna som saltades in i samband med luciaslakten som man åt då.

Den absolut viktigaste högtiden under våren sedan Sverige kristnats var givetvis påsken. Under fyrtio dagar före påskhelgen var det dessutom under katolsk tid fasta, vilket gjorde att både kött och ägg var otillåten mat. Därför är det inte en orimlig tanke att den rimmade skinkan förr var en del av påskens måltid.

Modern påskskinka

Under slutet av 1800-talet, i samband med nationalromantikens försök att återuppliva en gammal svensk bondekultur, blev den kokta julskinkan vanlig på julborden, däremot inte på påskborden. Tellström menar att:

påskskinka, en rimmad skinka (ibland lättrökt) till påskfirandet och såld under namnet ”påskskinka”, först uppträder på 1940-talet med blir vanligt förekommande först under 1960-talets andra hälft.

Dagen Nyheter 8 april 1941

Det finns annonser från 1930-talet där det står att ”rökt skinka – fin påskmat” även om det inte uttryckligen kallas för påskskinka. Begreppet påskskinka lanseras på 1940-talet.

Frekvensen av annonser ökar sedan tydligt under 1960-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. Även om man inom dagligvaruhandeln försökt lansera både advents- och helgskinka under lång tid.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-04-13

Källor:

e-postintervju med Richard Tellström

Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner Semic : Sundbyberg

Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma

SvD 1931-03-28

SvD 1936-04-09