Profilbild för Okänd

Vilka år visades ”Kalle Anka jagar tjuvar” på julafton?

Kort svar: ”Kalle Anka jagar tjuvar” (Corn Chips) visades som ett inslag i ”Kalle Anka och hans vänner önskar gud jul” på julafton 1969 och 1970.

Seriefiguren Kalle Anka har fått ge titel till julaftonsprogrammet som sänts varje julafton sedan 1960. Kalle Anka förekommer numera enbart som huvudroll i Kalle Ankas fotografiska expedition, som bifigur i Plutos julgran och i Musse på husvagnssemester samt tillsammans med en rad andra figurer under Benjamin Syrsas sång i slutet av programmet.

Sedan premiären på julafton 1960 har det visats flera filmer med Kalle Anka som inte är med längre. Under de första sju åren var t.ex. Kalle Anka och nötkriget ett stående inslag och Kalle Anka på camping visades mellan 1967 och 1970. Bitvis samtidigt visades även Kalle Anka jagar tjuvar. Kalle Anka jagar tjuvar (eller Corn Chips som den heter på engelska) är en kortfilm från 1951 med följande handling:

Kalle skottar sin plattgång när han upptäcker att Piff och Puff skottar sin gren. Han lurar dem att skotta gången åt honom, vilket gör dem arga. De smyger senare in i hans hus där de ser honom poppa popcorn, något som de aldrig sett tidigare. De älskar det och bestämmer sig för att norpa hela skålen med popcorn, vilket gör Kalle arg och en jakt inleds.

Första gången som Kalle Anka jagar tjuvar visades på julafton var 1969 då Dagens Nyheter benämner den som ”Piff och Puff som äter popcorn”. Sedan visas kortfilmen ytterligare ett år tillsammans med bl.a. Nalle Puh och den stormiga dagen innan det 1971 är dags för en rejäl omgörning av programmet

För 1971 försvinner inte bara Kalle Anka jagar tjuvar. Även Djungelboken, Törnrosa och nämnda Nalle Puh och den stormiga dagen tas bort och ersätts med Skandal i hönsgården, Tjuren Ferdinand, Kalle Anka i djungeln, Aristocats och Jan Långben gymnastiserar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-27

Källor:

Kalle Anka jagar tjuvar” themoviedb.se

DN 1969-12-24

Kalle Anka och hans vänner önskar God jul

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar i SVT på julafton 1966?

Kort svar: Arne Weise ledde sändningen på julafton mellan kl. 14 och 17 och sedan var det Alicia Lundberg som var hallåa på kvällen.

Sedan början av 1960-talet har det varje julafton varit lite olika personer som varit teve-hallåa eller lett olika studioprogram i teve. Den som varit julvärd flest gånger är Arne Weise men fram till 1980 var han bara julvärd vid två tillfällen – 1964 och 1966. Det finns återkommande uppgifter om att Weise var julvärd kontinuerligt från 1972 till 2002, men det stämmer alltså inte.

På julafton 1966 började teves sändningar 14.00 med programmet Jul i studion som beskrevs så här:

I tre timmar, ända fram till kl. 17, bjuds barnen julunderhållning från TV-studion, där flickor och pojkar samlats kring granen för lek och dans. Programvärd är Arne Weise. Sändningen inleds med att sista luckan i Adventskalendern öppnas.

Under de tre timmarna sändes också Kalle Anka sista gången med sitt originalprogram. Året därefter hade Bambi på isen, Pinocchio och Kalle Anka och nötkriget tagit bort.

Info i DN julafton 1966

När klockan slagit 17 på julafton 1967 var det färdigt för Arne Weise i rutan och istället tog programpresentatören Alicia Lundberg över. Hon återkom sedan på annadagskvällen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-26

Källor:

SvD 1966-12-24

DN 1966-12-24

Profilbild för Okänd

När ska man ta fram påskpyntet?

Kort svar: Det vanligaste är att man tar fram påskpyntet några dagar före påskafton, t.ex. på skärtorsdagen.

Påskens pynt är ofta mer sparsmakat är julpyntet trots att det finns både påskharar, påskris, bildägg och påskkycklingar. Dessutom brukar påskens pynt stå framme en betydligt kortare period än julpyntet. Hos många familjer tas påskpyntet bort redan på annandag påsk. Kulturhistorikern Edward Blom menar dock att påskpyntet ska vara kvar åtminstone påskveckan ut. Påskveckan är veckan efter påsk även om även veckan före påsk ofta också kallas så.

Påskpyntet tas ofta fram under de lediga dagarna före påskafton. Även om skärtorsdagen inte är en helgdag så har många halvdag och inleder en längre period av ledighet. Då passar man också på att ta fram påskpyntet även om det kristna påskfirandet inte börjar förrän Jesus uppståndelse på påskdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Profilbild för Okänd

Vad är tranbrev?

Kort svar: Tranbrev är ett kort med tranor på som man ger bort på tranafton (24 mars).

Kring flera av årets högtider finns det traditioner knutna till brev och kort – julen har sina julkort, påsken sina påskbrev och till nyår fanns det tidigare nyårskort. Lokalt finns (eller fanns) det i Sverige en tradition med tranbrev knutna till jungfru Marie bebådelsedag eller trandagen som den kallats i de sydöstra delarna av Sverige.

Så här skriver Västergötlands museum om traditionen med tranbrev:

Den 24 mars, kvällen före jungfru Marie bebådelsedag, kallades förr på vissa platser för tranafton. /../ På vissa ställen skrevs tranbrev som skulle lämnas över till mottagaren i hemlighet, på andra ställen gick barnen runt och delade ut dem.

Kopplingen mellan tranor och jungfru Marie bebådelsedag är att tranorna i allmänhet återvänder till de nordliga breddgraderna ungefär i slutet av mars. Traditionen med tranbreven förekom även i Värmland och Dalsland.

Att måla tranbrev som man kastade in till vänner och bekanta har varit vanligt i Värmland och Dalsland och säkerligen har seden sitt ursprung i att man också målade påskbrev. De välbärgade barnen kunde få sötsaker och gåvor.

Traditionen med tranbrev är, som jag uppfattat det, på kraftig tillbakagång om ens existerande förutom i väldigt specifika sammanhang.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Litteratur:

Spåntranor och kringvandrande ryssar

Värmlands museum

Profilbild för Okänd

Vad är trandagen?

Kort svar: Trandagen är en regional benämning på jungfru Marie bebådelsedag 25 mars.

Den 25 mars infaller jungfru Marie bebådelsedag. Bebådelsedagen infaller nio månader före juldagen och Jesus födelse eftersom Jesus mor Maria då ska ha fått bebådelsen från ängeln Gabriel att hon var havande. Numera är den tradition som främst förknippas med jungfru Marie bebådelsedag att äta våfflor.

I vissa delar av Sverige kallas jungfru Marie bebådelsedag ”trandagen” och till den finns det vissa specifika traditioner knutna. Dels gäller det sydöstra delarna av landet med Öland, Blekinge samt delar av Småland och dels i viss utsträckning Västmanland, Värmland och Dalsland.

Tranor

Kopplingen till tranan är att den kring 25 mars åter syns på himlen efter vintern och när den kommer så kommer också våren och ljuset. På Kalmar läns museum kunde man tidigare läsa:

Den 25 mars är mer känd i våra trakter som Tran(e)dagen. Det är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”

Runt Värmland och Dalsland brukade barnen på kvällen före vårfrudagen (tranafton) gå runt och dela ut tranbrev, men teckningar av tranor (”vårens budbärare”). Kalmarlexikon berättar vidare om traditioner knutna till tranafton och trandagen:

Kvällen före trandagen hänger barnen upp en strumpa vid sängen och på morgonen hoppas de finna godis i den, trangodis. Det heter att tranan landat under natten på resan norrut och lämnat godiset. 

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Litteratur:

Kalmarlexikon ”trandagen”

Därför firar vi trandagen” Barometern

Vårfrudagen (Våffeldagen)” Nordiska museet

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Profilbild för Okänd

När byter man till sommartid i Sverige 2026?

Kort svar: Övergången från normaltid till sommartid sker den sista söndagen i mars i och med att man kl. 02.00 flyttar fram klockan en timme till 03.00. År 2026 blir det söndagen 29 mars.

Sverige har haft normaltid sedan 1879 då hela landet fick samma tid. Orsaken till detta var främst behovet av en enhetlig tid när resande med järnväg ökade. Under några månader 1916 infördes sommartid på prov, men pga. kraftig kritik återkom sommartiden inte förrän 1980.

Vid båda tillfällena som sommartiden infördes var en bidragande orsak att spara energi, 1916 i samband med första världskriget och 1980 i samband med oljekrisen. Den första söndagen i april 1980, som var 6 april och påskdagen detta år, ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september, 28 september. 

Redan följande år, 1981, flyttade man sommartidens införande en vecka till den sista söndagen i mars och sedan dess har sommartid i Sverige alltid börjar kl. 02.00 den sista söndagen i mars.

Annons för sommartid 1981

År 2001 utfärdades i EU i ett direktiv om sommartid som fastställer att alla medlemsländer är skyldiga att byta till sommartid sista söndagen i mars och sedan tillbaka till normaltid sista söndagen i oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-24

Litteratur

Sommartid isof.se 2020-11-09

Fördelar och nackdelar med sommartid och vintertid” Tidningen Land

Nu blir det vintertid – så kan du utnyttja den extra timmen” svt.se 2018-10-26

Prop. 1978/79:200 Regeringens proposition 1978/79:200 med förslag till riktlinjer för införande av sommartid;

SvD 1980-04-06

Profilbild för Okänd

Hur infördes sommartid i Sverige 1916?

Kort svar: Sommartid infördes i Sverige 15 maj 1916 genom ett beslut av regeringen den 12 maj.

Normaltid infördes i Sverige den 1 januari 1879, vilket gjorde att alla byar och städer i landet fick samma tid. En viktig orsak till införandet av normaltid var att järnvägsresandet hade ökat och att det därmed fanns ett behov av en standardiserad svensk tid som gällde för hela landet.

Under det pågående första världskriget beslutade Tyskland i april 1916 att man skulle flytta fram klockan en timme under sommaren för att på så sätt spara energi. Därefter följde bl.a. Österrike, Frankrike och Nederländerna med på tidsomställningståget. Sverige och Norge var till en början avvaktande. SvD skrev i april 1916:

I de skandinaviska länderna ställde man sig som bekant åtminstone i Sverige och Norge till att börja med mycket skeptisk gent emot de förmenta fördelarna af reformens genomförande detta naturligtvis närmast med tanke på de ljusa nordiska sommarnätterna.

Men den svenska regeringen skulle ändra sig och hastigt, så snabbt att de danska och norska kollegorna inte ens var med på tåget, så fattade man den 12 maj 1916 beslut om att tillfälligt införa sommartid. Så den 13 maj 1916 kunde man ändå läsa i svenska tidningar att:

Sommartid nu beslutad. Att gälla 15 maj-30 september. Kl. 11 på kvällen den 14 dennes flyttas klockan fram en timme.

Så på natten mellan den 14 och 15 maj så flyttade klockan fram en timme och det blev därmed ljusare på kvällarna under sommaren 1916. Övergången var försiggick ”utan större olägenheter” om man får tro samtida rapporter, även om visst besvär i kommunikationerna förekom.

Kritiken från framförallt bönderna i Sverige var dock så stark att det skulle dröja till 1980 innan sommartid skulle återkomma då man första söndagen i april ställde om klockorna. Året därefter var det istället sista söndagen i mars som var dagen för sommartidens införande vilket det varit sedan dess. Och sedan ställer man tillbaka klockan till normaltid sista söndagen i oktober.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-24

Källor:

SvD 1916-04-26

SvD 1916-05-13

Profilbild för Okänd

Varför har vi sommartid och normaltid (vintertid)?

Kort svar: När sommartid infördes permanent i Sverige 1980 var argumentet att spara energi i samband med oljekrisen

Normaltid infördes i Sverige den 1 januari 1879, vilket gjorde att alla byar och städer i landet fick samma tid. En viktig orsak till införandet av normaltid var att järnvägsresandet hade ökat och att det därmed fanns ett behov av en standardiserad svensk tid som gällde för hela landet.

Under några få månader 1916, när första världskriget rasade, införde Sverige tillsammans med en rad andra europiska länder sommartid. Mellan den 15 maj och 30 september 1916 flyttade man klockan en timme framåt. Bönderna i Sverige var dock mycket kritiska eftersom de påstod att övergången från sommar- till normaltid störde produktionen eftersom djuren blev stressade.

Klocka

En av orsakerna till att man ville flytta klockan 1916 var för att spara energi. Tanken var att svenskarna skulle förbruka mindre energi på de ljusare kvällar (vilket det blir vid sommartid eftersom klockan ställs fram). Samma argument fanns med när Sverige på nytt införde sommartid 1980. Då hade oljekrisen i samband med revolutionen i Iran 1979 tvingat fram krav på energibesparingar.

Rent praktiskt började processen med att Östtyskland under sent 1970-tal diskuterade att börja med sommartid. Förbundsdagen i Västtyskland godkände då en lag som gav regeringen fullmakt att införa sommartid. Regeringen sa dock att den inte skulle införa sommartid om inte Öst­tyskland också gjorde det. Man ville inte förstärka Tysklands delning och särskilda problem skulle uppstå för Västber­lin. SvD skrev:

Att Europa gått över till sommartid beror på en kedjereaktion som utlöstes av att Östtyskland bestämde sig för att införa sommartid. När östtyskarna gick över måste västtyskarna göra likadant. Och västtyskarna drog med sig österrikare och danskar som drog med sig norrmännen osv.

Den första söndagen i april 1980, som var 6 april och påskdagen detta år, ställde svenskarna kollektivt om klockan en timme. Sedan rådde sommartid fram till sista söndagen i september, 28 september. Året därefter var det istället sista söndagen i mars som var dagen för sommartidens införande vilket det varit sedan dess. När Sverige gick med i EU 1995 så förlängdes sommartiden till den sista söndagen i oktober.

Alltsedan sommartid infördes i Sverige har det varit debatt om dess existens. Argumenten mot tidsomställningen handlar dels om att det är krångligt men också om att det ska finnas hälsoargument emot att vrida om klockan två gånger per år. På EU-nivå har man försökt avskaffa tidsomställningen men ännu finns inget gemensamt beslut om detta.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-24

Litteratur

Fördelar och nackdelar med sommartid och vintertid” Tidningen Land

Nu blir det vintertid – så kan du utnyttja den extra timmen” svt.se 2018-10-26

Prop. 1978/79:200 Regeringens proposition 1978/79:200 med förslag till riktlinjer för införande av sommartid;

SvD 1980-04-06

Profilbild för Okänd

När är hallongrottans dag?

Kort svar: Hallongrottans dag infaller alltid 17 mars.

Som så många andra bakverk (ex. kanelbullen, mandelkubb och kardemummabulle) har hallongrottan sin egen dag. Och som många andra dagar så är hallongrottans dag skapad av en privatperson, i det här fallet gymnasieläraren Magnus Lilja 2023:

Jag älskar ju hallongrottor och insåg att det inte fanns någon dag så jag bestämde, med hjälp av AI, att 17 mars skulle vara hallongrottans dag.

Ambitionen med hallongrottans dag är att äta hallongrottor denna dag. Hallongrottor ska, enligt Wikipedia (tyvärr inga källor) ha rötter i tidigt 1960-tal då Önos utlyste en tävling där deras egen hallonsylt skulle användas i kakan. Det finns inga tidningsbelägg för hallongrottor tidigare än så.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-14

Källa: Intervju med Magnus Lilja.

Profilbild för Okänd

Vad är ”fyrtio martyrer”?

Kort svar: Fyrtio martyrer var fram till 1901 det som stod i almanackan den 9 mars.

De ”fyrtio martyrerna” som har sin dag den 9 mars går tillbaka på en historia från 300-talet. Enligt legenden skull fyrtio soldater vid romerska härens tolfte legion ha lidit martyrdöden i Armenien omkring år 320. Där:

skulle de under svår vinterkyla ha måst nakna tillbringa natten på isen i en damm och därvid frusit ihjäl hellre än att förneka sin kristna tro. 

När kristendomen introducerades Sverige och därmed den kristna kalendern så fick 9 mars heta just ”40 martyrer”. Genom alla helgdagsreformer så fick dagen vara kvar, ända till 1901då istället Torbjörn fick sin namnsdag 9 mars.

Almanacka 1881

Enligt folktron så skulle vädret på ”Fyrtio martyrers dag” bestämma hur följande fyrtio dagars väder skulle bli. Liknande idéer finns knutna till andra helgondagar i februari. Enligt Nordisk Familjebok ”anses [det] bero på iakttagelsen, att sent inträdande vinterväder plägar stå sig länge”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-09

Källa:

Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai – Glis / 1107-1108 (1923)