Kategoriarkiv: jul

Profilbild för Okänd

Varför sändes midnattsmässan 1999 från Linköpings domkyrka och inte från Peterskyrkan?

av

Kort svar: Att SVT sände midnattsmässan 1999 från Linköpings domkyrka berodde på att man ville visa på midnattsmässan som ny-svensk kyrkotradition och att det var särskilt lämpligt att göra en ny grej i samband med just millennieskiftet.

En midnattsmässa är en gudstjänst som hålls i anslutning till midnatt, den mest frekvent förekommande är midnattsmässan i anslutning till julfirandet. Sedan 1958 har SVT sänt midnattsmässa sent på julaftonskvällen.

Under de första årtionden så var det olika kyrkor i olika länder som anordnade den midnattsmässa som SVT sände. Ett år kunde det vara från Bergskirche i Västtyskland och ett annat år från St Bénédict-sur-Loire i Frankrike. Men från och med julen 1981 så blev det påvens midnattsmässa i Peterskyrkan i Rom som svenska teve-tittare kunde titta på och så har det varit varje jul förutom ett år.

Det finns nämligen ett undantag från regeln att midnattsmässan på julafton ska sändas från Peterskyrkan i Rom. Det förra seklets sista midnattsmässa sändes nämligen från Linköpings domkyrka vilket ledde till ”kraftiga reaktioner”.

Från SvD:s tablå

Att sända midnattsmässan 1999 från Linköping var en idé som kom från producenten Johannes Söderberg som också bodde i Linköping. Enligt en artikel i SvD ville han

visa upp midnattsmässan som ny-svensk kyrkotradition och tyckte det var särskilt lämpligt i samband med millennieskiftet. Han ville också uppmärksamma ett unikt samarbete kring en julkrubba mellan Linköpings stift och kommun.

Beslutet fattades av chefen för SVT:s för religions- och livsåskådningavdelning Bengt Bergius som i sin tur menade att det var fint att man stod nollställda inför framtiden. Bergius menade också några dagar efter julafton att mässan från Linköping setts av 2,1 procent mot 0,9 för midnattsmässan från Rom året innan.

Men experimentet med midnattsmässa från en luthersk kyrka i Sverige blev kortvarigt. Redan på det nya seklets första år var man tillbaka i Rom.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-22)

”Stark reaktion mot bruten mässtradition” SvD 1999-12-28

Profilbild för Okänd

Vilken dag har man midnattsmässa i kyrkan?

av

Kort svar: Midnattsmässa är en gudstjänst som hålls kring midnatt och syftar nästan alltid på den mässa som genomförs med början en stund innan midnatt på julaftonskvällen. Teve-sändningen börjar runt 21.30 sedan ett antal år tillbaka.

Att kristna firar jul hänger samman med berättelsen om Jesus födelse. En viktig tradition inom den svensk kristenhet historiskt har varit att besöka kyrkan på juldagens morgon – alltså julotta. Från senare delen av förra seklet har dock julottetraditionen utmanats av midnattsmässor.

Nationalencyklopedin definierar en midnattsmässa som ”nattvardsgudstjänst vid midnatt, särskilt på julnatten /../ men även på påsknatten”. Själva gudstjänsten inleds vanligen en kort stund före eller några timmar före midnatt. Den första radiosända midnattsmässan i Sverige kunde höras 1945 och började då precis vid midnatt. När den första midnattsmässan sändes i svensk teve 1958 började sändningen 23.55 och pågick fram till 01.15.

Skärmdump från SVT

Fram till 2008 började teve-sändingen från midnattsmässan strax före midnatt, men mellan 2009 och 2013 hade starttiden flyttats fram till 22.00. Därefter börjar midnattsmässan på teve kl 21.30, förutom ett undantag från 2021 då mässan sändes från Linköpings domkyrkan med start kl. 21.30.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-22)

Källor:

TV-tablåer i SvD julafton 1955-2024

Profilbild för Okänd

Från vilka kyrkor och städer har midnattsmässa på jul sänts på svensk teve?

av

Kort svar: Sedan starten 1958 har midnattsmässan sänts från flera olika kyrkor och länder, men sedan början på 1980-talet har det varit Peterskyrkan i Rom som varit det absolut vanligaste.

Att kristna firar jul beror på Jesus födelse. Historiskt har den vanligaste kyrkogångsdagen i samband med julen varit julottan på juldagens morgon, men från senare delen av 1900-talet har dock julottetraditionen utmanats av midnattsmässor.

Midnattsmässa

Midnattsmässorna går historiskt tillbaka till den europeiska medeltiden, men de första försöken att introducera midnattsmässa skedde i Stockholm på 1940-talet. De första radioutsändingarna från en midnattsmässa genomfördes 1945. Den första teve-sändningen från en midnattsmässa i svensk teve genomfördes sent på julaftonskvällen 1958 kl 23.55 från Mont St Michel i Frankrike.

Efter 1958 har svensk teve sänt midnattsmässa varje år. Under de första årtiondena var det från olika kyrkor i västra Europa, men sedan 1981 har det (förutom vid två tillfällen) varit midnattsmässan från Peterskyrkan i Rom som sänts.

Här är en lista över samtliga midnattsmässor som sänts i svensk teve:

År och tidKyrkaLand
1958 (23.55-01.15)Mont St MichelFrankrike
1959 (23.45-01.15)Bergskirche i EisenstadVästtyskland
1960 (23.55-01.30)VolendamNederländerna
1961 (23.50-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1962 (23.55-01.10)VezelayFrankrike
1963 (23.55-??)katedralen i BrüggeBelgien
1964 (23.55-01.30)MaastrichtNederländerna
1965 (23.55-01.00)St Bénédict-sur-LoireFrankrike
1966 (23.55-01.15)Mont St MichelFrankrike
1967 (23.55-01.00)Michaelskyrkan i MünchenVästtyskland
1968 (23.55-01.00)Halleinkyrkan i SalzburgVästtyskland
1969 (23.55-01.00)Plevben i Bretagne Frankrike
1970 (24.00-01.30)Dominicus-kyrkanAmsterdam
1971 (23.55-01.10)St Nicolas-katedralen FribourgSchweiz
1972 (00.05-01.45)Födelsekyrkan i BetlehemPalestina
1973 (00.00-01.05)Katedralen i EssenVästtyskland
1974 (23.40-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1975 (23.35-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1976 (00.00-01.30)Katedralen i StrasbourgVästtyskland
1977 (23.40-01.10)GrimentzSchweiz
1978 (23.50-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1979 (23.15-00.15)Heiligenkreuz i WienÖsterrike
1980 (23.00-00.15)Osnabrück katedralVästtyskland
1981 (24.00-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1982 (24.00-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1983 (23.55-01.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1984 (23.55-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1985 (23.55-01.30) Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1986 (00.00-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1987 (23.55-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1988 (23.55-01.55)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1989 (23.55-02.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1990 (23.55-01.50)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1991 (23.55-01.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1992 (23.55-01.55)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1993 (23.55-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1994 (23.55-01.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1995 (23.55-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1996 (23.55-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1997 (23.55-01.30)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1998 (23.55-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
1999 (23.00-00.45)Linköpings domkyrkaSverige
2000 (23.55-00.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2001 (23.55-01.45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2002 (23:55-01:45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2003 (23:55-01:50)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2004 (23:55-01:45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2005 (23:55-01:45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2006 (23:55-01:45)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2007 (23:55-02:00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2008 (23:55-02:00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2009 (22.00-00.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2010 (22.00-00.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2011 (22.00-00.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2012 (22.00-00.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2013 (22.00-23.29)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2014 (21.30-23.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2015 (21.30-23.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2016 (21.30-23.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2017 (21.30-23.00)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2018 (21.30-23.10)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2019 (21.30-23.15)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2020 (21.30-23.10)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2021 (21.30-23.10)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2022 (21.30-23.10)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2023 (21.30-23.20)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2024 (21.30-23.55)Peterskyrkan i RomVatikanstaten
2025 ()

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare och traditionsexpert (2025-04-22)

Källor

TV-tablåer i SvD julafton 1955-2024

Profilbild för Okänd

Vem hade den första julgranen i Sverige?

av

Kort svar: Den första dokumenterade julgranen i Sverige är från julen 1741 då familjen Wrede-Sparre hade en klädd gran på Stora Sundby i Södermanland.

Julgranen är, möjligen vid sidan av jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen i världen. Några forskare menar att den första julgranen fanns i Tallinn 1441 medan andra menar att det var i Riga 1510. Vi kan dock med säkerhet säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.

Julgran

Till Sverige kom julgranarna först i mitten av 1700-talet. Familjer i högreståndsmiljöer inspirerades av kontinentalt bruk vilket ledde till att många seder och bruka importerades från bland annat Tyskland under detta sekel.

På Stora Sundby slott vid sjön Hjälmaren i nuvarande Eskilstuna kommun residerade under 1700-talet familjen Wrede-Sparre. Julen 1741 var greve Axel Wrede-Sparre ute i Hattarnas ryska krig, men hans hustru och hans barn firade jul på Sundby slott. Grevinnan Kristina Margareta Augusta Wrede-Sparre skrev ett brev till sin sin maka där hon berättade om julfirandet. I sitt brev beskriver grevinnan Wrede-Sparre ett träd som tagits in i huset.

I ditt rum stod ett stort träd i mitten, garnerat med små ljus och istället för frukter var det fullt av saffranskringlor och äpplen; runt den stod ett stort fat där alla våra presenter placerades.

Givet traditionen som redan existerat i Tyskland i dryga tvåhundra år och det faktum att det enbart är barrträd som är gröna på vintern är det rimligt att anta att det var en julgran som Wrede-Sparre syftade på.

Det finns ytterligare en handfull exempel på julgranar i Sverige under 1700-talet, bland annat från familjen Bonde i Uppland 1750 och från kronprins Gustaf Adolfs jul 1783. Någon bredare spridning får julgranen dock inte förrän i slutet av 1800-talet, då börjar man även med elektrisk julgransbelysning och julgranskulor.

Sen är det i början av förra seklet som julgranen får sitt stora genomslag även i de breda folklagren. Julgranar i plast kommer sedan till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Litteratur:

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Fataburen/1917/Om julklapp och julgran i Sverige – Wikisource 

Profilbild för Okänd

Varför ändrade SVT starttiden för Kalle Anka till 15.05?

av

Kort svar: Att SVT bytte starttid för ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul” från 15.00 till 15.05 beror på att man ville att fler skulle se julvärden tända ljuset.

Kalle Anka och hans vänner önskar god jul har sänts på julafton i svensk teve sedan 1960. Det första programmet sändes kl. 16.00 och kommande år varierade både starttiden och programmets namn något.

Mellan 1976 och 2020 började programmet alltid 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter framåt för att det årets julvärd Tareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00.

Tareq Taylor 2021

Eva Larsson, projektledare för sändningen, kommenterade beslutet i Aftonbladet:

Jag tror att de flesta reaktioner kommer att vara positiva. Många som tidigare har missat ljuständningen kommer inte att göra det. Skulle det bli någonting negativt får vi ta det då, men jag har svårt att se att det skulle vara någonting negativt

Att julvärden tänder ljus är en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)

Källa:

Kalle Anka på julafton i SVT – tid ändras från 15:00

Profilbild för Okänd

När sändes ”Kan du vissla Johanna?” på julafton första gången?

av

Kort svar: ”Kan du vissla Johanna?” visades första gången på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. År 1996 hamnade filmen på den plats i tablån (kl. 16.00, direkt efter Kalle Anka) som den haft sedan dess.

Olika teve-program spelar en viktig roll i det svenska julfirandet. Populärast bland dessa program är Kalle Anka och hans vänner önskar god jul (mellan 3 och 4 miljoner tittare) som sänts i SVT sedan 1960. Även Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som sänts i SVT sedan 1975 har miljonpublik.

En annan teve-tradition i Sverige är kortfilmen Kan du vissla Johanna? som sänds direkt efter Kalle Ankas jul. Filmen Kan du vissla Johanna? bygger på en barnbok av Ulf Stark som kom 1992. Så här beskrivs handlingen:

Berra önskar sig en morfar – en som man kan älska, som bjuder på kaffe och som kan lära en att vissla. Som tur är vet hans vän Ulf var man kan få tag i en – på ålderdomshemmet. Där träffar Berra Nils, som blir hans ”låtsasmorfar”.

Första gången som Kan du vissla Johanna? visades i svensk teve var på julafton 1994, men då klockan 20.00 på kvällen. Även året efter (1995) sändes filmen, då kl. 17.00. Men år 1996 hamnade filmen på den plats i tablån, efter Kalle Anka, som den haft sedan dess.

SvD 1994-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2024-12-18)

Profilbild för Okänd

Varför har man mandel i gröten?

av

Kort svar: Mandel i julgröten har använts sedan slutet av 1800-talet för att identifiera vem som ska få gifta sig nästa år.

Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Däremot har risgrynsgröt varit julmat blott sedan mitten av 1800-talet. Dock åt man oftast gröten med lutfisk som aftonmåltid, medan julskinka, sill och julkorvar åts mitt på dagen.

Flickr

En populär tradition knuten till julgröten har varit att gömma en mandel i den. Den som sedan får mandeln på sin sked skulle bli gift nästkommande år. Den här traditionen går att spåra tillbaka till 1880-talet. Det finns förvisso belägg redan från 1867 på mandel i gröt som indikation om giftermål, men då inte knutet till julen.

Det äldsta skriftliga belägget i Kungliga bibliotekets tidningsdatabas för mandel i gröt på julen är 1882. Då publicerar Smålandsposten en dikt med följande vers:

”Mor har du mandeln i gröten lagt,
Det förr så plägade vara?”
”Ja visst, ty mandel har särskilt magt
Att fånga folk i sin snara.”

Från 1880-talet är mandeln i gröten en etablerad tradition som det ofta refereras till i tidningstext.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-12

Källor:
Barometern 1867-06-26
Smålandsposten 1882-12-23

Profilbild för Okänd

När började vi äta julmat på det sättet som vi gör idag?

av

Kort svar: Att äta julmaten som ett smörgåsbord med många olika rätter på julafton är något vi började med kring sekelskiftet 1900.

Julen har i alla tider varit årets viktigaste högtid och fest i de breda folklagren. Långt innan kristendomen kom till Sverige firades någon typ av jul – det vet vi eftersom själva ordet ”jul” är förkristet. Dock har julen givetvis inte firats på samma sätt genom årtusendena, inte heller maten vi äter vid jul har varit samma genom åren.

Anna Larsdotter gör i artikeln ”Julbord – dukat för frossa” en sammanfattning av när och hur dagens typ av julbord växte fram:

Under decennierna kring sekelskiftet 1900 trappades kraven på den perfekta julen upp. Den oskarianska erans hemtrevlighetsideal slog igenom med full kraft – också på matbordet. Husmodern, det borgerliga hemmets väktarinna, dukade upp ett överdåd av smårätter, gärna dekorerade och pyntade, som kulinariska svar på heminredningens tofsar, snoddar och broderier.

Om man tittar på äldre tiders julmenyer, alltså från före 1800-talet, så var det typiska för böndernas julmat att den var färsk till skillnad från den man åt under det övriga året som var saltad eller torkad. Under julhelgen var ölet nybryggt, brödet var nybakad, grisen var nyslaktad och man kunde äta färskt fläsk.

Under 1800-talet började man använde begreppet ”smörgåsbord” om fenomenet att ha många smårätter som folk plockade från under måltiden. Smörgåsbordet kommer från det äldre brännvinsbordet med bröd, fisk, kött, ost och smör samt brännvin.

Det är brännvinsbordet från 1700-talet som på 1800-talet blev grunden till vårt smörgåsbord. Från 1900-talets början fick vi det julbord som vi har i dag och som är lika i alla samhällsklasser

Smörgåsbordet växte fram när det blev möjligt att konservera mat i större skala och när järnvägsstationerna ställde krav på möjligheten att snabbat slänga i sig en bit mat i väntan på att nästa tåg skulle gå.

Sättet att äta julmaten inspirerades successivt, under andra halvan av 1800-talet, av just smörgåsbordet. Den inlagda sillen är en typisk rätt som kommer in på julborden som en del av smörgåsbordets mat. Även julskinkan med senap kommer in på julbordet under slutet av 1800-talet.

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Om man läser Husmoderns Köksalmanack från första halvan av förra seklet är julaftonens mat genomgående uppdelad i en lunch med flera olika smårätter (t.ex. grisfötter, fläskkorv, dopp i grytan, inlagd sill och kål) och en kvällsmåltid bestående av lutfisk och risgrynsgröt.

Under mellankrigstiden började restaurangerna erbjuda julbord en eller ett par söndagar före jul. På restaurangerna serverades ett överflöd av olika rätter och det är i mångt från restaurangerna som de nya rätterna på julbordet kommer under det fortsatte seklet.

”Nya rätter på julbordet” är t.ex. Janssons frestelse (1960-talet), rödbetssallad (1970-talet), köttbullar (1970-talet), prinskorv (1980-talet), lax (1990-talet) samtidigt som andra tappat i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-12-02

Litteratur:

Julmatens historia – Råd & Rön 

Julbord – dukat för frossa | popularhistoria.se 

Så smakar vår julmat av minnen och traditioner | Göteborgs-Posten

Profilbild för Okänd

När började vi med skyltsöndag inför jul i Sverige?

av

Kort svar: Skyltsöndagar har varit ett fenomen i Sverige sedan slutet av 1800-talet.

Julen är utan konkurrens är den viktigaste helgen för svensk handel. Därför är det inget konstigt att man från butikernas sida försöker förlänga perioden med julhandel och julskyltning så långt som möjligt eftersom man då kan sälja saker under en längre period.

Skyltsöndag, 1989

Till julhandeln har det historiskt funnits en tradition med ”skyltsöndag” – alltså första söndagen som butiker börjar med julskyltningen. Ordet började användas i slutet på 1800-talet. De första skriftliga beläggen är från december 1891. Sundsvalls tidning skriver bl.a.:

Söndagen före jul är hufvudstaden den egentliga s.k. ”skyltsöndagen”, då köpmännen i upplysta fönster exponerar sina smakfullaste artiklar och allmänheten i stora massor driver fram och åter på gatorna för att taga all härligheten i skärskådan.

Redan under början av förra seklet började skyltsöndagen flyttas längre och längre bort från julafton. Redan under 1910-talet beklagade sig skribenter om att ”intresset för de gamla traditionella skyltsöndagarna tycker tyvärr år efter år slappas allt mer”. Och orsaken till detta skulle vara ”att skyltsöndagarna nu [1913] blifvit fler än förr”.

Redan 1891 hade dock vissa skribenter börjat ondgöra sig över att skyltsöndagarna blivit fler och att julhandeln flyttat längre och längre från julhelgen:

Förr – ännu för några år sedan – sparade köpmännen sina största ansträngningar i dekorationsväg till söndagen före jul, men nu måste mera till och skyltsöndagarne blivit fler och fler.

Detta citat indikerar dock att skyltsöndagar varit ett fenomen redan innan 1891.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-29

Litteratur:

SvD 1913-12-08

SvD 1951-01-03

Arboga Tidning 1891-12-05

Sundsvalls Tidning 1891-12-22

Profilbild för Okänd

Hur länge har det funnits julmusik?

av

Kort svar: Julmusik med religiöst tema har funnits sedan medeltiden, men det är först med populärmusiken på 1900-talet som julmusiken får sitt stora breda genombrott.

Ingen högtid är så förknippad med sånger och melodier som julen är. Allt från medeltida kyrkosånger till nyinspelad popmusik, via de mest sålda skivorna som ex. ”White Christmas” med Bing Crosby.  Äldre tiders julmusik var uteslutande kristna hymner som sjöngs i anslutning till julfirandet. Det finns olika belägga för tidiga julsånger, men de flesta verkar vara överens om att det är under högmedeltiden som de får någon fastare form. Så här står det i en artikel från University of Plymouth:

På 900- och 1000-talen utvecklade nordeuropeiska kloster julpsalmen till en sekvens av rimmade strofer. Den parisiske munken Adam av Saint Victor började härleda musik från populära sånger på 1100-talet, vilket introducerade något närmare den traditionella julsången. [min översättning]

Det religiösa motivet fortsätter att vara centralt även in på 1800-talet, med den populära psalmen ”Stilla Natt” som ett tydligt exempel. Även svenska julsånger från förra sekelskiftet, t.ex. ”Gläns över sjö och strand” och ”Jul, jul, strålande jul”, har tydligt religiösa motiv.

Med populärmusikens intåg under första halvan av 1900-talet ändrade julmusiken delvis karaktär och fick betydligt mindre religiösa inslag och mer fokus lades på julen som sekulär högtid. Exempel på denna typ av julmusik är ”Rudolf med röda mulen” (1939) och ”White Christmas” (1941).

I och med lanseringen av moderna medier som grammofon och radio, och efterhand också digitala medier, blev musik som producerades och distribuerades via dessa medier allt viktigare, inte minst kommersiellt. Idag släpps ett stort antal nya julskivor varje år, både digitalt och som CD-album.

För svensk del spelar samlingsskivan Absolute Christmas en viktig roll för populariseringen av julmusiken. Det var under CD-skivans guldålder på 1990-talet som skivbolaget EVA Records släppte det som kommit att bli en av de mest sålda samlingsskivorna i Sverige.

Julskivor

Albumet Absolute Christmas är en dubbel-CD med 17 låtar på varje skiva. Det är mestadels de populäraste svenska (t.ex. Mer jul med Adolphson & Falk och Tänd ett ljus med Triad) och engelska (t.ex. White Christmas med Bing Crosby och Last Christmas med Wham) jullåtarna, men också en på spanska (Feliz Navidad med José Feliciano) och en på iriska (Oiche Chiún med Enya).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-11-06

Litteratur:

The history of singing Christmas carols – University of Plymouth

Julmusiken lever och frodas | Göteborgs universitet